<p>Det är för att underlätta för dem som väljer att åka kollektivt men inte har något alternativ till att lämna bilen på en pendelparkering som Göteborgs Stad fortsätter att införa en p-avgift där.</p><p>För några år sedan pendelparkeringen vid Delsjömotet den som fick absolut flest klagomål om för få p-platser. Där finns plats för 335 bilar men Göteborgs Stad hade inte mer mark att bygga ut pendelparkeringen på.</p><p>Detta samtidigt som inga nya platser planerades längre ut från Göteborg längs riksväg 40, i Härryda kommun. Därför införde Göteborgs Stad 2020 på prov en p-avgift vid Delsjömotet. Avgiften är sex kronor per timme men max 30 kronor per dygn. Syftet var att öka möjligheten för de pendlare som verkligen behöver att få en p-plats. Innan avgiften infördes var pendelparkeringen vid Delsjömotet överfull.</p><h2>Fler tar bussen närmare hemmet</h2><p>När testet utvärderades visade det sig att p-avgiften hade lett till att alla bilister som behövde pendelparkera vid just Delsjömotet också kunde ställa bilen där.</p><p>– Vi tror att p-avgiften vid Delsjömotet bland annat ledde till att en del pendlare nu tar bussen mot Göteborg närmare hemmet, till exempel i Mölnlycke, i stället för att som tidigare ta bilen till Delsjömotet och gå på bussen först där, säger Maria Wederbrand, projektledare, stadsmiljöförvaltningen Göteborgs Stad.</p><p>Till förändringen bidrog också att Västtrafik häromåret införde utökade omlottzoner mellan Göteborg och några av grannkommunerna. I dessa zoner åker resenärerna för samma biljettpris. För resenärer mellan till exempel Mölnlycke tätort i Härryda kommun och Göteborg blev det då billigare att åka buss.</p><h2>Inte för boende och arbetsplatser</h2><p>Nu har en p-avgift införts även på pendelparkeringen på Axel Adlers gata vid Radiomotet i början av Dag Hammarskjöldsleden. P-avgiften är även där sex kronor per timme klockan 08-22 men max 30 kronor per dygn. Pendelparkeringen vid Radiomotet har 186 platser, en del av dem inhyrda från privata fastighetsägare, och inte heller där kommer Göteborgs Stad åt ytterligare mark.</p><p>– Vi hoppas att en del av pendlarna som passerar Radiomotet ska göra som vid Delsjömotet, alltså kliva på bussen närmare hemmet, till exempel i Askim, Billdal eller längre söderut. På så vis kan det bli plats vid Radiomotet för andra pendlare som inte har något alternativ till att köra bil dit, säger Maria Wederbrand på stadsmiljöförvaltningen.</p><p>Att alla tre pendelparkeringsytorna vid Radiomotet mestadels är fulla redan på morgnarna beror också på att en del som bor eller arbetar i närheten ställer sina bilar på pendelparkeringen i stället för att betala på gatan där de bor eller arbetar. För att detta inte ska vara lika attraktivt införs nu en p-avgiftvid Radiomotet.</p>

medium

large

thumbnail

medium_large

twofiftypx

fivetwentypx

article-topp

P-avgift införs på ännu en pendelparkering

<p>Allt fler människor flyttar in till Göteborg, vi samsas på en allt mindre yta. Vi har bostadsbrist, segregation, klimatutmaning och just nu en lågkonjunktur. Och så ska vi planera staden utifrån hållbarhetsdimensionerna – ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Går det?</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Lyssna här:</strong> Göteborg avsnitt 35 &#8211; <a href="https://gotepod.podbean.com/e/avsnitt-35-hallbar-stadsutveckling-%e2%80%93-en-utopi/" target="_blank" rel="noopener">Hållbar stadsutveckling – en utopi?</a></p><p></p></div></div><p>Den snabba och stora inflyttningen ställer nya krav som behöver bemötas på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt.</p><p>Vad får hållbarhet kosta i tid, pengar och i våra olika vägval? Vad är viktigast på kort och lång sikt? Vem beslutar i slutändan och vem har bestämt vad som ska prioriteras i vår stadsutveckling framöver i Göteborg. Stadsarkitekt Björn Siesjö pratar hållbar stadsutveckling med Olga Stepanova, doktor i humanekologi och verksam på Rise och Henrik Kant, stadsbyggnadsdirektör.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Lyssna mer:</strong>  Här hittar du <a href="https://gotepod.podbean.com/" target="_blank" rel="noopener">alla tidigare avsnitt av Götepod</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Hållbar stadsutveckling – en utopi?

<p>Ett tyngre inslag är utställningen Meanwhile in Mariupol, som är en fristående fortsättning på utställningen Meanwhile in Ukraine. Här skildras sex kvinnors gripande krigsupplevelser i den ukrainska hamnstaden Mariupol genom foton tagna av dem själva och journalisten Viacheslav Tverdokhlib.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.maritiman.se/aggstra-mycket-pasklovskul">Påsklovsveckan på Maritiman</a></p><p></p></div></div><h2>Viktig utställning om krigets lidanden</h2><p>– Jag kan verkligen tipsa om att besöka dessa två högaktuella utställningar, de uppvisar en viktig gestaltning av de prövningar och lidanden som människor i krigszoner står inför varje dag, säger Emelie Leetmaa, marknadsansvarig på Maritiman.</p><div id="attachment_134478" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134478" class="size-full wp-image-134478" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Meanwhile-in-Ukraine-1000.jpg" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Meanwhile-in-Ukraine-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Meanwhile-in-Ukraine-1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Meanwhile-in-Ukraine-1000-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Meanwhile-in-Ukraine-1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Meanwhile-in-Ukraine-1000-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Meanwhile-in-Ukraine-1000-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134478" class="wp-caption-text">Från utställningen Meanwhile in Ukraine. Foto: Maritiman</p></div><h2>Påsklovspyssel och fartygsvandringar</h2><p>Maritiman bjuder bland annat också på äventyrliga fartygs- och sagovandringar och pysselbord i kalasmässen på jagaren Småland.</p><div id="attachment_134479" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134479" class="size-full wp-image-134479" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Tim-och-Virvelina-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Tim-och-Virvelina-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Tim-och-Virvelina-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Tim-och-Virvelina-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Tim-och-Virvelina-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Tim-och-Virvelina-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Tim-och-Virvelina-1000-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134479" class="wp-caption-text">Tim och Virvelina. Foto: Maritiman</p></div><p>– Vi ser att intresset för att skapa med händerna är stort bland de yngre besökarna, därför satsar vi på påsklovspyssel. Barnen kan också se fram emot Tim och Virvelinas häftiga experiment i havslabbet varje dag kl. 14, säger Emelie Leetmaa.</p>

Maritiman bjuder på äventyrligt påsklov till sjöss

<p>När Masthuggskajen utvecklas kommer området få minst 10 000 fler som bor och arbetar samt mångdubbelt fler besökare. Många väntas röra sig från Järntorget ned till områdets nya stadsdelspark och vattnet.</p><h2>Järntorget en viktig knutpunkt</h2><p>&#8211; Det blir ett myllrande stadsliv här, likt det i innerstaden och på långgatorna, säger Marit Sternang projektchef på Masthuggskajen för Göteborgs Stad.</p><p>I takt med att området utvecklas behöver också kollektivtrafiken bli mer effektiv. Järntorget är redan en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken och platsen mellan torget och Olof Palmes plats kommer så småningom att kompletteras med nya hållplatser och filer för stadsbussarna.</p><div id="attachment_134434" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134434" class="size-full wp-image-134434" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/kartbild_halvon-masthuggskajen-1000.jpg" alt="" width="1000" height="577" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/kartbild_halvon-masthuggskajen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/kartbild_halvon-masthuggskajen-1000-300x173.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/kartbild_halvon-masthuggskajen-1000-768x443.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/kartbild_halvon-masthuggskajen-1000-250x144.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/kartbild_halvon-masthuggskajen-1000-520x300.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/kartbild_halvon-masthuggskajen-1000-730x421.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134434" class="wp-caption-text">Den röda punkten visar var det nya färjeläget ska ligga.</p></div><p>Även Masthuggstorgets hållplats har nyligen byggts om för att kunna ta hand om fler resenärer och för smidigare av- och påstigning.</p><p>– Färjeläget på halvön kommer bli ett bra komplement till övriga satsningar på kollektivtrafiken i området. Härifrån kommer man kunna ta sig på några minuter över älven till Lindholmen, säger Marit Sternang.</p><h2>Träbryggor utmed kajen</h2><p>Hur färjeläget kommer trafikeras är ännu inte helt klart.</p><p>– Göteborgs Stad har ett avtal med Västtrafik som gör det möjligt att ha gratis färjetrafik mellan Masthuggskajen och Lindholmen. Vi kommer att arbeta vidare med denna fråga tillsammans med Västtrafik, säger Marit Sternang.</p><p>Beslutet i kommunfullmäktige innebär också att det kommer byggas träbryggor utmed kajstråket längst ut på halvön. Här kommer göteborgare och besökare kommer kunna slå sig ned och njuta av närheten till vattnet.</p><p>Färjeläget och bryggorna med tillhörande kajstråk planeras vara klart runt 2028.</p>

Klartecken för färjeläge vid Masthuggskajens halvö

<p>– Liseberg är en park i absolut världsklass – och en park som alla göteborgare skall vara mycket stolta över, säger Lisebergs vd Andreas Andersen.</p><p>Thea award brukar kallas nöjesparksvärldens motsvarighet till en Oscar. För tredje gången i prisets 30-åriga historia har Liseberg fått motta det.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Juryns motivering</h5><p><em>&#8221;Liseberg har mästerligt skapat en väv av upplevelser genom sina olika attraktioner, lummiga trädgårdar, enastående miljö, och en kalender full av säsonger, musik och evenemang. Parken drivs av en vision och ett engagemang för historieberättande, kvalité, lagarbete, empati och transparens och har övervunnit många utmaningar med motståndskraft och mod. Denna Thea classic award hedrar Lisebergs sekellånga arv av glädje och inspiration, och parkens bidrag till den globala gemenskapen för nöjes- och temaparksbranschen.”</em></p><p></p></div></div><div id="attachment_134226" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134226" class="size-full wp-image-134226" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/andreas-andersen-800.jpg" alt="" width="800" height="823" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/andreas-andersen-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/andreas-andersen-800-292x300.jpg 292w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/andreas-andersen-800-768x790.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/andreas-andersen-800-250x257.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/andreas-andersen-800-520x535.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/andreas-andersen-800-730x751.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134226" class="wp-caption-text">Lisebergs vd Andreas Andersen tog emot priset i Los Angeles i lördags.</p></div><p>– Vi är otroligt tacksamma över priset, som är ett kvitto på det fantastiska jobb som alla mina kollegor gör, varje dag året runt, säger Andreas Andersen.</p><p>1998 tog Liseberg emot en Thea award för Spökhotellet Gasten och senast 2023 för attraktionen Underlandet.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://www.liseberg.se" target="_blank" rel="noopener">Liseberg</a></p><p></p></div></div>

Liseberg får stort branschpris

<p>I december öppnade den nya bron vid Björlandamotet. Nu återstår arbetet med att bygga klart rondellen under bron. Under denna tid kan inte västergående trafik på Björlandavägen köra söderut på Hisingsleden i Björlandamotet.</p><p>Trafiken leds om via rondellen vid Sörredsvägen – detta gäller även trafiken som kommer från Hisingsleden norrifrån och ska till Björlandavägen mot centrum.</p><p>Gång- och cykeltrafiken påverkas inte av rondellbygget. Reser du med kollektivtrafik, håller du dig uppdaterad i appen Västtrafik To Go om eventuella förseningar.</p><div id="attachment_134255" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134255" class="size-full wp-image-134255" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/karta-bjorlandamotet-800.jpg" alt="" width="800" height="682" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/karta-bjorlandamotet-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/karta-bjorlandamotet-800-300x256.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/karta-bjorlandamotet-800-768x655.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/karta-bjorlandamotet-800-250x213.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/karta-bjorlandamotet-800-520x443.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/karta-bjorlandamotet-800-730x622.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134255" class="wp-caption-text">Karta: Trafik Göteborg</p></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://trafikgoteborg.se/" target="_blank" rel="noopener">Trafik Göteborg</a></p><p></p></div></div>

Trafiken leds om vid Björlandamotet

<p>När: 6–7 december 2022, klockan 12-18:30<br />Plats: Kronhusgatan 2f, 411 13 Göteborg<br />Utställningen är kostnadsfri</p><p>Du kan också se tävlingsbidragen i den digitala utställningen <a href="https://stadsutveckling.goteborg.se/projekt/centrum/brunnsparken/tavling-om-ny-cafebyggnad/">Tävling om ny cafébyggnad.</a></p><div style="width: 1920px;" class="wp-video">
<video class="wp-video-shortcode" id="video-123712-1" width="1920" height="1080" preload="metadata" controls="controls"><source type="video/mp4" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/12/Brunnsparken-tavling-2022-16x9-textad.mp4?_=1" /><a href="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/12/Brunnsparken-tavling-2022-16x9-textad.mp4">https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/12/Brunnsparken-tavling-2022-16x9-textad.mp4</a></video></div>

Se tävlingsbidragen för Brunnsparkens nya cafébyggnad

<p>Göteborgs Stad driver verksamheten för hbtqi-personer, men vad huset ska användas till är det besökarna själva som bestämmer.</p><p>&#8211; Ambitionen är att Regnbågshuset ska bli en plats där hbtqi-personers förutsättningar stärks. Regnbågshuset ska bli en plats där hbtqi-personer kan mötas, få stöd och skapa egna aktiviteter, säger Tanja Ramic, projektledare för inrättandet av Regnbågshuset på förvaltningen för demokrati och medborgarservice i Göteborgs Stad.</p><h4>Verksamheter får växa fram</h4><p>Förvaltningen för demokrati och medborgarservice har, i samråd med Göteborgs Stads HBTQ-råd och aktörer för hbtqi-communityt, arbetat intensivt för att få allt klart till öppningen 29 november.</p><p>– Regnbågshusets olika funktioner har vaskats fram på möten med olika föreningar och organisationer. Det ska bli jättespännande att se hur verksamheter växer fram och hur besökarna formar huset, säger Anna Hildesson, samordnare för Regnbågshuset i Göteborgs Stad.</p><p>Regnbågshuset ligger på Barlastgatan 2, Amerikahuset. Lokalen är 620 kvadratmeter och har samlingsrum, mötesrum, enklare utrymme för kafé samt ateljé. Göteborgs Stad står för lokal och drift av verksamheten. Regnbågshuset bemannas av en samordnare och en handledare.</p>

