Är verkligen alla ogifta, barnlösa människor som bor i lägenhet i Sverige ensamstående? Nej, knappast, och det är bland annat den statistiska tokigheten som ett nytt lägenhetsregister ska råda bot på. Därför pågår just nu arbetet med att inte bara alla hus och varje ingång, utan också varje lägenhet i hela landet, får en unik beteckning.

Ja, hur många hushåll med ensamstående finns det egentligen i Sverige? Och i Göteborg? Och hur många bostäder finns det som är anpassade efter deras och en-, två-, tre- eller sjubarns-familjernas behov?

Arbetet blir enklare
Det är frågor som tidigare bara har fått sina svar genom de folk- och bostadsräkningar som genomfördes vart femte år mellan 1960 och 1990. En tjock lunta papper skickades till alla svenskar, som fick fylla i hur de bodde, hur många som bodde tillsammans, vilken standard boendet höll, vem som ägde fastigheten och så vidare och så vidare…

Resultatet var och är fortfarande ett viktigt redskap för samhällsplanering, forskning och information. Nu ska det arbetet förenklas, då ett lägenhetsregister ska upprättas, där alla de väsentliga uppgifterna automatiskt finns noterade.

Inget ”storebror-ser-dig”-verktyg
– Sverige var det enda landet i Europa som inte gjorde en folk- och bostadsräkning 2001, och nu det är lite bråttom eftersom hela EU ska genomföra en ny, ofta med hjälp av lägenhetsregistret, år 2011, säger Lutz Ewert på stadskansliets statistikgrupp.

Lutz Ewert är noga med att poängtera att lägenhetsregistret inte är någon form av ”storebror ser dig-verktyg”, utan egentligen bara en förenkling av de rutiner som redan ligger till grund för samhällsplaneringen.

14B8_2.jpg
– Vi är inte intresserade av enskilda individer utan vill få en korrekt överblick över vilka typer av hushåll och boendeformer det finns och hur behoven ser ut. Med lägenhetsregistret får man ett bättre underlag för att fatta politiska och ekonomiska beslut, säger Lutz Ewert.

Statistiken missvisande
Problemet har hittills varit att landets alla adresser har varit alltför knapphändiga och oprecisa för att vara riktigt användbara i folkbokföringen. Alla som bor i hyreshuset på Tomtevägen 4A är folkbokförda på samma adress, oavsett om de bor i källaren eller på sjunde våningen, i en etta eller femrummare, ensamma eller med halva släkten.

De som är gifta eller har gemensamma barn har kunnat urskiljas i folkbokföringen, alla övriga i huset har för säkerhets skull räknats som ensamstående i statistiken.

Kommunerna får ansvaret från 2010
– Därför håller landets alla fastighetsägare just nu på att numrera alla sina lägenheter, för att därefter rapportera in uppgifterna till Lantmäteriet som sammanställer det nya lägenhetsregistret, berättar Lars Fredén på stadsbyggnadskontoret i Göteborg.

– När det är klart i början av 2010 går ansvaret för registret över till kommunerna, som ska kontrollera att den fortlöpande uppdateringen sker av fastighetsägarna, fortsätter Lars Fredén.

Postadressen påverkas oftast inte
När alla som bor i Sverige, eller för den delen i EU, nu ska folkbokföras på sin unika adress istället för som tidigare på en fastighet, så får varje lägenhet ett fyrsiffrigt nummer.

2EE2.jpg
Lägenheter på entréplan får nummer som börjar på 10, bor man en våning ner börjar det på 09 och en våning upp 11. På varje våning börjar man därefter numrera lägenheterna från vänster, sett från ingången eller trappan, med 01 och så vidare medsols. Den som bor i mittenlägenheten av tre på fjärde våningen får alltså lägenhetsnummer 1302.

Denna siffra kommer alltså att ingå i folkbokföringsadressen, men behöver inte nödvändigtvis göra det i postadressen, alltså den som används till vardags och skrivs på ”vanliga” brev.

Många hus har saknat adress
– Fast det är viktigt att exempelvis varje uppgång i ett hyreshus får en egen beteckning, vi lket faktiskt inte har varit helt självklart hittills. Det finns många hyreshus som har en och samma adress till den gemensamma ytterporten, en adress som sedan gäller för alla uppgångarna inne på gården. Från och med nu måste alla uppgångarna få en egen beteckning, till exempel Tomtevägen 4A och 4B, säger Lars Fredén.

Problemet hittills har varit att alla hus och fastigheter inte ens har haft någon riktig adress över huvud taget.

– Det är faktiskt relativt vanligt att stora samlingar av fastigheter inte har någon riktig gatuadress, till exempel koloniområden eller stora områden med kommersiella verksamheter som Nya Varvet, Volvo eller hamnen. Det kan sitta en anslagstavla med karta vid infarten, men det finns inga officiella gatunamn eller adresser. Det arbetar vi också mycket med att åtgärda i samband med det nya registret, säger Lars Fredén.

20B4.jpg

Foto: Anna Jolfors