Vårt Göteborg – Göteborgs Stads nyhetstidning

Gamla Göteborg

[Publicerad 2011-12-14]

Alice Bonthron

Göteborgs Vanföreanstalt stod klar 1912. Ernst Torulf vackra tegelbyggnad spränger sig in i berget mitt emot Sahlgrenska norra entré på Per Dubbsgatan. Idag förhindrar bilar, spårvagnar och Sahlgrenskas centralkomplex åskådaren att skaffa sig en helhetsbild. Foto: Göteborgs stadsmuseum

De vanföras väl blev hennes livsverk. I Rambergsstaden ligger en gata som heter Alice Bonthrons Gata. Men vem var då det? Hon var banbryterska inom den svenska vården av "vanföra". Gatan namngavs 1944 då rätt mycket nybebyggelse skett just vid Rambergets fot.

3B66.jpgSläkten Bonthron kom ursprungligen från Frankrike men eftersom de var hugenotter* tvingades de fly till England där de värvades som verkstadsarbetare till Sverige. Alice Charlotta var född 1851 på Duveskog i Röstånga i Skåne. Hennes far var lantbrukare och hon gifte sig också med en lantbrukare. Då var hon 21 år. Hon hade tänkt bli lärarinna men efter förlovningen ändrade hon sig och gick i stället i en praktisk hushållsskola.

Blev föreståndare på arbetsskola
Äktenskapet blev kort. Efter fyra år blev hon änka. Hon hade då tre barn. Hon beslöt att återta namnet Bonthron och flyttade till Göteborg i hopp om att där lättare få arbete. I flera år kämpade hon mot sjukdom, dåligt betalt arbete som telegrafist, dålig hälsa och andra bekymmer. 1885 fick hon höra talas om en arbetsskola för så kallat vanföra (idag säger man personer med funktionsnedsättning) där man sökte en föreståndare.

Alice sökte platsen och blev därmed föreståndare för landets första skola för barn med funktionsnedsättningar. Handikappet var i allmänhet fysiskt och innebar ofta förlusten av ett ben eller arm. Barnförlamning, polio, var inte ovanligt vid denna tid, de barn som överlevde fick ofta grava funktionsnedsättningar.

2D48.jpg
Alice Bonthron utverkade att hon fick utbilda sig i Danmark som var föregångsland vad gäller vård av människor med funktionsnedsättningar. Hon tog till sig hur viktigt det var med behandling förenad med yrkesutbildning. ”Vanföra och missbildade” barn och ungdomar betraktades förr som imbecilla och obildbara. De ställdes utanför samhället utan möjlighet att försörja sig. Många normalbegåvade fick inte ens lära sig läsa eller räkna.

Lyckades få stora donationer
I Göteborg verkade läkaren Olof Carlander. Efter att ha deltagit i en läkarkongress i Köpenhamn 1883 kom han att intressera sig för de vanföra barnens situation och tog initiativ till ”Föreningen för bistånd av vanföra”. Han anställde Alice Bonthron och tillsammans kämpade de för att ”vanföra skulle få möjlighet till största möjliga arbetsduglighet och kroppsliga hälsa, dessutom en lyckligare tillvaro och förmåga till försörjning.” Detta innebar bland annat fri läkarvård, fria bandage för deformerade lemmar och ortopediska skor.

Till Alice Bonthrons talanger hörde att hon var en framgångsrik ”tiggerska”. Hon lyckades skrapa ihop donationer till en ortopedisk klinik, till skola och skolhem, till ett sommarhem ”Olofs Minne” i Hjuvik uppfört 1899, och uppkallat efter Olof Carlander, nya lokaler i Änggården 1912 och till en professur i ortopedi vid Karolinska Institutet med mera. Hon tog även initiativet till Svenska vanföreanstalternas centralkommitté.

3A1E.jpg
I mer än tjugo år bekostades verksamheten helt genom donationer och välgörenhet. Första gången staten lämnade något bidrag var 1901. De första lokalerna låg vid Pusterviksgatan och Norra Allégatan. Men det behövdes större utrymme och lokaler som var utformade för sitt ändamål. Arkitekten Ernst Torulf ritade ”Vanföra’n” som blev färdig 1912 och skulle egentligen heta Änggårdens Yrkesskolor, ett namn som sällan användes i dagligt tal.

Byggnaden var imposant och vacker så länge den inte skymdes av Sahlgrenska sjukhusets centralkomplex. Snart kompletterades kliniken av ett skolhem, det är numera rivet.
Under en tolvårsperiod tog man emot 1100 behövande som hjälptes vidare till en dräglig tillvaro på egna villkor.

”En förebild för de dådkraftiga”
Uppfinningsrikedomen hos de anställda att finna på olika personligt anpassade hjälpmedel var oändlig. Många gånger medverkade eleverna själva i detta ingenjörsarbete och bidrog med sina erfarenheter. Till dussinet olika yrken man kunde erbjuda utbildning i hörde bland annat skomakare, modist, skräddare, bildsnidare, urmakare, brodös och strumpstickare. En av anstaltens gynnare hette Gabriel Lundgren och det första elevhemmet, det på Pustervik, bar hans namn.

Olof Carlander gick bort 1899 men Alice Bonthron levde ända till 1928 hon var då 77 år. Om henne sa man ”en förebild för de dådkraftiga, en skräck för de loja”.

*) Hugenotter var franska protestanter som förföljdes och 1685 tvingades utvandra från Frankrike.


Gilla och följ Vårt Göteborg

Facebook logo

Twitter logo

Vårt Göteborgs nyhetsbrev

Nyheter från Göteborgs Stad varje vardag. Prenumerera här

Se sändningen från kommunfullmäktige 11 juni

Sändningen startar klockan 16 på tisdag 11 juni.

Beslut i kommunstyrelsen

Gustav Adolfs Torg

Detaljplan för Vallgraven 12/kvarteret Härbärget vid Brunnsparken, redovisning av arbetet med åldersvänliga Göteborg och Göteborgs Stads program för biologisk mångfald och ekosystemtjänster var tre av de ärenden som kommunstyrelsen beslutade om onsdagen den 12 juni. . Läs kommunstyrelsens notiser här!

Göteborgs Stads kalendarium

Stadsutveckling Göteborg

Upprustning Brunnsparken

En grön och nära storstad för alla – läs om stadsutvecklingen på sajten Stadsutveckling Göteborg.

Göteborgs officiella besöksguide - Go:teborg.com

Vad är på gång i Göteborg? Hitta evenemang, restauranger och boende i Göteborgs officiella besöksguide

 

Länkar

Vårt Göteborgs länksamling