Göteborgs första regnbågshus invigt

<p>Göteborgs Stads senaste delårsrapport har kommit. Den produceras av stadsledningskontoret för kommunstyrelsen och berättar om läget 2022 fram till 31 augusti. Sett ur det finansiella perspektivet visar utvärderingen att samtliga finansiella inriktningar uppnåtts.</p><p>Resultatet fram till augusti är 4,3 miljarder kronor – 2,1 miljarder högre än budget. För helåret bedöms koncernens resultat uppgå till cirka 3,3 miljarder kronor vilket skulle innebära en positiv avvikelse mot budget med cirka 1,8 miljarder.</p><p>Framför allt är det kommunen som redovisar en stor positiv avvikelse mot budget för perioden. För helåret bedöms koncernens resultat uppgå till cirka 3,3 miljarder kronor vilket skulle innebära en positiv avvikelse mot budget med cirka 1,8 miljarder.</p><p>– Skatteunderlagstillväxten har under året varit betydligt starkare än vad som bedömdes i budget och även realisationsvinster har varit högre, säger Magnus Andersson, ekonomidirektör Göteborgs Stad</p><h4>Ökande pensionskostnader</h4><p>Rysslands invasion av Ukraina har påverkat även Göteborgs Stad. Den tillsammans med pandemirestriktioner i Kina har lett till en ökad inflation som i augusti uppgick till nio procent. Höjda priser på el, drivmedel och livsmedel har påverkat flera nämnder och bolag i staden.</p><p>Inflationen fortsätter att sätta spår i stadens ekonomi nästa år. Pensionskostnaderna är ett exempel som nämns i rapporten.</p><p>– Enligt den senaste bedömningen kommer stadens pensionskostnader öka från cirka två miljarder kronor 2022 till cirka 3,5 miljarder kronor nästa år. Det är en ökning med 75 procent, säger Magnus Andersson.</p><h4>Räntenivåerna påverkar</h4><p><strong> </strong>Investeringstakten i staden kommer att vara fortsatt hög för att möta krav på bostäder och verksamhetslokaler för en växande befolkning. Följden blir en ökad skuldsättning som med högre räntenivåer får genomslag på de finansiella kostnaderna på ett annat sätt än tidigare.</p><p>Konjunkturinstitutet bedömer att svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur under 2023. Arbetsmarknaden i Göteborgsregionen är dock fortsatt stark och något som lyfts i rapporten är kompetensförsörjningen.</p><h4>Kompetensbrist stor utmaning</h4><p>Bristen på arbetskraft är en av de största utmaningarna kommande år, både för Göteborgs Stad och andra svenska kommuner, regioner och näringslivet. Rapporteringen från nämnder och styrelser tyder på att Göteborgs Stads strategiska arbete på många sätt behöver förnyas för att möta denna utmaning.</p><p>Om Göteborgs Stad uppfyller målen för de övergripande målen och de övergripande verksamhetsmålen är det svårt att uttala sig om i rapporten. Det saknas ännu utfallsvärden för 2022.</p><p>Men med tanke på trender och historisk utveckling tror stadsledningskontoret att målen kommer att uppfyllas delvis. Den sammanvägda bedömningen av det finansiella perspektivet och verksamhetsperspektivet är därför att staden har en god ekonomisk hushållning.</p>

Tuffare ekonomiska tider väntar Göteborgs Stad nästa år

<p>Här kan du se <a href="https://www.youtube.com/watch?v=4e-uprZbos8&amp;t=4s" target="_blank" rel="noopener">hela budgetdebatten</a></p><p>Här kan du läsa det beslutade budgetförslaget för Göteborgs Stad: <a href="https://www4.goteborg.se/prod/Intraservice/Namndhandlingar/SamrumPortal.nsf/EC7D7AE1A07B34A5C12588FD004D72BF/$File/Budgetforslag_S_V_MP_20221116.pdf?OpenElement" target="_blank" rel="noopener">S, V, MP  &#8211; Budgetförslag 2023 och flerårsplaner 2024-2025 </a></p><p>Ärendena som gäller val av kommunalråd och ersättare i kommunstyrelsen bordlades till kommunfullmäktiges nästa sammanträde den 8 december.</p>

2023 års budget klubbad i kommunfullmäktige

<div id="attachment_123333" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-123333" class="size-full wp-image-123333" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/11/sofia-brax-artikel.jpg" alt="" width="360" height="257" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/11/sofia-brax-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/11/sofia-brax-artikel-300x214.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/11/sofia-brax-artikel-250x178.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-123333" class="wp-caption-text">Sofia Brax. Foto: Privat</p></div><p>Tanken med Vardagshjältepriset är att lyfta fram och uppmuntra personer som gjort en insats utöver det vanliga, någon som modigt ingripit för att hjälpa eller rädda en annan människa. Det kan också vara en person som mer långsiktigt i vardagen arbetat för att uppnå syftena med utmärkelsen.</p><p><strong><em>Sofia Brax</em></strong> har med stort engagemang bidragit till att bryta barriärer. Var sjätte vecka bjuder hon in 40 personer till sitt hem – 20 väletablerade och 20 nyanlända främst akademiker. Syftet är att de som är väletablerade ska dela med sig av sitt kontaktnät för att sänka tröskeln till arbetslivet.</p><div id="attachment_123334" style="width: 217px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-123334" class="wp-image-123334 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/11/anders-artikel.jpg" alt="" width="207" height="322" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/11/anders-artikel.jpg 207w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/11/anders-artikel-193x300.jpg 193w" sizes="auto, (max-width: 207px) 100vw, 207px" /><p id="caption-attachment-123334" class="wp-caption-text">Anders Holme. Foto: Privat</p></div><p><strong><em>Anders Holme</em></strong> är en medmänniska som gör skillnad i det tysta och förstår svårigheter som inte syns utanpå. Som simtränare har han blivit ett ovärderligt stöd för en person som haft det kämpigt, bland annat på grund av sjukdom. Anders är stabil och trygg och inte rädd för det svåra varken i bassängen eller i livet.</p><p><strong><em>Wilma Lundberg </em></strong>kom med färjan till Asperö och såg en äldre man som i permobil försökte ta sig ombord på färjan men ramlade i sjön. Utan att tveka hoppade Wilma i vattnet och fick tag i den nödställde mannen. Tillsammans med andra passagerare räddades mannen upp på land.</p><h4>Prisutdelning på Börsen</h4><p>Vardagshjältarna utses av kommunfullmäktiges priskommitté. Priset består av ett diplom och delas ut varje år till en eller högst tre göteborgare.</p><p>Årets tre Vardagshjältar tar emot sina pris på kommunfullmäktiges julmiddag den 8 december.</p>

Tre vardagshjältar har gjort en god gärning för sina medmänniskor

<div id="attachment_122701" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-122701" class="size-full wp-image-122701" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/magnus-sigfusson-artikel.jpg" alt="" width="360" height="240" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/magnus-sigfusson-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/magnus-sigfusson-artikel-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/magnus-sigfusson-artikel-250x167.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-122701" class="wp-caption-text">Magnus Magnús Sigfússon. Foto: Julia Sjöberg</p></div><p>&#8211; Förvaltningarna och bolagen i Göteborgs Stad gör utifrån sina uppdrag själva bedömningen vad de kan göra för att minska energiförbrukningen. Rent konkret kan det till exempel handla om att sänka temperaturen i lokaler, släcka belysning i offentliga miljöer och enskilda byggnader, och att använda smart reglerteknik, säger Magnús Sigfússon, direktör för samhälle och omvärld på stadsledningskontoret.</p><h4>Följer målen</h4><p>Stadsledningskontoret samordnar arbetet, dels för att se till att åtgärderna inte leder till negativa konsekvenser för någon annan och dels för att se så att det ger önskad effekt på helhetsnivå.</p><p>&#8211; Vi förhåller oss till de nationella och internationella målen och har i uppdrag att minska energiförbrukningen med fem procent, men ambitionen är att det är lägstanivå. Vi vill gärna uppnå tio procent också.</p><h4>Alla kan hjälpa till</h4><p>Alla kan hjälpas åt för att använda mindre el. Energimyndigheten har en nationell informationskampanj, Varje kilowattimme räknas, där det finns många tips och Göteborgs Stad hjälper till att sprida kampanjen i sina digitala och sociala kanaler.</p><div id="attachment_122706" style="width: 370px" class="wp-caption alignleft"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-122706" class="size-full wp-image-122706" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/energisparkampanj-artikel.jpg" alt="" width="360" height="163" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/energisparkampanj-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/energisparkampanj-artikel-300x136.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/energisparkampanj-artikel-250x113.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-122706" class="wp-caption-text">Läs mer om Energisparmyndighetens kampanj på länken här nedan.</p></div><p>&#8211; Budskapet i den är väldigt bra och viktigt, att varje kilowattimme räknas. Var och en kan i sin vardag fundera på hur de kan göra av med mindre el, men också under vilka tidpunkter på dygnet de använder el.  Det kommer att spela roll. Inte bara utifrån att man får en något lägre elräkning, utan också att man belastar systemet mindre, säger Magnús Sigfússon</p><h4>Kampanj till hushåll och företag</h4><p>Göteborg energi och miljöförvaltningen har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att ta fram en gemensam kampanj om elbesparing till hushåll och företag, men redan nu pågår många informationsaktiviteter.</p><p>Information om hur Göteborgs Stad bidrar till att minska elanvändningen kommer att samlas på stadens webbplats, se länk nedan.</p>

Göteborgs Stads förvaltningar och bolag ska spara energi

<p>När Göteborgs Stads socialförvaltningar fick extra medel för att arbeta med trygghetsinsatser bestämde socialförvaltningen Hisingen att arbeta förebyggande och främjande. Att fokusera på trygghet redan när nya platser planeras.</p><p>− Vi uppfattade att det fanns ett ”lika med”−tecken mellan brottsförebyggande och trygghetsförebryggande arbete. Men det stämmer bara delvis och vi ville lyfta trygghet som en målsättning när vi skapar nya platser. Med det är svårt. För det vi upplever som tryggt eller otryggt varierar beroende på våra livsvillkor, säger Bengt Nilsen, utvecklingsledare för stadsutveckling på socialförvaltningen Hisingen.</p><h4>Saknade forskning</h4><p>Socialförvaltningen Hisingen vände sig till Boverket för att ta del av forskning. Det visade sig dock att</p><div id="attachment_122412" style="width: 370px" class="wp-caption alignleft"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-122412" class="size-full wp-image-122412" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/Bengt-Nilsen-Hisingen-artikel.jpg" alt="" width="360" height="313" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/Bengt-Nilsen-Hisingen-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/Bengt-Nilsen-Hisingen-artikel-300x261.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/Bengt-Nilsen-Hisingen-artikel-250x217.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-122412" class="wp-caption-text">Bengt Nilsen, utvecklingsledare för stadsutveckling på socialförvaltningen Hisingen.</p></div><p>svensk forskning inom området var näst intill obefintlig.</p><p>− Svensk forskning om trygghet i offentlig miljö har hittills fokuserat på trygghetsfrämjande åtgärder på en mer generell nivå. Utan mer kunskap kommer vi inte vidare i trygghetsarbetet och därför drog vi igång ett samverkansprojekt med forskningsföretaget Rise.</p><p>Målsättningen var att få fram fakta om vilka faktorer som påverkar besökares upplevelse av trygghet i offentliga utomhusmiljöer, i relation till deras ålder, genus, socioekonomi och funktionsförmåga. Med hjälp av internationell forskning på området skapades ”Kvalitetskriterier för trygga offentliga platser” där faktorer som till exempel ljudmiljö, sittmöjligheter och om det finns affärsverksamhet på platsen analyseras.</p><p>− Det visade sig att avskalade, hårda platser med inslag av marksten och stål kan ge en känsla av lyx och konsumtion och därmed skapa en känsla av otrygghet hos grupper med sämre ekonomisk situation. De undviker gärna platser som de upplever signalerar att du behöver handla något för att vistas där.</p><h4>Ett effektivt verktyg</h4><p>Socialförvaltningen Hisingen har redan projekt och platser på gång där man hoppas få användning av kvalitetskriterierna. Ett av dem är Herkulesgatan som ska få en ny design och där trygghet är en del av förändringsarbetet. Bland förslaget som ska öka upplevelsen av trygghet finns mer grönska, bredare gång- och cykelbanor, begränsad biltrafik, bättre belysning och minskat buller från Lundbyleden. Kvalitetskriterier för trygga offentliga platser ska också introduceras som ett verktyg till andra socialförvaltningar inom Göteborgs Stad.</p><p>− Det är ett analys− och samtalsstöd som kan bredda perspektiv och skapa nya ingångar i trygghetsarbetet. Och med en gemensam bild av vad som skapar trygghet och otrygghet underlättas samarbeten mellan olika förvaltningar och yrkesgrupper, säger Bengt Nilsen.</p><p><em><br />Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</em></p>

Forskningsprojekt gav ny kunskap om trygghet på offentliga platser

<p>Servicekontoren som drivs av Statens servicecenter blir fler och fler. I slutet av 2023 ska 147 kontor finnas runt om i landet.</p><p>I våras fick Göteborg sitt sjätte, när ett servicekontor öppnade i Gamlestaden. Torsdag 6 oktober öppnar Göteborgs sjunde, på Vårväderstorget i Biskopsgården.</p><p>– Det är ett regeringsuppdrag för att stärka den statliga närvaron i landet och här är det utifrån att det är i ett utsatt område, säger Pia Andersson, projektledare på Statens servicecenter.</p><h4>Servicehandläggare hjälper till</h4><p>En stor del av arbetet på servicekontoren handlar om att hjälpa besökarna – både privatpersoner och företagare – att använda e-tjänster från samverkansmyndigheterna Arbetsförmedlingen, Skatteverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten</p><p>– Det är inte en plats där man spontant träffar sin handläggare på till exempel Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Då behöver man ha en bokad tid för möte på kontoret. Handläggarna som finns på servicekontoren jobbar för Statens servicecenter men på uppdrag av respektive myndighet och de är väl insatta i respektive myndighets tjänster och vilka underlag som behövs för att kunden ska komma vidare i sitt ärende.</p><p>Kontoret på Vårväderstorget kommer att vara öppet tre dagar i veckan: tisdagar, onsdagar och fredagar klockan 10–16. Till en början kommer tre servicehandläggare finnas på plats. Det blir fem kundarbetsplatser där man som kund kan söka information själv och få hjälp av handläggare vid behov.</p><p>– Många av tjänsterna utförs via mobiltelefon, så vi har också ståbord där kunderna kan stå och prata med handläggare och få vägledning. På vissa servicekontor finns id-kortshantering, men någon sådan kommer inte finnas här, säger Pia Andersson.</p><h4>Stort utbud på torget</h4><p>I Göteborgslokalers lokal på Vårväderstorget 4 låg tidigare Göteborgs Stads medborgarkontor, men sedan flytten av det har någon fast verksamhet inte funnits i lokalen.</p><p>– Med servicecentret på plats så finns de flesta serviceinrättningar tillgängliga – apotek, tandvård, bibliotek men även en folkhögskola, gym och frisör med mera, säger Anders Rydholm, fastighetsförvaltare på Göteborgslokaler.</p>

