Vårt Göteborg – Göteborgs Stads nyhetstidning

Gamla Göteborg

[Publicerad 2019-01-24]

Albert Lilienberg och den oväntade pampigheten

  • Bild från Jubileumsutställningen 1923. Till vänster syns utställningens huvudentré, till höger Konstmuseet. Huvudentrén och trappan till Konstmuseet från Götaplatsen Foto: Anders Wilhelm Karnell. Bild ur Arkitektur- och designcentrums arkiv.

  • Älvsborgsgatan, med Kungsladugårdsskolan i fonden. Okänd fotograf, cirka 1930. Bild ur Göteborgs stadsmuseums arkiv

  • Albert Lilienberg förevisar en modell över Göteborg för bland andra prins Eugen och Axel Carlander, som var ordförande för Göteborgs stadsfullmäktige vid tiden för utställningen. . Foto: Anders Wilhelm Karnell. Bild ur Göteborgs stadsmuseums arkiv.

  • Götaplatsen från ovan. Bild ur Göteborgs stadsmuseums arkiv. Foto: Carl Alfred Träff

  • Götaplatsen från Kungsportsavenyn 1923. Okänd fotograf. Bild ur Göteborgs stadsmuseums arkiv

Gjorde avtryck i Göteborgskartan. Från paradtorget Götaplatsen till mer undanskymda, men fortfarande pampiga, platser som Plaskedammen och Kungsladugårdsskolan – väg- och vatteningenjören Albert Lilienberg har lämnat många avtryck i den göteborgska geografin.

Albert Lilienberg.

Har du någonsin tänkt på att Älvsborgsgatan i Kungsladugård är väldigt bred – 50 meter närmare bestämt – eller att Kungsladugårdsskolan och Plaskedammen är en ovanligt storslagen avslutning på en helt vanlig sömnig gata? Nästan som ett Götaplatsen light, skulle man kunna säga. Om de båda platserna påminner om varandra är det inte så konstigt. Det har nämligen samma upphovsman – Albert Lilienberg. Enligt arkitekten och författaren Hans Bjur, som nyligen gav ut boken ”Lilienbergs stad. 1900–1930”, är just denna ”lågmälda monumentalitet” en av de saker som utmärker hans stadsplanering.

Lilienberg var väg- och vatteningenjör i grunden men hade redan som ung ett stort intresse för arkitektur och stadsplanering. Runt förra sekelskiftet var han i tjugoårsåldern, och uppfylld av nya tankar om hur man ska bygga och planera städer. Dessa idéer kom bland annat från den österrikiske arkitekten Camillo Sitte, som vände sig mot de ofta monotona och fyrkantiga stadsmiljöer som blivit allt vanligare i de växande städerna efter industrialiseringens genombrott. Sitte tyckte i stället att stadsplanerare borde fokusera på hur en stad upplevs av människorna som rör sig i den, och försöka skapa föränderliga gaturum där utsikten varieras allt eftersom man förflyttas.

Den missnöjde blir chef
Liksom Sitte var den unge Lilienberg mycket missnöjd med sin samtids stadsplanering. Vid 24 års ålder skrev han 1903 en debattartikel i Svenska Dagbladet där han räknar upp vad som var fel med den tidens stadsplanering: ”ändlösa, snörräta gator, som utan fond mynna ut i det tomma intet”, ”öppna platser, som af de många gatumynningarna beröfvats allt lugn”, ”farliga trafikplatser, ofta precis i midten begåfvade med en staty, som hindrar trafiken” och så vidare. Som slutkläm på uppräkningen av den moderna stadsplaneringens brister skriver han att den våldför sig på såväl stadens äldre delar som på naturen.

När Lilienberg 1907 vid 28 års ålder tillträdde den nyinrättade tjänsten som förste stadsingenjör i hade han utmärkta möjligheter att omsätta dessa teorier i verket. Och det gjorde han. Under sin tids som högste ansvarig för stadsplaneringen i Göteborg satte han sin prägel på många omtyckta stadsdelar, som Bagaregården, Brämaregården, Gamlestaden, Jakobsdal, Kålltorp, Lorensbergs villastad, Majorna och Kungsladugård. Även om många av de enskilda byggnaderna har bytts ut sedan dess, är många av hans planer fortfarande förhållandevis intakta.

Avenyn fick sitt slut
1923 var ett speciellt år för både Göteborg och Lilienberg. Då hölls den stora Jubileumsutställningen till minne av stadens 300-årsjubileum, och en av höjdpunkterna var invigningen av Götaplatsen. Hur Kungsportsavenyn skulle avslutas på ett värdigt sätt hade varit en viktig fråga under hela Lilienbergs tid i Göteborg – när han tog över 1907 mynnade den ståtliga paradgatan lite snopet ut i ingenting.

Men den storslagna känsla som präglar Götaplatsen återfinns alltså på många andra platser i Göteborg, om än mer nedtonad. Som i Älvsborgsgatans allé, med Kungsladugårdsskolan på en kulle i fonden bakom Plaskedammens vattenspegel. Eller Karl Johans torg som ju med tiden kom att bli en ovanligt stilig fotbollsplan. I Lilienbergs stadsdelar finns ofta en oväntat pampig vy runt hörnen, om man har ögonen öppna.


Gilla och följ Vårt Göteborg

Facebook logo

Twitter logo

Vårt Göteborgs nyhetsbrev

Nyheter från Göteborgs Stad varje vardag. Prenumerera här

Göteborgs Stads kalendarium

Beslut i kommunstyrelsen

Gustav Adolfs Torg

Genomgång av totalekonomin för Projekt Skeppsbron, utredning av hur av hur avtalet om särskild anställningstrygghet kan avvecklas och central samordningsfunktion för omplacering och omställning var tre av de ärenden som kommunstyrelsen beslutade om onsdag 19 juni. Läs kommunstyrelsens notiser här!

Se sändningen från kommunfullmäktige 11 juni

Sändningen startar klockan 16 på tisdag 11 juni.

Stadsutveckling Göteborg

Upprustning Brunnsparken

En grön och nära storstad för alla – läs om stadsutvecklingen på sajten Stadsutveckling Göteborg.

Göteborgs officiella besöksguide - Go:teborg.com

Vad är på gång i Göteborg? Hitta evenemang, restauranger och boende i Göteborgs officiella besöksguide

 

Länkar

Vårt Göteborgs länksamling