Vanligt i Europa. Kan Göteborg bygga nya bostäder med lägre hyror för låginkomsttagare, för att få ett blandat boende? Det vill fastighetsnämnden utreda, mot bakgrund av en rapport om ”social housing” i Europa.

Frågan är aktuell inte minst för det stora området Älvstaden, som snart kommer att bebyggas med många attraktiva bostäder. Hur ska det bli ”en stad för alla”?

Rapporten heter ”Ett socialt blandat boende i Göteborg” och är en kunskapsöversikt som tagits fram av en grupp med Anders Törnquist, lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, som projektledare. Uppdraget kommer från fastighetskontoret, Älvstaden samt S2020 vid social resursförvaltning.

Här konstateras att social housing är vanligt i många länder i Europa, men inte i Sverige. Faktum är att Tjeckien, Lettland och Sverige är de enda av EU:s 27 länder som inte har begärt undantag från konkurrensreglerna för att få ha ett stödsystem som särbehandlar vissa bostäder.

Fungerar inte längre
I Sverige finns i stället de allmännyttiga, kommunala bostadsbolagen och av tradition har stadsplanerarna genom att blanda hyresrätter, bostadsrätter och villor i nya bostadsområden försökt få en ”social mix”.

Men numera finns en lag som säger att allmännyttan ska drivas affärsmässigt, alltså med vinst. Och dessutom har byggkostnaderna för nya hyresrätter blivit så höga att lösningen ”blandande upplåtelseformer” inte längre fungerar särskilt bra för att få in resurssvaga grupper i nya områden.

Reglerna för de olika ländernas system varierar, men gemensamt är att social housing-bostäder är undantagna från den kommersiella bostadsmarknaden, får offentligt finansiellt stöd, ägs av icke-vinstdrivande företag och riktar sig mot resurssvaga grupper.

I slutänden leder det till lägre hyror för dem som tjänar under en viss nivå. Reglerna för köer och tilldelning är också mycket olika, ibland finns flera nivåer inom systemet.

Sverige saknar verktyg
Rapportförfattarna, som bland annat gjort studieresor till Paris, London och Amsterdam, konstaterar att Sverige saknar det här ”verktyget för inkluderande boende och social blandning” och ställer en rad frågor:

—Kan staten stödja försök att i nya områden arbeta för inkludering – med inspiration från europieska exempel – genom EU-kontakter? Och med Göteborg som arena för ett sådant test?

—Kan den svenska allmännyttan arbeta för inkluderande boende i nya stadsområden, trots den nya lagen? Eller om det verkar omöjligt, kan stiftelser eller kooperativ användas?

Rapporten har föredragits i fastighetsnämnden som nu vill utreda ett försök i Göteborg.

Privata bolag
– Jag tycker att rapporten har lärt oss mycket, säger Lars-Gunnar Krantz, utvecklingsledare på fastighetskontoret.

– Det är intressant att andra länder har de här olika systemen med lagar, undantag från EUs statstödsregler, finansiering, icke-vinstdrivande bostadsbolag och regler för vem som ska kunna bo där.

– Grundfrågan blir: Vad av detta kan göras inom ramen för det system vi har i Sverige?

Lars-Gunnar Krantz påpekar att många av de stora, icke-vinstdrivande företag som jobbar med social housing i Europa faktiskt är privatägda.

– En del av dem har skapats genom omvandling av allmännyttiga bostadsbolag, andra är stiftelser. Men det är ändå en grupp aktörer som inte finns i Sverige idag.