Nytt statligt servicekontor öppnar på Vårväderstorget i Biskopsgården

<div id="attachment_122144" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-122144" class="size-full wp-image-122144" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/helena-bjurback-artikel.jpg" alt="" width="360" height="376" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/helena-bjurback-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/helena-bjurback-artikel-287x300.jpg 287w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/helena-bjurback-artikel-250x261.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-122144" class="wp-caption-text">Helena Bjurbäck är äldreombudsman i Göteborgs Stad. Hon arbetar utifrån ett mänskligt rättsperspektiv för äldres rättigheter och goda levnadsförhållanden. Foto: Julia Leijon</p></div><p>Helena Bjurbäck är Göteborgs Stads äldreombudsman. Hon får återkommande samtal från personer som beskriver olika former av psykisk ohälsa.</p><p>Det kan handla om allt från ensamhet och nedstämdhet till personer som beskriver en högre psykisk ohälsa och som uppger misslyckade försök eller tankar om att avsluta sitt liv. Men det är aldrig för sent att må bättre och det finns hjälp att få oavsett ålder.</p><p>Pratbänkarna öppnar för nya hälsofrämjande arbetssätt i Göteborg och kan bidra till att sänka tröskeln för möten mellan människor.</p><p>&#8211; Att få prata om livet och hur vi har det, kan i sin enklaste form göra stor skillnad för människor, säger Helena Bjurbäck.</p><h4>Äldreombudsmannen verkar för äldres rättigheter</h4><p>&#8211; Vi vet idag genom nationella rapporter att äldre personer med psykisk ohälsa inte prioriteras tillräckligt och får den hjälp och vård som de har rätt till enligt lagstiftningen. Det behövs exempelvis bättre diagnostisering, behandling, omhändertagande och socialt stöd för äldre personer. Vi vet också att det förebyggande arbetet är viktigt och behöver stärkas., säger äldreombudsman Helena Bjurbäck.</p><h4>Välkommen till pratbänkarna under vecka 41</h4><p>Träffa personer från Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa och från Hjärnkoll vid pratbänkar under vecka 41, för samtal om rättigheter och möjligheter att söka hjälp och stöd. Stadens Äldreombudsman finns också på plats vid pratbänkarna ett antal tillfällen, liksom äldrekonsulenter och anhörigstödjare från Göteborgs Stad.</p>

Åldersvänliga Göteborg bjuder in till samtal på pratbänkarna

<p>Krisberedskapsveckan pågår. Veckan är en årlig informationskampanj som MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, står bakom med målet är att öka människors motståndskraft inför samhällskriser och krig.</p><p>En krislåda innehåller saker som du kan behöva vid till exempel långvariga strömavbrott, en IT-störning, eller något annat som gör att vi inte kan leva som vanligt. Om alla hushåll har en krislåda möjliggör det att samhällets resurser kan prioriteras till dem som behöver dessa mest – gamla, sjuka och barn.</p><h4>”Inte för sent börja nu”</h4><p><strong> </strong>Göteborgs Stad har under året drivit en informationskampanj för att få fler göteborgare att skaffa sig en krislåda. Den som har följt tipsen på Facebook varje månad kommer att ha en komplett krislåda vid årets slut.</p><p>– Men det är inte för sent att börja nu, säger Malin Olsson, planeringsledare, stadsledningskontoret, Säkerhet och beredskap.</p><p>Själv har hon införskaffat saker till krislåda succesivt, precis som tipsen på Facebook föreslår.</p><p>– En vevradio var det sista som fattades och den köpte jag ganska nyligen. Bygger du din låda succesivt tror jag att du kommer på saker under tidens gång som passar till just din livssituation. Jag tror det underlättar att ha krislådan i bakhuvudet vardagligen.</p><h4>Samarbeta med grannarna</h4><p><strong> </strong>Just att vi lever olika liv är även något som MSB trycker på i sina kampanjer när det gäller krislådan. Alla har olika förutsättningar för att få sin vardag att funka.</p><p>– Bor man i ett lägenhetshus behöver till exempel inte alla i trapphuset ha en vevradio. Prata med varandra och ta reda på om någon granne har en, så kan ni hjälpas åt med att vara förberedda om något händer, säger Malin Olsson.</p><p>Hon lyfter också att allt inte behöver ligga i själva lådan. Mat till exempel. Malin Olsson ser i stället till att hon alltid har lite extra mat hemma, till exempel torrvaror och konserver.</p><p>Nedan hittar du de tips som Göteborgs Stad publicerar månadsvis under året om hur du skaffar dig en komplett krislåda steg för steg.</p>

Så plockar du ihop din krislåda

<p>Fredrik Johansson har en lång bakgrund på ledande befattningar inom socialtjänst och stadsdelsförvaltningar. Befattningen som ekonomichef har han haft sedan förvaltningen bildades i januari 2021.</p><p>Fredrik Johansson tillträder sin nya tjänst den 1 november.</p>

Fredrik Johansson ny direktör för socialförvaltningen Nordost

<div id="attachment_121877" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-121877" class="wp-image-121877 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/broken-window-artikel.jpg" alt="" width="360" height="480" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/broken-window-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/broken-window-artikel-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/broken-window-artikel-250x333.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-121877" class="wp-caption-text">Glaskross på uteservering som inte åtgärdas skyndsamt kan leda till ytterligare skadegörelse.</p></div><p>En torsdagskväll i början av september kunde man se 24 personer gå omkring runt Järntorget och Långgatorna, stanna till och titta närmare på en plats, prata en stund och sedan gå vidare.</p><p>Det var representanter från trafikkontoret, park− och naturförvaltningen, socialförvaltningen centrum, polisen och nätverket Fastighetsägarna Järntorget/Långgatorna som gick på trygghetsvandring. Syftet med vandringen var att dela kunskap och lista konkreta åtgärder för att förebygga brott och stärka upplevelsen av trygghet.</p><p>Anita Jisonsund är processledare för det nybildade nätverket som arrangerade vandringen:</p><p>−  Vi hade våra ”rent och snyggt och trygghets-glasögon” på oss för att kritiskt titta på så väl detaljer som helhet. Sammanlagt blev det 94 olika anmärkningar av både positiv och negativ karaktär. Det visade sig att det finns mycket att göra som är hyfsat enkelt att åtgärda, säger hon.</p><p>Bland de hopsamlade anmärkningar finns bland annat klotter och affischering på elskåp, verksamheter i bottenplanen som inte har aktiverat sina fönster, vilket gör att lokalen ser mörk och tom ut, samt gator där trafikanter kör för fort.</p><h4>Del av större satsning</h4><p>Nätverket startade på initiativ av socialförvaltning centrum för att samla fastighetsägarna och effektivare samverka om trygghetsfrågor.</p><div id="attachment_121879" style="width: 370px" class="wp-caption alignleft"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-121879" class="wp-image-121879 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/fullt-och-klotter-artikel.jpg" alt="" width="360" height="484" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/fullt-och-klotter-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/fullt-och-klotter-artikel-223x300.jpg 223w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/fullt-och-klotter-artikel-250x336.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-121879" class="wp-caption-text">En överfull papperskorg skapar en känsla av eftersatthet och otrygghet.</p></div><p>− En orsaksanalys visade att socialtjänsten och polisen inte ensamma har vad om krävs för att komma till rätta med problemen. Det blev tydligt att vi behöver samverka och fastighetsägarna har stora möjligheter att påverka. Tillsammans blir vi kraftfullare, säger Alexandre Miron, utvecklingsledare för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete på socialförvaltning centrum.</p><p>Nästa steg är att utveckla samarbeten med även krögare och näringsidkare i området.</p><p>Samverkan mellan Göteborgs Stad, polisen och fastighetsägarnätverken är en viktig del av en större satsning på brottsförebyggande initiativ runt Järntorget och Långgatorna. Andra insatser är bland annat fler ordningsvakter och trygghetsundersökningar som gör det möjligt att utvärderas insatserna. Även samverkan med civilsamhället har utvecklats.</p><p>− Organisationer som arbetar med socialt utsatta människor samarbetar mer med varandra, polis, ordningsvakter och socialtjänsten. Alla bidrar med sin kunskap och ber om stöd i frågor som ligger utanför den egna kompetensen, säger Alexandre Miron.</p><h4>Nedskräpning kan leda till brottslighet</h4><div id="attachment_121880" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-121880" class="wp-image-121880 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/noteringar-artikel.jpg" alt="" width="360" height="480" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/noteringar-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/noteringar-artikel-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/noteringar-artikel-250x333.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-121880" class="wp-caption-text">Alla iakttagelser dokumenteras noga.</p></div><p>Anita Jisonsund berättar att just vikten av kunskapsutbyte blev tydlig under trygghetsvandringen.</p><p>− Vi upptäckte till exempel en lös fönsterplåt, något som kanske inte verkar så viktigt men som polisen beskrev som en ljummen plats för knark, det vill säga en plats som kan användas till att gömma knark. Plötsligt blev den lösa fönsterplåten en högprioriterad åtgärd, säger hon.</p><p>Anmärkningarna behöver åtgärdas så fort som möjligt. Även nedskräpning och förstörelse är viktigt att stoppa i tid.</p><p>− Annars får vi ett område där det blir ett tillåtande beteende att till exempel krossa rutor och klottra. Vi människor fungerar så, vi beter oss utifrån hur miljön ser ut.</p><p>För Anita Jisonsund väntar nu arbetet med att gå igenom all 94 anmärkningar från trygghetsvandringarna. En åtgärdslista ska skickas till medlemmarna i nätverket som tydligt visar vilka som ska göra vad.</p><p>− Och om några veckor kommer jag att följa upp hur det har gått, säger hon.</p><p>&nbsp;</p><p><strong><em>Trygg stad för alla</em></strong><strong><em><br /></em></strong></p><p><em>Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</em></p>

Samarbete med fastighetsägare ska öka tryggheten runt Järntorget

<p>Från september produceras en stor del av alla sallader som beställs av Göteborgs Stad av sociala företag. Ramavtalet säkrar beställningar och fler arbetstillfällen hos leverantörerna.</p><p>Angelica Lindblad, franchiseledare på Vägen ut! kooperativen, anser att arbetet bidrar till både egenmakt för individen och stärker demokratin.</p><p>– Vi driver företag tillsammans i kooperativ vilket bidrar till demokrati och delaktighet. Hos oss blir bidragstagare företagare och medarbetare blir delägare. I samverkan bygger vi trygga kedjor in i samhället och ger det stöd som behövs för att människor ska kunna ta makten över sina liv, säger hon.</p><h4>Minskat matsvinn</h4><p>Det är inte bara social hållbarhet som är i fokus för cateringavtalet. Även ekologisk hållbarhet ska lyftas.</p><p>Rebecca Sörling, verksamhetschef på Göteborgs Stadsmission, ser avtalet som en möjlighet att kunna bidra på fler än ett sätt.</p><p>– Framför allt ger det de personer som arbetstränar hos oss en möjlighet att bygga på sina kompetenser. Stadsmissionens kök och restauranger jobbar dessutom i hög grad med matsvinn och avtalet ger oss en arena där vi kan bidra till ekologisk hållbarhet genom att minska matsvinnet än mer, säger hon.</p><p>Arbetet med reserverade upphandlingar gav nyligen Göteborgs Stad en nominering till Handslaget 2022, ett pris som delas ut av Mötesplats offentliga affärer till årets främsta upphandling.</p>

Sallader ska produceras av sociala företag med nytt ramavtal

<p>Göteborg är en av runt 200 kommuner i landet som deltar i krisberedskapsveckan som startar 26 september. Ett mål med Krisberedskapsveckan är att få fler privatpersoner att reflektera över hur de kan lösa vardagen vid kris och krig.</p><p><img loading="lazy" decoding="async" class="alignright size-full wp-image-121823" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/kris-koket-artikel.jpg" alt="" width="360" height="232" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/kris-koket-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/kris-koket-artikel-300x193.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/kris-koket-artikel-250x161.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" />Malin Olsson på stadsledningskontoret berättar att Göteborgs Stad märkt av ett ökat intresse och medvetenhet för frågorna under senare tid.</p><p>– Fler medborgare hör av sig med frågor. Vi märker att de är lite mer mottagligare och vill göra mer. Det kan handla om att någon ringer till vårt kontaktcenter och berättar att de inte hört ”Hesa Fredrik” på vissa ställen, säger hon.</p><h4>30 procent upplever sin beredskap som god</h4><p>Den undersökning som MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, genomförde efter förra årets krisberedskapsvecka visar att 30 procent av de tillfrågade upplever sin egen beredskap som god.</p><p>96 procent uppgav att intrycket av kampanjen är positiv och för 23 procent av de som svarade innebar kampanjen att de skaffat alternativa ljuskällor och säkrat tillgången till mat.</p><h4>Information på storbildsskärmar</h4><p>Göteborgs Stads informationskampanj är större i år än tidigare. Förutom att använda sociala medier kommer storbildsskärmar på bland annat Scandinavium att användas för att sprida information. Även hyresgäster hos de bostadsbolag som ingår i AB Framtiden kommer att informeras via olika kanaler under Krisberedskapsveckan.</p><p>– I år har även Stadsbiblioteket fixat några olika programpunkter. Det är nytt för i år. De har en föreläsning med Herman Geijer, där han utgår från ett zombieperspektiv, som jag tror blir jätteintressant, säger Malin Olsson.</p><h4>Barn får laga mat med Skogsmulle</h4><p>Det blir även en dystopisk skrivarworkshop med författaren Viveka Sjögren Bangoura som riktar sig till ungdomar i åldern 13–25 år.</p><p>Dessutom har Skogsmulle tagit spårvagnen in till stan. Tillsammans med Skogsmulle och ledare från Friluftsfrämjandet Göteborg Lärjedalen, kan barn som är 4–8 år testa på att bygga koja i Stadsbibliotekets sagorum och laga mat ute utan el.</p><p>– Det passar årets tema för Krisberedskapsveckan som är mat, säger Malin Olsson.</p><p>Eftermiddag och kväll måndag 26 september finns stadsledningskontoret på plats på Stadsbiblioteket. Med sig har de en krislåda för att visa exempel på vad som är bra att ha hemma, framför allt i matväg.</p><p>– Vi har även med oss broschyrer och kan svara på frågor från besökare.</p><p><img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone size-full wp-image-121818" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/krisberedskap-stor.jpg" alt="" width="720" height="463" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/krisberedskap-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/krisberedskap-stor-300x193.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/krisberedskap-stor-250x161.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/krisberedskap-stor-520x334.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 720px) 100vw, 720px" /></p>

Göteborg uppmärksammar Krisberedskapsveckan

<p>Skräckhuset 7 beskrivs av Liseberg som intellektuellt krävande. Det riktar in sig på människans uppfattning av oss själva och våra egna tillkortakommanden.</p><p>– Vi vill utmana och leka med begrepp som ont och gott, synd och begär, straff och förlåtelse, liv och död, vilket alla är tacksamma och populära teman inom skräckgenren, säger Lotta Carlsbogård chef Säsonger och Events, Liseberg.</p><h4>Begränsat antal platser</h4><p>Förutom det nya skräckhuset blir det även premiär för det helt nya skräckområdet Demonernas Skugga när Halloween på Liseberg öppnar den 7 oktober. Dessutom får alla cineaster njuta av en helt ny skräckbiograf.</p><p>Liseberg meddelar dock att även den som bara vill ha en mysig höstupplevelse eller åka attraktioner får sitt under Halloween på Liseberg. Halloweensäsongen pågår fram till 6 november. Det är ett begränsat antal platser per dag. Biljetterna släpptes 13 september.</p>

15-årsgräns på Lisebergs nya skräckhus under Halloween

<div id="attachment_121743" style="width: 370px" class="wp-caption alignleft"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-121743" class="wp-image-121743 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/tradplantering-artikel.jpg" alt="" width="360" height="485" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/tradplantering-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/tradplantering-artikel-223x300.jpg 223w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/tradplantering-artikel-250x337.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-121743" class="wp-caption-text">När Vägen ut! kooperativen firade 20 år planterades ett körsbärsträd. Foto: Vägen ut!</p></div><p>&#8211; Vi åt lunch och sedan hade vi ett scenprogram där vi berättade lite om vad vi lärt oss på de här 20 åren på olika teman och hade prisutdelning. Alla som kom på firandet fick med sig en bivaxduk som Vägen ut! Karins döttrar tillverkat av textilspill och bivax från Stadskupan. Vi planterade även ett träd tillsammans. När vi firade tio år planterade vi en kastanj och nu planterade vi ett körsbärsträd.</p><h4>Berätta lite kort om Vägen ut!</h4><p><strong> </strong>&#8211; Vi startade som ett EU-projekt 2002 av en grupp människor som hade erfarenhet av kriminalvården, antingen för att de suttit i fängelse eller för att de jobbat där. Projektet handlade om att skapa ett mer jämlikt samhälle. När projektet avslutades tre år senare hade de startat tre företag och sedan dess har det bara vuxit.</p><p>&#8211; Vi anställer mer eller mindre bara människor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Många av våra verksamhetschefer har den erfarenheten. Det finns en kraft i de arbetsintegrerande sociala företagen. De drivs som kooperativ och alla som varit anställda i tre år har möjlighet att bli medlem och blir då delägare i företaget.</p><h4>Hur ser ni på framtiden?</h4><p><strong> </strong>&#8211; Vi hoppas på fortsatta och fler samarbeten och att vi ses som en viktig aktör när det kommer till att skapa arbeten för människor som hamnat långt ifrån arbetsmarknaden. Samverkan är otroligt viktigt för oss och vi kan inte skapa ett inkluderande och delaktigt samhälle själva, det måste ske genom samverkan med dem som det berör, men också sociala företag, civilsamhället, staden och näringslivet.</p><p>&#8211; Vi hoppas på fler sociala företag i Göteborg. Vi är duktiga på det i Göteborg, vi brukar säga att Göteborg är de sociala företagens Gnosjö. Det är en bra väg in för människor.</p><p>Vägen ut! samverkar med Göteborgs Stad på flera olika sätt.</p>

Vägen ut! firade 20 år

<p>Eurocities är ett samarbete mellan städer inom EU och det finns ett antal olika arbetsgrupper. En av dem heter Working group homelessness (arbetsgruppen mot hemlöshet) och det är den som ska ha möte i Göteborg. Just i år är det extra fokus på yngre personer i hemlöshet.</p><p>&#8211; Det är en stolthet att få visa bredden vi har i hemlöshetsarbetet i Göteborg och att vi samarbetar brett inom Göteborgs Stad och med idéburen verksamhet. Men det är också en möjlighet att få andras ögon på staden och på det sättet en möjlighet att utveckla och lära sig av andra städer med en del liknande problem, men ibland med andra förutsättningar.</p><h4>Föredrag och studiebesök</h4><p>Konferensen öppnas den 21 september av Anna Holmqvist, avdelningschef för boende och hemlöshet, socialförvaltning Sydväst. Under konferensen medverkar också Nina Miskovsky, kommunalråd (M), Thomas Martinsson, fastighetskontoret, som presenterar siffror ur hemlöshetsrapporten samt representanter för Bostad först och Bostad först för unga, båda hör till socialförvaltning Sydväst. Från den idéburna sektorn deltar representanter från Stadsmissionen och Skyddsvärnet.</p><p>&#8211; Vi kommer att göra studiebesök, dels på Center mot hemlöshet och dels på ett ungdomsboende i Gamlestaden, säger Jenny Martinsson.</p><p>38 personer från 17 länder deltar i konferensen.</p>

Göteborg värd för europeisk konferens om hemlöshet

<div id="attachment_121673" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-121673" class="wp-image-121673 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/Christian_Kanold_artikel.jpg" alt="" width="360" height="322" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/Christian_Kanold_artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/Christian_Kanold_artikel-300x268.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/Christian_Kanold_artikel-250x224.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-121673" class="wp-caption-text">Christian Kanold, enhetschef i socialförvaltningen Sydväst.</p></div><p>I december förra året beslutade Inspektionen för vård och omsorg, IVO, att akutboendet Nya Tillfället med 73 platser i Högsbo skulle stängas. IVO ansåg att tryggheten för de boende inte kunde garanteras med så många utsatta personer på samma plats och att verksamheten inte kunde ge rätt stöd till personer med komplex problematik. Socialnämnden Sydväst överklagade, men förvaltningsrätten gick på IVO:s linje och boendet stängde 1 juni i år.</p><h4>Samlat stöd till en utsatt grupp</h4><p>Nu öppnar socialförvaltningen Sydväst ett nytt boende i lokalerna. Det blir ett mindre boende jämfört med Nya Tillfället och med mer stöd till de boende. Boendet har två avdelningar med 18 platser vardera och de boende ska få tillgång till hälso- och sjukvård och kunna delta i olika aktiviteter.</p><p>Boendet är till för personer som lever i hemlöshet och har problem på flera områden samtidigt, så kallad samsjuklighet. Personerna har ofta en komplex blandning av psykisk ohälsa, beroendeproblematik och funktionsnedsättningar och behöver samordnat stöd av socialtjänst, beroendevård och psykiatri.</p><p>&#8211; Det är en utmanande målgrupp som vi nu försöker vi ta oss an på ett nytt sätt. De kan behöva hjälp med att passa tider och har svårt att ta sig till möten runt om i stan med olika myndigheter. De behöver också ett socialt sammanhang och något meningsfullt att göra. Genom att samla rätt stöd här på plats är mycket vunnet, säger Christian Kanold, enhetschef i socialförvaltningen Sydväst.</p><h4>Samarbetar med sjukvården och idéburna organisationer</h4><p>Boendet är kortsiktigt, vilket innebär att personerna ska bor där mellan tre och 18 månader. Under boendetiden får de hjälp med beroende och psykisk ohälsa och stöd att komma vidare till ett mer permanent boende.</p><p>Tanken är att sjukvården och idéburen sektor ska spela en viktig roll i den nya verksamheten. Sjukvården ska bland annat erbjuda läkemedelsassisterad behandling på plats medan idéburna organisationer ska kunna erbjuda sysselsättning. Flera idéburna organisationer har visat intresse för att utveckla olika aktiviteter.</p><p>Målbilderna i regeringens så kallade samsjuklighetsutredning ligger till grund för den nya verksamheten. Det innebär bland annat att stöd och vård ska hänga ihop som en helhet och en möjlighet att själv påverka vilket stöd man får.</p><p>&#8211; De vi jobbar med lider av psykisk ohälsa och har ett aktivt bruk av droger, så det kommer att ske incidenter. Men om det sker en överdos kan vi hjälpa bättre här än på stan. Och genom att se till att alla får det stöd de behöver minskar vi risken för frustration, säger Christian Kanold.</p><h4>Bemannat dygnet runt</h4><p>Boendet kommer att vara bemannat dygnet runt och ordningsvakter finns på plats i och runt boendet. Två metodhandledare ska stötta medarbetarna i det dagliga arbetet med lågaffektivt bemötande och andra metoder för att skapa bra relationer med de boende. En husvärd kommer att ansvara för att boendemiljön är trivsam och att det finns aktiviteter som de boende önskar.</p><p>&#8211; Vi ska arbeta för att varje person ska känna sig sedd och får den hjälp de önskar, säger Christian Kanold.</p>

Mer stöd istället för akutboende till personer i hemlöshet

<div id="attachment_121657" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-121657" class="size-full wp-image-121657" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/jenny_martinsson-artikel.jpg" alt="" width="360" height="400" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/jenny_martinsson-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/jenny_martinsson-artikel-270x300.jpg 270w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/jenny_martinsson-artikel-250x278.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-121657" class="wp-caption-text">Jenny Martinsson, verksamhetsutvecklare på Center mot hemlöshet.</p></div><p>Center mot hemlöshet delar lokal på Kronhusgatan 2C med Bostad först som ger hemlösa möjlighet att hyra egen lägenhet. Tidigare hade Center mot hemlöshet öppet måndag och onsdag, och Bostad först hade öppet tisdag och torsdag.</p><p>&#8211; Genom samarbete mellan verksamheterna har vi nu möjlighet att ha öppet varje eftermiddag måndag till fredag. Utökade öppettider har varit vår målsättning länge, nu hade vi möjlighet att genomföra förändringen och det är vi väldigt glada för, säger Jenny Martinsson.</p><h4>Behöver inte boka tid</h4><p><strong> </strong>De utökade öppettiderna underlättar också för besökarna. De behöver inte längre hålla koll på vilken dag verksamheterna har öppet. Besökarna kan få svar på frågor de har, få vägledning, stöd och hjälp att kontakta myndigheter, verksamheter inom idéburen sektor eller vården. Det går också att låna dator med internet, få hjälp att skriva ut papper, skaffa e-postadress, komma igång att söka bostad och få information om sina rättigheter och skyldigheter, ofta kopplat till myndigheter.</p><p>&#8211; Det är en öppen verksamhet och man behöver inte boka tid för att komma. Vi som jobbar har tystnadsplikt och man behöver inte uppge personnummer eller namn.</p><h4>Får stöd och vägledning</h4><p>De som kommer till Center för hemlöshet är ofta de som inte hittat någon boendelösning eller har svårt att få hjälp av eller komma i kontakt med socialtjänsten. En del som kommer bor kanske i andrahand eller som inneboende och har kontrakt som snart går ut och vill veta vad de kan göra för att lösa sin situation.</p><p>&#8211; Vi har både det som vi kallar strukturell hemlöshet &#8211; att man saknar en bostad utifrån bostadsbristen. Men också social hemlöshet &#8211; att man har ett missbruk, psykisk ohälsa och har svårt att lösa sin situation och behöver stöd och vägledning för att få den hjälp man har rätt till.</p><h4>Erbjuder det besökarna vill ha</h4><p>I lokalen går det att få direkt kontakt med socialtjänsten genom den uppsökande socialsekreteraren eller genom att få stöd att kontakta det socialkontor man tillhör. Det går också att få kontakt med ACT Göteborg som är ett samarbete mellan Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen, Psykiatri psykoskliniken, för att till exempel skriva en egenremiss till vården.</p><p>&#8211; Vi försöker erbjuda det som våra besökare efterfrågar. Vi har även en hemsida med mycket information och tips, även för yrkesverksamma och anhöriga. De som kommer till oss när vi har öppet är kanske de som har svårt att ta till sig skriven text och behöver mer praktisk hjälp.</p><h4>Drygt 3 200 hemlösa</h4><p>Varje år räknar Göteborgs Stad hur många som lever i hemlöshet i staden. I april i år var siffran 3 221 personer eller 2 359 hushåll. Många av dem har långsiktiga lösningar, alltså kommunala kontrakt eller Bostad först där man har möjlighet att ta över ett förstahandskontrakt.</p><p>&#8211; De flesta bor inte i akut hemlöshet ute på gatan, det ska man vara medveten om när man ser den ganska höga siffran, säger Jenny Martinsson.</p><p>Center mot hemlöshet och Bostad först har öppet måndag till fredag klockan 13-16 och kvällsöppet på tisdagar till klockan 18.30. Center mot hemlöshet besöktes av 166 personer från januari till september, när det var öppet två dagar i veckan. Jenny Martinsson tror att antalet besökare kommer att öka i och med de utökade öppettiderna.</p>

Utökade öppettider hos Center mot hemlöshet

<p>&#8211; Det pratas mycket om unga i utanförskap, men de är sällan i fokus på den här typen av event. Därför är det extra roligt att EU-kommissionen valt att lyfta fram två goda exempel på verksamheter som med stöd av EU-finansiering utvecklat framgångsrika arbetssätt för att stödja ungdomar i riskzon, säger Inger Jayakoddy, utvecklingsledare för EU och internationellt arbete inom socialförvaltningen Nordost som tillsammans med Göteborgs Stads Brysselkontor arbetat med att få in stadens bidrag på programmet.</p><h4>Permanent verksamhet</h4><p>UngÖst började som ett projekt i östra Göteborg 2016, finansierat av Europeiska socialfonden, ESF. Det har nu blivit en permanent verksamhet i socialförvaltningen Nordost. Sättet att arbeta med utsatta ungdomar väcker intresse och har därför valts ut när goda exempel ska presenteras under European week of cities and regions.</p><p>&#8211; Den årliga europeiska temaveckan för regioner och städer är den största temaveckan i Europa med fokus på kunskapsutbyten av lokala insatser och arbetsmetoder. Att byta kunskaper med andra europeiska städer och projekt sparar resurser, tid, och energi samtidigt som det leder till ökad kreativitet, gemensamt lärande och bättre innovationsarbete. Genom att lyfta blicken ut i Europa kan Göteborg både inspirera och inspireras, säger Saga Barnard vid Göteborgs Stads EU-kontor i Bryssel.</p><h4>Berättar om sin metod</h4><p>UngÖst ska prata om sin metod för att nå unga i riskzon för kriminalitet och negativ gängbildning och hur unga stöttas för att komma tillbaka till skolan eller arbete (läs mer om arbetet i Vårt Göteborgs tidigare artiklar som är länkade här nedan).</p>

Göteborgsmetod för unga i riskzon presenteras på EU-konferens

<p>I över hundra år har Göteborgs konstmuseum funnits i den pampiga byggnaden på Götaplatsen med sina höga valvbågar. På 1960−talet gjordes ett par tillbyggnader och under 1990-talet byggdes en ny entré, men sedan dess har byggnaden i princip sett likadan ut.</p><h4>&#8221;En miljö som ska bevaras&#8221;</h4><p>− Bygganden lever inte upp till dagens krav på säkerhet och hållbarhet. Det krävs anpassningar av arbetsmiljön och fler utställningsytor. Om vi vill att bygganden ska fortsätta att användas till den verksamhet den ursprungligen byggdes för måste vi helt enkelt bygga om och till, säger Sophia Älfvåg, arkitekt och projektledare på stadsbyggnadskontoret.</p><p>Det är inte bara bygganden som är unik, även platsen är det. Götaplatsen med Konserthuset, Stadsteatern och Konstmuseet bildar en monumental avslutning på Kungsportsavenyn som varit intakt i 100 år.</p><p>− Det är en miljö som ska bevaras och därför kommer inte museets framsida att förändras. Byggnaden kommer i stället att utvecklas från den södra sidan som vetter mot Lorensbergs villastad.</p><h4>Ska bli ett museum av hög internationell klass</h4><p>Konstmuseet ska få bättre flöden, för både personal och besökare. Det ska bli lättare att transportera, arkivera och lagra konst och det kommer att bli nya och större utställningsytor. Målsättningen är ett konstmuseum med internationell hög klass.</p><p>Ombyggnaden skapar också en möjlighet att utveckla området runt museet. På stadsbyggnadskontoret har man i flera år arbetat med att öppna upp platsen som sträcker sig från Korsvägen upp mot Götaplatsen.</p><p>− Det händer mycket i det här området nu och vill utnyttja de samband som finns och göra platsen mindre sluten. Planerna för konstmuseet kan bidra till den utvecklingen.</p><h4>Arkitekttävling nästa år</h4><p>Hur det nya museet kommer att se ut avgörs i flera steg. En förstudie har kartlagt vilka behov, förutsättningar och möjligheter som finns i den unika byggnaden och platsen. Under nästa år genomförs en arkitekttävling. Det vinnande förslaget ska sedan utvecklas och leda till en färdig detaljplan. Först 2030 väntas det nya museet vara färdigt.</p><p>Redan nu är dock allmänheten välkommen att ta del av förstudien och de riktlinjer den har resulterat i. Den 13 september klockan 16–19 är det Öppet hus på stadsbyggnadskontoret.</p><p>− Det kommer att finnas en utställning om projektet och de riktlinjer som ligger till grund för det fortsatta arbetet och representanter från flera delar av projektet finns på plats för att svara på frågor, säger Sophia Älfvåg.</p><p>Samrådet för om- och tillbyggnaden av museum pågår den 24 aug−4 oktober. Under den perioden är alla välkommen att lämna in reflektioner och förslag på stadsbyggnadskontorets sajt (se länk nedan).</p>

Öppet hus inför ombyggnaden av Göteborgs konstmuseum

<p>Feskekôrka är för närvarande stäng för att rustas upp ordentligt. All inredning har tagits bort och byggnadens stolpkonstruktion är frilagd.</p><p>– Det är ett unikt tillfälle att få se originalkonstruktionen som är inspirerad av fornnordiska stavkyrkor, säger Marcus Gustafsson, projektledare på Higab som genomför upprustningen.</p><h4>Berättar om hantverket</h4><p>Stolparna i konstruktionen har nyligen restaurerats av timmermän som kommer att finnas på plats på Kulturarvsdagen för att berätta om sitt arbete och demonstrera redskap och metoder.</p><p>– I år är temat ”Hållbart kulturarv” och då vill vi visa upp timmermännens hantverk som säkerställer att konstruktionen håller 150 år till, säger Marcus Gustafsson.</p><p>Eftersom Feskekôrka är en byggarbetsplats kommer besökarna av säkerhetsskäl få röra sig genom byggnaden längs en avgränsad gång.</p><p>Det är inte bara byggnadstekniskt intresserade som har anledning att titta in i Feskekôrka denna dag. Det kommer också finnas möjlighet att köpa tallrikar med bland annat makrill, lax och rökta räkor från Västkustupplevelser som kommer ansvara för verksamheten när Feskekôrka öppnar igen nästa år.</p><p>Feskekôrka kommer att vara öppen mellan klockan 11 och 15.</p><div id="attachment_121427" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-121427" class="wp-image-121427 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/Feskekorka_Trappan_Visionsbild-White-arkitekter-stor.jpg" alt="" width="720" height="445" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/Feskekorka_Trappan_Visionsbild-White-arkitekter-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/Feskekorka_Trappan_Visionsbild-White-arkitekter-stor-300x185.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/Feskekorka_Trappan_Visionsbild-White-arkitekter-stor-250x155.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/Feskekorka_Trappan_Visionsbild-White-arkitekter-stor-520x321.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-121427" class="wp-caption-text">Visionsbild: White arkitekter</p></div>

Feskekôrkas originalkonstruktion visas på Kulturarvsdagen

<div id="attachment_121330" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-121330" class="size-full wp-image-121330" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/linda-hansson-artikel.jpg" alt="" width="360" height="319" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/linda-hansson-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/linda-hansson-artikel-300x266.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/linda-hansson-artikel-250x222.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-121330" class="wp-caption-text">Linda Hansson är samordnare för Resursteam heder. Fotograf: Gerda Cedergren Kilander</p></div><p>Resursteam heder i Göteborgs Stad har funnits sedan i slutet av 2018. I dag finns fyra team – ett i varje stadsområde – och en samordnar som säkerställer likvärdigheten över staden. Totalt är det nio heltidsanställda med lång erfarenhet som stöttar och ger råd till utsatta och yrkesverksamma. Syftet är att vara ett komplement till befintliga stödinsatser. Genom ett mobilt och flexibelt arbetssätt försöker teamen arbeta efter devisen ”hjälp finns ett samtal bort”.</p><h4>Har förhindrat brott</h4><p>Det är oftast socialtjänst och skola som kontaktar Resursteam heder för att få stöd. Under 2020–2021 hanterade resursteamen över 600 ärenden. Hälften rör barn och unga upp till 19 år.</p><p>– Flera av de här personerna har fått en adekvat hjälp av teamen som gjort att vi förhindrat att ytterligare brott begås mot dem, säger Linda Hansson som är samordnare för Resursteam heder.</p><p>Under samma period mötte resursteam heder 4 500 yrkesverksamma för kompetenshöjande insatser.</p><p>– Lägstanivån när det gäller kompetens om ämnet har absolut höjts i staden. Genom att vara ett komplement har vi också kunnat fungera som en bro mellan utsatta och myndigheter. Det är viktigt eftersom tilliten är låg hos målgruppen.</p><h4>Europeisk tävling om bästa brottsförebyggande arbete</h4><p>Nu i höst avgörs tävlingen European crime prevention award, som kan ge Resursteam heder uppmärksamhet internationellt. Det är Brå, Brottsförebyggande rådet, som utser Sveriges bidrag i tävlingen.</p><p>– Vi blev kontaktade av Brå som tyckte att vi borde skicka in en ansökan till tävlingen eftersom vår verksamhet passar årets tema. I ansökan har vi presenterat verksamheten, berättat om varför den startades och hur vi konkret har kunnat hjälpa utsatta, säger Linda Hansson.</p><h4>Konferens i Tjeckien</h4><p>Temat för tävlingen är i år <em>brottsförebyggande arbete med sårbara individer och insatser för att de inte upprepat ska utsättas för brott</em>. Det svenska jurymötet för att utse den svenska vinnaren äger rum i mitten av september. Det bidrag som vinner får åka till årets ordförandeland Tjeckien och konferensen Best Practice Conferene 8–9 december.</p><p>– Om vi skulle få representera Sverige får vi i så fall presentera vårt bidrag, säger Linda Hansson och berättar att inkludering är en hörnsten i arbetet. Bland annat ser teamen ett behov av att synliggöra särskilt utsatta grupper såsom hbtqi-personer och personer med intellektuell funktionsnedsättning som lever i hedersmiljöer.</p><h4>Vad skulle det betyda om Resursteam heder får representera Sverige i den här tävlingen?</h4><p>– Det skulle sätta ljus på resursteamens arbete. Det är ju en verksamhet som inte återfinns bland reguljära insatser utan är utformat som ett komplement. Vi har en väl utvecklad verksamhet och jag vill gärna att den blir känd nationellt men också i Europa.</p><p>Enligt Linda Hansson ligger de nordiska länderna långt fram jämfört med resten av Europa när det handlar om arbetet mot hedersvåld. Hon tycker att modellen som Resursteam heder jobbar med är relativt enkel att kopiera för andra länder.</p><p>– Flexibiliteten och mobiliteten är lätt överförbar. En sak som vi jobbat med är runda bords-samtal där vi samlat representanter från civilsamhälle, kommun, polis och statliga myndigheter. Det har gett oss väldigt värdefulla reflektioner speciellt kring särskilt utsatta grupper.</p>

Göteborgs Stads Resursteam heder deltar i europeisk tävling

<p>&#8211; Vårt mål inom förvaltningen för funktionsstöd är att de personer med olika funktionsnedsättningar som vi jobbar för ska kunna leva ett självständigt liv på sina egna villkor. Med andra ord: Att kunna leva som alla andra. Då behöver hela samhället förändras, säger Linda Wenthe, avdelningschef inom förvaltningen för funktionsstöd som modererar seminariet.</p><p>Bland åhörarna finns de fyra förvaltningsdirektörerna som ska leda Göteborgs Stads arbete med stadsutveckling efter årsskiftet.</p><h4>&#8221;Inte dyrare att bygga&#8221;</h4><p>&#8211; Det är inte dyrare att bygga något som är universellt utformat. Det är när man inte har med det från start i arbetet som det blir dyrare, säger Maria Bernström Printz.</p><p>Ett framgångsrikt arbete med universell utformning leder därför exempelvis till en tillgänglig stad där personer med funktionsnedsättningar kan ta sig fram.</p><p>Ola Hendar, Göteborgs Stads funktionshinderombudsman, menar att personer med funktionsnedsättningar i dag saknar valmöjligheter på grund av brister i tillgängligheten.</p><p>&#8211; Man är hänvisad till en gångstig, en arbetsplats eller ett sätt att resa på för att det är det som är möjligt. Vi har fortfarande spårvagnar som inte går att åka med om man är rullstolsburen. Det begränsar livsvillkoren, säger han.</p><h4>Brett samarbete bakom ombyggnaden av Brunnsparken</h4><p>Men att alla förvaltningar och bolag inom Göteborgs Stad nu arbetar med att förverkliga stadens program för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna vara fullt delaktiga i samhället gör honom optimistisk.</p><p>&#8211; Mellan tio och 20 procent av göteborgarna är beroende av att staden är tillgänglig och resten har nytta av det, säger Ola Hendar.</p><p>Med på seminariet finns Johan Blomqvist, projektledare på park- och naturförvaltningen, och Svante Thun som har samma funktion på det kommunala fastighetsbolaget Higab. De berättar om deras arbete med att bygga om Brunnsparken respektive Börsen vid Gustav Adolfs torg.</p><p>&#8211; Vi tog god hjälp av att samarbeta med väldigt många olika grupper som är intresserade av att Brunnsparken ska fungera, bland annat funktionsrättsorganisationer. Vi hade också god hjälp av fastighetskontorets experter på universell utformning under hela arbetets gång, säger Johan Blomqvist.</p><h4>Kommunfullmäktige ställde höga krav på Börsen</h4><p>Svante Thun berättar att orsaken till att renoveringen av den gamla Börsen blev så bra, när det gäller tillgänglighet, är att kommunfullmäktige, som har sina möten där, ställde väldigt höga krav.</p><p>&#8211; Det gick inte att smita undan. Vi gjorde bland annat en ny entré från Gustav Adolfs torg som nu är den som används av de flesta besökarna eftersom det är den bästa entrén, säger han.</p><p>&#8211; Det är som bäst när det passar alla, säger Johan Blomqvist som ser samma effekt av den nya stenbeläggningen i Brunnsparken.</p><p>Svante Thuns råd till andra som bygger nytt eller bygger om är att sätta sig in i situationen som personer med funktionsnedsättningar har. Johan Blomqvist delar med sig av rådet att ta hjälp av fastighetskontorets experter.</p><p>&#8211; Det blir förändring i staden när vi omsätter programmets strategier i aktiviteter. När vi förbättrar rörligheten i staden förbättras möjligheterna att ha en aktiv fritid, att ta ett arbete som man trivs med och mycket annat, säger Ola Hendar.</p>

­Universell utformning handlar om att göra rätt från start

<p><img loading="lazy" decoding="async" class="size-full wp-image-121251 alignleft" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/fambost-artikel-ii.jpg" alt="" width="360" height="485" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/fambost-artikel-ii.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/fambost-artikel-ii-223x300.jpg 223w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/fambost-artikel-ii-250x337.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" />Totalt har ungefär 470 högstadie- och gymnasieungdomar sommarjobbat hos det kommunala bostadsbolaget Familjebostäder i sommar. Flest har arbetat i Bergsjön och Tynnered. I Bergsjön jobbade totalt 252 ungdomar under tre treveckors-perioder med flera olika uppgifter.</p><p>Det är nämligen inte bara antalet jobb som var rekordstort sommaren 2022. Även variationen av feriejobben var större än någonsin. Från att tidigare år mest ha handlat om skräpplockning och underhåll av utemiljön, har jobben i år även rört demokrati, entreprenörskap och att anordna relationsskapande aktiviteter för barn och seniorer.</p><p>– Några har till exempel jobbat med valstärkande insatser som att informera om hur det går till när man röstar, säger Suhaib Qasim, samordnare för feriejobben i Bergsjön.</p><h4>Lokala förebilder lyftes fram</h4><p>I projektet Bergsjöns drömmar fick en grupp ungdomar intervjua och fota lokala förebilder i området. Resultatet blev en utställning som fortfarande går att ta del av vid Familjebostäders kontor vid Rymdtorget.</p><p>– Det är viktigt att lyfta att det går att nå sina drömmar även om man kommer från ett utsatt område som Bergsjön.</p><p>En annan grupp jobbade med att samla fimpar i området, däribland Rymdtorget, Merkuriusgatan, Gärdsås torg och Siriusgatan. Alla fimpar samlades i en box och har nu vägts.</p><p>– 16,5 kilo fimpar slängdes bara i sommar. Det handlar inte om en kvalificerad undersökning men resultatet ska ställas samman och sedan får vi se hur det redovisas, säger Suhaib Qasim.</p><h4>Möjligt att läsa upp betyg</h4><div id="attachment_121252" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-121252" class="wp-image-121252 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/fimpar-artikel.jpg" alt="" width="360" height="230" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/fimpar-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/fimpar-artikel-300x192.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/fimpar-artikel-250x160.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-121252" class="wp-caption-text">16,5 kilo fimpar plockades upp av feriearbetarna i Bergsjön under sommaren.</p></div><p>I Tynnered har det i sommar funnits något som heter Pluggjobb. Ungdomar från en skola i området har haft möjlighet att läsa upp betyget i ett skolämne i kombination med att jobba på Familjebostäders gårdar.</p><p>– Vi har ännu inte hunnit med någon utvärdering men jag vet att det i alla fall var någon som var väldigt glad över att nu ha klarat behörigheten till gymnasiet, säger Anna Hultsbo, kommunikatör på Familjebostäder i Tynnered.</p><h4>Chalmersstudenter byggde uteklassrum</h4><p>Precis som vid tidigare tillfällen har det under sommaren funnits ett samarbete med Chalmers. Studenter därifrån, som läser till arkitekt och civilingenjör, har haft ett byggprojekt som del av en sommarkurs.</p><p>– I år var det att bygga ett uteklassrum i Tynnered. Till studenterna adderade vi tio feriejobbare från Familjebostäder som fick hjälpa till, lära sig att hantera verktyg och hantlanga. Uteklassrummet ligger på skolgården i Brandgropen. En av de största fördelarna med ett sådant här samarbete är att ungdomarna får en inblick i vilka val de själva kan göra efter gymnasiet, säger Anna Hultsbo.</p><p>Tillsammans med Poseidon och Bostadsbolaget har 37 ungdomar även fått arbeta tillsammans med företaget Rookie startups för att öka sin entreprenöriella förmåga.</p><p>– Deras arbete har resulterat i flera goda och konkreta förslag på att förbättra Tynnered utifrån ett ungdomsperspektiv. Förslagen handlade om en värdefull fritid, ökad mental hälsa och demokrati.</p><h4>”Blir mindre benägna att förstöra”</h4><p>Närmare 100 ungdomar i Tynnered har jobbat med att göra området fint – bland annat måla och rengöra sittplatser och lekplatser. Suhaib Qasim påpekar att städ- och underhållsjobben fyller en viktig funktion.</p><p>– Det är en satsning vi haft en längre tid. När ungdomar får städa sitt eget område blir de mindre benägna att kasta skräp där de bor. Från mitt perspektiv anser jag att det är ett lyft och ett värde för området att ge så många ungdomar som är födda och uppväxta i Bergsjön jobb. De bidrar på många olika sätt.</p><div id="attachment_121253" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-121253" class="wp-image-121253 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/fambost-stor-iii.jpg" alt="" width="720" height="480" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/fambost-stor-iii.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/fambost-stor-iii-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/fambost-stor-iii-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/fambost-stor-iii-520x347.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-121253" class="wp-caption-text">En del av ungdomarna jobbade med valstärkande insatser och informerade om hur det går till när man röstar.</p></div>

Familjebostäders feriejobb mer än skräpplockning och skötsel

<p>Under hösten 2021 och våren 2022 genomförde Göteborgs Stad en större kartläggning av otillåten påverkan och tystnadskultur. Utifrån den har ett förslag på en handlingsplan tagits fram med åtgärder för att motverka både otillåten påverkan och tystnadskulturer. Handlingsplanen ska under hösten ut på remiss till stadens samtliga förvaltningar och bolag.</p><p>Med otillåten påverkan menas försök att påverka tjänstepersoner i sin myndighetsutövning eller beslutsfattande genom trakasserier, hot, våld och korruption.</p><h4>Mer eller mindre subtila trakasserier</h4><p>Catharina Lindstedt har forskat på korruption och är expert på otillåten påverkan. Hon har jobbat inom polisen och undersökt organiserad brottslighet som påverkare. Sedan 2019 leder hon arbetet mot otillåten påverkan på stadsledningskontoret och kunskapscentrum mot organiserad brottslighet i Göteborgs Stad.</p><p>&#8211; Otillåten påverkan handlar om medarbetares arbetsmiljö och säkerhet, och i förlängningen är det ett demokratihot, säger Catharina Lindstedt.</p><p>&#8211; Det största problemet är trakasserier som kan vara mer eller mindre subtila. Det kan handla om att bli förföljd på vägen hem, att obehagliga mail eller sms skickas eller att någon säger att hen ska begå självmord på grund av det beslut som fattats.</p><h4>Drar sig för att uttala sig om ett givet ämne</h4><p>En tystnadskultur präglas av att en grupp drar sig för att uttala sig om ett givet ämne. Det kan handla om missförhållanden på arbetsplatsen, att anställda bevittnar händelser som de håller tyst om eller att arbetsplatskulturen säger att ”man ska tåla mycket”.</p><p>Det kan också handla om att chefer eller andra tongivande personer tystar medarbetare som gör att information inte sprids på det sätt som det ska eller att medarbetare inte rapporterar och anmäler händelser.</p><h4>Tystnadskultur med varierande omfattning</h4><p>Den genomförda kartläggningen har inte kunnat identifiera någon tystnadskultur som råder över en hel förvaltning eller bolag. Däremot förekommer det i varierande omfattning, i olika förvaltningar och bolag och det finns flera orsaker till att det förekommer och upprätthålls.</p><p>Mest kritiskt är det i socioekonomiskt svaga områden där det finns en större rädsla för att utsättas för konkreta hot- och våldshandlingar och där det i flera verksamhetsområden har skett en normförskjutning för vad man accepterar som medarbetare.</p><h4>Sju bakomliggande orsaker</h4><p>&#8211; Vi har identifierat sju framträdande bakomliggande orsaker till individuell tystnad och tystnadskulturer. Det är otillåten påverkan, parallella samhällsstrukturer, rädsla för hot och våld, rädsla för repressalier, rapportering och rättsprocessen, boende och arbete i samma område och en normalisering av vad som är accepterat, säger Catharina Lindstedt.</p><p>I förslaget till handlingsplan som Göteborgs Stad tagit fram finns flera olika insatser indelade under tre olika fokusområden; ökad tydlighet och struktur, ökad kompetens samt stärkt ledarskap och organisationskultur.</p><p>&#8211; Syftet är att ge medarbetare och chefer förutsättningar för att göra rätt och att ha en god arbetsmiljö. Många av punkterna handlar om att skapa en öppenhet och dialog eftersom det är en av de bästa framgångsfaktorerna mot otillåten påverkan och tystnadskultur.</p><h4>Utbildning och organisationskultur</h4><p>Flera av insatserna har Göteborgs Stad redan börjat arbeta med, och några har funnits sedan starten av det strukturerade arbetet för att motverka otillåten påverkan 2019. Exempel på det är utbildningsinsatser och en metodhandbok.</p><p>Chefer ska också få förutsättningar för att skapa en god organisationskultur på sin arbetsplats.</p><p>&#8211; Det är oerhört viktigt att stadens chefer har förutsättningar för att skapa en god organisationskultur för att kunna ge den arbetsmiljö som medarbetarna ska ha, säger Catharina Lindstedt .</p><p><img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone size-full wp-image-121231" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/otillaten-paverkan-stor.jpg" alt="" width="720" height="360" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/otillaten-paverkan-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/otillaten-paverkan-stor-300x150.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/otillaten-paverkan-stor-250x125.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/otillaten-paverkan-stor-520x260.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 720px) 100vw, 720px" /></p><p>&nbsp;</p><h4>Trygg stad för alla</h4><p><em>Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</em></p>

Så ska staden motverka otillåten påverkan och tystnadskultur 

<p>Linda Zachrison har bland annat arbetat som vd på Cirkus Cirkör och konstnärlig ledare på Parkteatern i Stockholm Hon har även varit kulturråd vid Sveriges ambassad i Washington mellan 2015–2020.</p><p>– Förutom ett stort kunnande och bred erfarenhet från branschen har Linda Zachrison också ett uttalat intresse att förvalta och utveckla den ensembletradition som utmärker och utgör hjärtat i verksamheten vid Göteborgs Stadsteater, säger Karin Veres, ordförande i Göteborgs Stadsteater AB:s styrelse.</p><p>Linda Zachrison, som är uppvuxen i Mölndal, påbörjar tjänsten den 1 augusti 2023.</p><p>– Jag känner ödmjukhet, nyfikenhet och glädje inför att få återvända till Göteborg och den här fantastiska teatern. Som konstnärlig ledare tänker jag fortsätta att utveckla både en stark nutidsförankring och en modig framtidsvision tillsammans med medarbetarna, säger hon.</p>

Linda Zachrison blir ny konstnärlig ledare på Göteborgs Stadsteater

<p><img loading="lazy" decoding="async" class="alignright size-full wp-image-121070" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/utstallningsflytt-artikel.jpg" alt="" width="360" height="398" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/utstallningsflytt-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/utstallningsflytt-artikel-271x300.jpg 271w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/utstallningsflytt-artikel-250x276.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" />”Vi som arbetar med våra kroppar” är en av tre utomhusutställningar om hälsa, vilket är årets tema för Göteborgs 400-årsjubileum.</p><p>− Utställningarna lyfter tre olika perspektiv av hälsa, genom åldrande, arbete och psykisk ohälsa, säger Jessica Winnberg, producent för Göteborg 400-årsjubileum på Göteborg &amp; Co.</p><p>Utställningen ”Vi som arbetar med våra kroppar” består av foton och berättelser som ger inblick i 33 personers verklighet och yrkesliv. Den tar upp yrkesstolthet och kopplar an till Göteborgs historia som arbetarstad.</p><h4>Låter osynlig grupp ta plats</h4><p><strong> </strong>Enligt Annica Carlsson Bergdahl på Rot Produktion, som skapat utställningen tillsammans med fotografen Elisabeth Ohlson, handlar den om villkor, klass och värdighet. I samband med att utställningen invigdes på Milleniumplatsen den 29 april i år sa hon:</p><p>– De människor som arbetar med sina kroppar är nödvändiga för att vårt samhälle ska fungera, men de kommer sällan till tals i våra offentliga rum och medier. Just detta vill vi ändra på.</p><p>Du kan se ”Vi som arbetar med våra kroppar” i Angeredsparken utanför Kulturhuset Blå Stället till och med den 17 oktober.</p>

Fotoutställning om kroppsarbete har flyttat till Angeredsparken

<div id="attachment_121048" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-121048" class="wp-image-121048" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/Lera-stor-300x221.jpg" alt="" width="360" height="266" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/Lera-stor-300x221.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/Lera-stor-250x184.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/Lera-stor-520x384.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/Lera-stor.jpg 720w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-121048" class="wp-caption-text">Foto: Elisabeth Orrö</p></div><p>Arbetskooperativen i Klippan startade för att möta ett behov hos en grupp som ofta faller mellan stolarna.</p><p>− Klippankooperativen vänder sig till människor som drabbats av en hjärnskada och som inte är redo för arbetlivet men inte heller så svårt skadade att de har rätt till daglig verksamhet, säger Elisabeth Orrö, enhetschef på förvaltningen för funktionsstöd.</p><p>Kooperativen består av hunddagis, bageri, produktion av hantverkspapper, keramikverkstad och en egen butik. De bedrivs i föreningsform och medlemmarna står för allt arbete själva − från tillverkning till bokföring.</p><p>− Arbetet ger kooperatörerna en meningsfull sysselsättning och ett socialt sammanhang där alla förstår om man behöver vila en stund eller ta en paus.</p><h4>Prövar på att arbeta</h4><p>För att få en plats i något av kooperativen ska man vara i arbetsför ålder och ha en förvärvad hjärnskada.</p><p>− Det finns dem som drabbats av till exempel stroke eller varit med om en trafikolycka. När du fått en hjärnskada är det svårt att veta hur mycket eller vad du klarar av att göra och arbetet på kooperativen ger en möjlighet att testa din arbetsförmåga.</p><p>Verksamhetens målsättning är inte att gå med vinst men ska betala sig själv. Lokalerna och handledarna, som finns på plats för att stötta, betalas av Göteborgs Stad.</p><p>Elisabeth Orrö berättar att Klippankooperativens verksamheter är omtyckta.</p><p>− Jag vet att till exempel bageriet har många stammisar och keramikverkstaden samarbetar med en butik i Haga som säljer deras tvålkoppar.</p><h4>Vill nå dem som möter hjärnskadade</h4><p>I år är det 30 år sedan hunddagiset startade, som var det första kooperativet. Samtidigt är det 25 år sedan keramikverkstaden och bageriet bildades och för 20 år sedan startade papperstillverkningen. De 100 gemensamma åren kommer att firas med Öppet hus den 1 september.</p><p>− Då är alla välkomna att besöka våra verksamheter, som finns på tre olika adresser i Klippan. Vi har speciellt bjudit in våra kunder, tidigare kooperatörer samt chefer och vårdpersonal på rehabmottagningar och som möter den här patientgruppen.</p><p>Inför jublet har förvaltningen för funktionsstöd genomfört intervjuer med tidigare kooperatörer som besökarna ska få ta del av.</p><p>− De visar att Klippankooperativen har betytt väldigt mycket för mång människor under en lång tid, säger Elisabeth Örrö.</p><h4><em>Citat:</em></h4><p><em>”Tiden på Klippankooperativet var perfekt för mig för att börja träna på att hitta sätt att fungera både socialt och professionellt. Det var tiden då jag tog det första avgörande klivet från vården tillbaka till det riktiga livet. Jag fick ett sammanhang att öva på detta ihop med andra som hade liknade erfarenheter.”</em><br /><em>Magnus, som fick en hjärnskada efter att ha drabbats av TBE.</em></p><p><img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone size-full wp-image-121049" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/gula-villan-stor.jpg" alt="" width="720" height="446" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/gula-villan-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/gula-villan-stor-300x186.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/gula-villan-stor-250x155.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/gula-villan-stor-520x322.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 720px) 100vw, 720px" /></p>

Arbetskooperativen i Klippan firar 100 år tillsammans

<div id="attachment_121017" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-121017" class="wp-image-121017 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/ulrica-ramstedt-artikel.jpg" alt="" width="360" height="360" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/ulrica-ramstedt-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/ulrica-ramstedt-artikel-300x300.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/ulrica-ramstedt-artikel-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/ulrica-ramstedt-artikel-250x250.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-121017" class="wp-caption-text"><br />Ulrica Ramstedt, planeringsledare i Göteborgs Stad.</p></div><p>Den 25-27 augusti är det dags för Frihamnsdagarna vars syfte är att stärka demokratin och bidra till förändring. I år finns det 150 programpunkter på sju olika scener och över 100 utställare. Göteborgs Stad är partner till Frihamnsdagarna, genom förvaltningen demokrati och medborgarservice, och har en utställningsplats i en av paviljongerna. Där lyfts tre teman under de tre dagarna.</p><p>&#8211; På torsdagen är temat demokrati och delaktighet med fokus på hur vi  tillsammans kan utveckla staden för att kunna ge likvärdig kommunal service och skapa en stad för alla, säger Ulrica Ramstedt.</p><h4>Workshop och samtal</h4><p>På torsdagen blir det bland annat en workshop om klarspråk och tillgänglighet på webben, besök av åldersvänliga Göteborg och av Föräldraskapsstödjarna samt föredrag av Teckenspråksforum.</p><h4>Kraftsamling för klimatföregångare</h4><p><strong> </strong>På fredagen är temat klimatomställning och då har miljöförvaltningen en kraftsamling för klimatföregångare. Det är 100 månader kvar till december 2030 då Göteborgs Stad ska ha ett klimatutsläpp så nära noll som möjligt. Göteborg är också en av hundra städer i EU som ska gå före i arbetet med omställningen.</p><p>&#8211; Under förmiddagen är det ett program och därefter ett arbetspass där deltagarna gemensamt får forma nästa nivå av klimatkontrakt, som är en viktig framgångsfaktor när man ska samverka i en komplex omställning.</p><h4>Fokus på göteborgarna</h4><p>Medan torsdagen och fredagens aktiviteter är mer riktade mot tjänstepersoner och andra som är intresserade av omställning, ligger fokus under lördagen på alla stadens invånare.</p><p>&#8211; Lördagens tema är såväl demokrati och delaktighet som klimatomställning. Och framför allt vill vi möta göteborgarna i vad de själva vill prata med sin kommun om.</p><h4>Gratis för alla</h4><p>På lördagens schema finns samtal om allt från stadens insatser för att stärka valdeltagandet till klimataktivism i olika former.  Frihamnsdagarna är gratis och öppna för alla. Göteborgs Stads program går att ta del av via länken nedan.</p>

Tema omställning på Göteborgs Stads samtalstorg under Frihamnsdagarna

<div id="attachment_120978" style="width: 280px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-120978" class="size-medium wp-image-120978" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/felicia-artikel-270x300.jpg" alt="" width="270" height="300" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/felicia-artikel-270x300.jpg 270w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/felicia-artikel-250x278.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/felicia-artikel.jpg 360w" sizes="auto, (max-width: 270px) 100vw, 270px" /><p id="caption-attachment-120978" class="wp-caption-text">Felicia Yeh Nortoft, processledare Jämlik stad.</p></div><p>&#8211; Vi kommer även finnas sedan i Omställningspaviljongen som Demokrati och medborgarservice samordnar, för dialog och för att fånga upp göteborgarnas kunskaper om vad som finns och vad de efterfrågar.</p><h4>Vilka medverkar under miniseminariet?</h4><p>&#8211; Två lokala koordinatorer inom familjecentrerat arbetssätt från Hisingen och Sydvästra Göteborg är de som berättar om stadens arbete.</p><h4>Berätta om demokratiaspekten av er aktivitet!</h4><p>&#8211; Om fler föräldrar vet vad som finns i staden och kan både nyttja detta själva samt tipsa andra föräldrar så når vi fler föräldrar och kan stärka föräldraskapet som är en viktig skyddsfaktor både utifrån psykisk ohälsa, skolfrånvaro och kriminalitet.</p><p>&#8211; Genom att involvera göteborgarna kan vi få en bild av hur känt det är med alla insatser staden erbjuder, om vi erbjuder rätt saker och vad vi behöver utveckla för att bättre matcha föräldrarnas frågor och behov.</p><p>Miniseminariet hålls den 25 augusti klockan 13.20-13.45 i Dawit (tältscenen)</p>

Miniseminarium om Göteborgs Stads föräldraträffar på Frihamnsdagarna

<ul><li><div id="attachment_120777" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-120777" class="wp-image-120777 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/gangbro.jpg" alt="" width="360" height="367" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/gangbro.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/gangbro-294x300.jpg 294w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/gangbro-250x255.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-120777" class="wp-caption-text">Bohusleden bjuder på varierad vandring. Foto: Lukasz Warzecha Lwimage studio</p></div><p>Från sjöar till hav, via dalar och berg. <strong>Bohusledens</strong> 27 etapper på ungefär 35 mil bjuder på naturskön och omväxlande vandring genom Bohusläns natur. Leden sträcker sig från Lindome i söder till Strömstad i norr.</li></ul><p><a href="http://bohusleden.se/">Se ledens sträckning och läs mer om Bohusleden</a></p><ul><li><strong>Vildmarksleden</strong> sträcker sig 4,2 mil från Hindås till Skatås. Leden består av omväxlande grusvägar och stigar och är relativt lättvandrad utan branter att bestiga. Undantaget är Getryggen i slutet av leden med en brant stigning. Leden bjuder på många fina utsiktsplatser.</li></ul><p><a href="http://vildmarksleden.eu/">Se ledens sträckning och läs mer om Vildmarksleden</a></p><ul><li>Den 14 mil långa <strong>Pilgrimsleden Göta älv</strong> tar dig från Gamlestaden via Lärjedalen och Vättlefjäll, vidare till Lödöse och Skara. Men du går också i förfäders fotspår på en vandring tillbaka i tiden via Lödöse som är en av Sveriges främsta fyndplatser för pilgrimsmärken. Leden ligger nära allmänna kommunikationer, vilket gör att man kan dela upp sträckan i lagom långa dagsetapper.</li></ul><p><a href="https://pilgrimsledengotaalv.se/">Se ledens sträckning och läs mer om Pilgrimsleden</a></p><div id="attachment_120776" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-120776" class="wp-image-120776 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/vattenfall-stor.jpg" alt="" width="720" height="463" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/vattenfall-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/vattenfall-stor-300x193.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/vattenfall-stor-250x161.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/vattenfall-stor-520x334.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-120776" class="wp-caption-text">Bohusleden går förbi Bohusläns största vattenfall, Älgafallet. Foto: Bertil Andersson/västsverige.se</p></div>

Tre sommartips på vandringsleder

<p>– Vi i Trygghetssamordningen kommer att lyfta ett arbete som vi gjort de senaste två åren. Det hette först Angered fritt från våld, men namnet nu är Nordost fritt från våld. Arbetet riktar sig till alla medarbetare och invånare i Nordost. Konceptet är ett våldspreventivt arbete som handlar om att få olika aktörer i ett område att ha och använda samma kunskap och budskap om våld. Man ska mötas av samma budskap vare sig man är på fritidsgården, fotbollsplanen eller i skolan. Det handlar till exempel om att synliggöra skojbråk och kränkande kommentarer, som också är våld.</p><h4><strong>Varför deltar ni på Frihamnsdagarna?</strong></h4><p>– Vi i socialförvaltning Nordost är den enda förvaltningen i Göteborgs Stad som jobbar med det här konceptet och vi ser gärna att det sprids inom staden. Vi vill skapa en dialog kring det förebyggande arbetet. Att det verkligen får vara långsiktigt, det finns inga ”quick fix” när det gäller att förändra attityder och beteende. Det är ofta det man drar in på först inom en socialförvaltning eftersom arbetet inte krävs enligt lag. Men alla vet att det är ett väldigt viktigt arbete.</p><div id="attachment_120444" style="width: 328px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-120444" class="wp-image-120444 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/07/Jenny360-e1657533845444.jpg" alt="" width="318" height="301" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/07/Jenny360-e1657533845444.jpg 318w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/07/Jenny360-e1657533845444-300x284.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/07/Jenny360-e1657533845444-250x237.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 318px) 100vw, 318px" /><p id="caption-attachment-120444" class="wp-caption-text">Jenny Helin, samordnare Våld i nära relation i socialförvaltning Nordost. Foto: Göteborgs Stad.</p></div><h4><strong>Var träffar besökarna er?</strong></h4><p>– Vi har en monter där vi bland annat kommer att använda en kortlek med diskussionsfrågor i dialog med besökarna. Nordost fritt från våld har pins med olika budskap som ”Våga fråga”, ”Gör nåt” och ”Inte okej”. Nu ger vi besökarna en möjlighet att göra pins med egna budskap mot våld i vår pins-maskin.</p><p>– Vi kommer också att ha 15 minuter på Dawit-scenen på fredagen klockan 15.25. Då är det jag och mina kollegor Åsa Nilsen och Linda Blomberg som pratar om konceptet och hur man kan påbörja ett våldsförebyggande arbete i sin egen verksamhet.</p><h4><strong>Hur många är ni som jobbar inom Nordost fritt från våld?</strong></h4><p>– Vi är ungefär sju stycken totalt, men alla jobbar inte heltid. Vi hjälper grundskoleförvaltningen i det förebyggande arbetet och vi har utbildat alla fritidsgårdar och mötesplatser i Nordost som möter ungdomar. Vi jobbar områdesvis för att få med oss alla på samma spår direkt. Flest insatser hittills har vi gjort i Hjällbo och Rannebergen. Ett av målen är att få fler att våga ingripa mot det lindriga våldet, vilket vi tänker har stor effekt på mycket annat våld.</p><div id="attachment_120448" style="width: 730px" class="wp-caption aligncenter"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-120448" class="size-full wp-image-120448" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/07/Valdspyramid_720.jpg" alt="" width="720" height="626" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/07/Valdspyramid_720.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/07/Valdspyramid_720-300x261.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/07/Valdspyramid_720-250x217.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/07/Valdspyramid_720-520x452.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-120448" class="wp-caption-text">Våldspyramid.</p></div>

Vill sprida konceptet Nordost fritt från våld

<p>− Huset har grundförstärkts och fasaderna har målats. Interiört gör vi nu en översyn av väggar, golv och tak där några rum på entréplanet kommer återfå ett mer ursprungligt utseende. Det blir även ny ventilation och kyla, säger Svante Thun, projektledare på Higab<strong>.</strong></p><h4>Långsiktigt hållbart</h4><p>Målaren Pierre berättar vilka färger och tekniker han har använt och visar på skillnaden mellan två väggytor som har bestrukits på olika sätt. Inredningsarkitekten Emma och antikvarien Johanna pratar om färgkulörer och diskuterar frågan om linoljefärg eller inte. Kakelugnen som tronar i ett hörn av rummet kommer dock få behålla sin kulör.</p><p>Det kan tyckas vara mycket diskussioner om relativa små detaljer i ett stort projekt, men det är viktigt att det blir rätt. Resultatet måste passa i den kulturhistoriska miljön, vara långsiktigt hållbart och tåla att människor kommer röra sig i huset – väskor som stöter mot väggar och skor som slår i lister kommer att slita på målningen. När huset är klart kommer det att ha nästan 1 000 kvadratmeter kontorsyta ledigt för uthyrning.</p><div id="attachment_120146" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-120146" class="wp-image-120146 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/Wernerska-Villan-stor.jpg" alt="" width="720" height="405" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/Wernerska-Villan-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/Wernerska-Villan-stor-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/Wernerska-Villan-stor-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/Wernerska-Villan-stor-520x293.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-120146" class="wp-caption-text">Såhär kan ett av kontoren i Wernerska villan komma att se ut. Visionsbild: White arkitekter</p></div>

Provmålning pågår i Wernerska villan

<p>Sedan tidigare finns medborgarkontor i Angered, Backa, Bergsjön och Biskopsgården. De förvaltas och utvecklas av nämnden demokrati och medborgarservice i Göteborgs Stad. I kommunfullmäktiges budget för 2022 fick demokrati och medborgarservice i uppdrag att börja arbeta för ett medborgarkontor i Sydväst.</p><p>Den 21 juni tog nämnden för demokrati och medborgarservice beslut om att teckna nyttjanderättsavtal med kulturnämnden för lokalen i Frölunda kulturhus.</p>

Medborgarkontor öppnar i Frölunda

<p>Regnbågshuset är en åtgärd för att nå målet i Göteborgs Stads hbtq-plan att förbättra hbtq-personers livsvillkor. Nämnden för demokrati och medborgarservice fick i uppdrag av kommunfullmäktige i oktober 2021 att inrätta ett regnbågshus för hbtqi-personer.</p><p>Göteborgs Stads HTBQ-råd och representanter från civilsamhället har varit med och satt ramarna för mötesplatsens innehåll och i arbetet med att hitta en lämplig lokal.</p>

Regnbågshus öppnar i centrala Göteborg

<p>&#8211; Det ska bli fantastiskt kul och hedrande. Jag är själv engagerad i flera föreningar och det bidrag alla dessa ger till folkhälsan, både fysiskt och socialt, har alltid imponerat på mig, säger Johan Sävhage.</p><p>Innan han började i Göteborgs Stad 2018 har han haft en rad ledande befattningar, bland annat som regionchef för Lantmännen maskin.</p><p>Johan Sävhage tillträder sin nya befattning under hösten.</p>

Johan Sävhage blir ny direktör för idrotts- och föreningsförvaltningen

<div id="attachment_119832" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-119832" class="wp-image-119832 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/Frihamnsdagarna-artikel.jpg" alt="" width="360" height="540" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/Frihamnsdagarna-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/Frihamnsdagarna-artikel-200x300.jpg 200w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/Frihamnsdagarna-artikel-250x375.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-119832" class="wp-caption-text">Foto: AnnaCarin Isaksson</p></div><p>Frihamnsdagarna är en folkfest som går av stapeln för andra året i rad på Bananpiren i centrala Göteborg den 25–27 augusti. Programmet består av seminarier, workshopar, live-poddar och politiska tal. Syftet är att stärka demokratin och åstadkomma samhällsförändring.</p><p>Göteborg Stad är partner till Frihamnsdagarna och arbetar aktivt med evenemanget genom ett så kallat idéburet offentligt partnerskap (IOP).</p><p>– Staden bidrar dessutom med ett drygt tjugotal seminarier om allt från hur vi ökar valdeltagandet bland grupper med låg delaktighet, hur vi utmanar bilden av åldrande, metoder för ungt inflytande samt omställnings- och klimatfrågor, säger Ulrika Ramstedt, planeringsledare på förvaltningen för demokrati och medborgarservice i Göteborgs Stad.</p><h4>Mötesplats om Göteborgs omställning</h4><p>Förutom att bidra med ett digert program från scenerna kommer Göteborgs Stad att skapa en mötesplats i en av paviljongerna.</p><p>– Vi vill välkomna göteborgarna till samtal på temat omställning och om lösningar på dagens samhällsutmaningar. Vi hoppas att många tar chansen och besöker oss, säger Ulrika Ramstedt.</p><p>I utställningsytan kommer hållbarhet att belysas genom social hållbarhet; där äldrefrågor, utanförskap, trygghet och psykisk ohälsa kommer tas upp. Inom ekologisk hållbarhet kommer bland annat klimatsmart stadsutveckling, modigt ledarskap och medborgarengagemang i klimatrelaterade frågor att lyftas.</p>

Göteborgs Stad vill prata hållbarhet med göteborgarna

<p><img loading="lazy" decoding="async" class="alignleft size-full wp-image-119787" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/brandman-o-barn-artikel.jpg" alt="" width="360" height="258" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/brandman-o-barn-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/brandman-o-barn-artikel-300x215.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/brandman-o-barn-artikel-250x179.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" />”Kreativiteten är så stor att tårarna kommer&#8221;. Så lyder motiveringen för en av vinnarna i årets brandskyddstävling, som förskoleförvaltningen och räddningstjänsten nu arrangerat för andra året i rad.</p><p>− Förhoppningen är att det här ska leda till större kunskap i ämnet hos barnen, vilket bidragen verkligen visar att det har gjort, säger Björn Öberg, säkerhetsstrateg på förskoleförvaltningen.</p><p>I år kunde förskolorna tävla i två kategorier, utrymning och släckning. Förskolan Töttefällevägen från Donsö vann i kategorin brandskydd och priset blev ett besök på räddningstjänstens övningsanläggning på Färjenäs.</p><h4>&#8221;Ett sätt att prata och diskutera med barnen&#8221;</h4><p>Dimvädersgatans förskola vann i kategorin utrymning och deras pris var ett besök av blåsljuspersonal. Bland annat fick barnen prickskjuta på plastdunkar med vattenslangen, lära sig hur man räddar någon i ett brinnande hus och provsitta både brand- och polisbil.</p><p>De vinnande förskolorna fick även diplom, en serietidning om brandkunskap och klistermärken med budskapet; rädda, varna, larma släck!</p><p>− Vid händelse av brand på en förskola är det viktig att både barn och personal vet vad som ska göras och att utrymningen både går lugnt och säkert till. Tävlingarna är ett sätt att prata och diskutera med barnen vad som händer om det skulle börja brinna i deras förskola, säger Martin Olsson på sektionen för brand- och säkerhetsutbildningar på Räddningstjänsten Storgöteborg.</p><p><img loading="lazy" decoding="async" class="alignleft size-full wp-image-119789" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/utrymning-stor.jpg" alt="" width="720" height="480" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/utrymning-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/utrymning-stor-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/utrymning-stor-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/utrymning-stor-520x347.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 720px) 100vw, 720px" /></p>

Donsö och Dimvädersgatan vinnare i förskolornas brandskyddstävling

<div id="attachment_119690" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-119690" class="wp-image-119690 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/kristin-hagstrom-artikel.jpg" alt="" width="360" height="315" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/kristin-hagstrom-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/kristin-hagstrom-artikel-300x263.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/kristin-hagstrom-artikel-250x219.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-119690" class="wp-caption-text">Kristin Hagström, projektledare för ökad digital kompetens och delaktighet för seniorer.</p></div><p>I Göteborgs Stad finns ett pågående uppdrag som handlar om ökad digital kompetens och delaktighet för seniorer. Det blir allt vanligare med bedrägerier på nätet där äldre är väldigt utsatta. Därför har äldre samt vård och omsorgsförvaltningen tagit fram en broschyr om digital säkerhet.</p><p>&#8211; Vi vill att människor ska bli mer digitala och öka medvetenheten om vad man kan göra för att skydda sig på nätet på ett ganska enkelt sätt, säger Kristin Hagström.</p><p>&#8211; Vi vill också öppna för samtal kring digital säkerhet. Det är lätt att bli lurad och det händer många tyvärr, säger Kristina Théen, utvecklingsledare social hållbarhet och stadsutveckling.</p><h4>Lämna inte ut uppgifter</h4><p>Olika exempel på vanliga bedrägerier tas upp i broschyren. Det kan vara att någon säger sig ringa från Skatteverket eller banken och ber att du ska logga in på internetbanken eller lämna ut kontouppgifter.</p><p>&#8211; Då ska man tänka sig för, Skatteverket eller banken ringer inte och ber dig göra det. Be att få ringa upp, men ring då Skatteverket eller banken och inte numret bedragaren ringde från, säger Kristin Hagström.</p><h4>Ha bra lösenord</h4><div id="attachment_119691" style="width: 370px" class="wp-caption alignleft"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-119691" class="wp-image-119691 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/nina-artikel.jpg" alt="" width="360" height="390" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/nina-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/nina-artikel-277x300.jpg 277w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/nina-artikel-250x271.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-119691" class="wp-caption-text">Kristina Théen, utvecklingsledare för social hållbarhet och stadsutveckling, äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p></div><p>Starka lösenord är ett bra sätt att skydda sig mot bedrägerier. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, rekommenderar att man sätter ihop tre slumpvis utvalda ord från exempelvis en ordlista. Ordet ska ha minst 12 bokstäver.</p><p>&#8211; Det är också bra att ha en lösenordshanterare. Det finns appar att ladda ner (till exempel bitwarden, 1password och Lastpass) och den sparar lösenordet lokalt på din enhet och inte i molnet, det är därför det är säkert. På det viset behöver man bara komma ihåg ett lösenord, då lösenordshanteraren kommer ihåg alla andra lösenord.</p><h4>Anmäl brott</h4><p>Om du blivit utsatt för brott är det viktigt att anmäla det till polisen.</p><p>&#8211; Polisen vill gärna ha in alla anmälningar för att få veta hur många brott som begås och för att kunna se mönster, säger Kristin Hagström.</p><h4>På tolv olika språk</h4><p>Broschyren finns på tolv olika språk, de är valda utifrån Göteborgs Stads riktlinjer för kriskommunikation.</p><p>&#8211; Den sprids i hela staden och finns på mötesplatser för seniorer, medborgarkontor och på bibliotek, säger Kristina Théen.</p><p>För att lära dig mer om säkerhet på nätet och läsa broschyren digitalt (tillgänglig på alla språk) gå in på Göteborgs Stads webbplats, se länk nedan.</p>

Så kan du bli säkrare på nätet

<p>Göteborgs Stad och Polisen har samverkat under många år med målet att öka tryggheten och minska brottsligheten i Göteborg. I förra veckan var det dags att förnya samverkansöverenskommelsen vars syfte är att möjliggöra en strukturerad, likvärdig och kunskapsbaserad samverkan.</p><h4>Trygg i Göteborg</h4><p>Det gemensamma arbetet utgår från det nationella konceptet att kartlägga, sammanställa gemensamma lägesbilder, prioritera problemområden och ta reda på orsakerna. Genom detta kan rätt åtgärder sättas in. I Göteborg kallas arbetet för Trygg i Göteborg.</p><p>&#8211; Modellen hjälper oss att få samsyn kring problemen och att tydliggöra vad vi ska samverka kring. Det kan till exempel handla om att arbeta med att motverka gängkriminalitet säger Erik Nord.</p><p>Eftersom problemen skiljer sig mellan olika områden i staden är analysen viktig. Utifrån den tar varje socialförvaltning och lokalpolisområde tillsammans fram en åtgärdsplan för varje stadsområde.</p><h4>Arbetet sker lokalt</h4><p>Det faktiska arbetet sker i stadsområdena/lokalpolisområdena och utgår från göteborgarnas upplevelser av otrygghet samt iakttagelser från lokala aktörer.</p><p>&#8211; Vi finns till för göteborgarna och därför är det viktigt att ta reda på vad som skapar otrygghet och trygghet i bostadsområden och andra platser där människor vistas. Chefer och medarbetare i staden ser mycket genom sina verksamheter och samverkar med det lokala näringslivet, föreningar och andra aktörer, säger Eva Hessman.</p><p>&nbsp;</p><h4>Trygg stad för alla</h4><p><em>Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</em></p>

Göteborgs Stad och Polisen förlänger Trygg i Göteborg-samarbetet

<p>SOM-institutet på Göteborgs universitet har i samverkan med Göteborgs Stad undersökt göteborgarnas inställning till demokrati, förtroende och politisk delaktighet.</p><p>Förtroendet för politikerna i Göteborg har ökat med fyra procentenheter och för hur Göteborgs Stad sköter sina verksamheter med sex procentenheter, sedan förra mätningen.</p><h4>Undersökning för sjätte året i rad</h4><p>&#8211; Under många år har indikatorer på den göteborgska lokaldemokratins allmäntillstånd vittnat om problem för staden. Att vi nu ser en viss ökning i förtroende är därför intressant, och något som vi behöver följa upp i framtida mätningar, säger Björn Rönnestrand, filosofie doktor i statsvetenskap och forskare på SOM-institutet.</p><p>Undersökningen genomförs för sjätte året i rad och för första gången svarar fler än hälften, 54 procent, att de har mycket eller ganska stort förtroende för hur Göteborgs Stad sköter sina verksamheter.</p><p>&#8211; Det är positivt att vi ser en fortsatt ökning av förtroendet för hur vi bedriver verksamheterna. När vi visar att vi kan leverera på våra uppdrag och bemöta dem vi är till för så att de känner sig hörda så ökar tilliten till oss som demokratisk institution, säger Åsa Aguayo Åkesson, utvecklingsledare på förvaltningen för demokrati och medborgarservice.</p><h4>Fler nöjda med lokal demokrati</h4><p>När det gäller hur nöjd man är med demokratin i Göteborg som helhet har den ökat, från 57 procent när mätningarna startade 2016, till nuvarande 65 procent. Unga personer är nöjda i högre utsträckning än äldre, kvinnor fortsatt något mer nöjda än männen och personer som är mycket politiskt intresserade tenderar att vara mindre nöjda med lokal demokrati än de med lägre intresse för politik.</p><p>Hela 70 procent av göteborgarna tycker att demokratin fungerar bra i sitt lokala stadsområde. Tendensen är att invånarna i Göteborg är mer nöjda med hur demokratin fungerar ju närmare och mer lokalt den sker.</p><h4>Upplevd möjlighet att påverka i utsatta områden</h4><p>Undersökningen belyser hur invånarna upplever sina möjligheter att påverka politiska beslut i Göteborgs Stad. Trenden från tidigare år kvarstår; det är fortfarande fler som upplever att möjligheterna att påverka politiska beslut är dåliga än de som svarar att möjligheterna är goda.</p><p>Nytt för 2021 års mätning är att det går att utläsa hur boende i Göteborgs, enligt polisens definition, utsatta områden har svarat. I de särskilt utsatta områdena upplever 27 procent möjligheten som god att påverka politiska beslut i Göteborgs Stad, vilket är en större andel än i hela Göteborg (21 procent).</p><p>&#8211; Att fler i utsatta områden upplever att de kan påverka kan vara ett resultat av att politiker och offentlig verksamhet som polis, fritidsverksamhet med flera har satsat extra på dessa områden i Göteborg de senaste åren, säger Åsa Aguayo Åkesson.</p><h4>Otrygghet men samhörighet i utsatta områden</h4><p>I undersökningen framgår det att de allra flesta göteborgare, 77 procent, känner sig trygga i sitt bostadsområde. Andelen är stabil sedan förra mätningen. I de områden som inte definieras som utsatta av polisen, har invånarna svarat att 80 procent känner sig trygga medan endast hälften av dem som bor i särskilt utsatta områden känner sig trygga i sitt bostadsområde.</p><p>Som svar på frågan om man känner samhörighet mellan de boende som bor i samma bostadsområde är det däremot mycket liten skillnad mellan de som bor i ett särskilt utsatt område och övriga områden i Göteborg; 39 procent respektive 42 procent känner samhörighet med sina grannar.</p>

Fler göteborgare nöjda med demokratin visar SOM-undersökning

<p>&#8211; Det här avtalet gör vårt samarbete ännu tydligare framför allt för eleverna, säger Asal. De ser målet – att det finns jobb att få och att det är den här utbildningen som leder dit.</p><p>&#8211; Vi och branschen är i stort behov av personal och med det här avtalet visar vi att vi tror på en positiv framtidför branschen. Vi vill skapa ett förtroende hos ungdomarna och få dem att känna: ”Detta program vill jag gå!”, säger Kristian.</p><h4>Minst halva praktiken</h4><p>Samarbetet mellan Scandic och Ester Mosessons gymnasium innebär att eleverna ska göra minst 50 procent av sitt arbetsplatsförlagda lärande (praktik) på Scandic. Beroende på vilken kurs de läser i skolan så matchas eleverna med rätt avdelning och med rätt handledare.</p><p>Alla handledare på Scandic går Skolverkets handledarutbildning så att de är väl förberedda på att ta emot praktikanter. När eleverna tar examen med fullständiga betyg från Hotell- och turismprogrammet är de garanterade en provanställning för ett fast jobb på ett Scandichotell i Göteborg.</p><p>&#8211; Vi får möjlighet att följa eleverna under deras utbildning, säger Kristian. Eleverna kommer att bli extremt väl förberedda för sitt framtida jobb i branschen. Vi har åtta hotell i Göteborg, så det blir inga problem att ordna bra APL-platser, handledare eller att anställa dem. Kanske om det kommer trettio elever på en gång – men då är det ett positivt problem!</p><h4>Hur är det att jobba inom hotellbranschen idag?</h4><p>&#8211; Detta är världens bästa bransch med hela världen som arbetsfält. Men hela branschen har en stor personalbrist efter pandemin. Många av våra medarbetare försvann, skolade om sig och vi tappade otroligt mycket kompetens. Nu erbjuder vi bredare yrkesroller med fler heltidsanställningar. Vilket innebär att man kan jobba på ett par olika avdelningar och positioner inom hotellet. På så sätt slipper många anställda ha flera deltidsjobb för att kunna försörja sig, och vi som arbetsgivare blir mindre sårbara.</p><p>Flera hotellkedjor och företag i branschen startar egna utbildningar för att få tag på personal, och eftersom personalbristen i branschen är stor, kan det hända att elever hoppar av gymnasiet och börjar jobba direkt.  Det vill Esters och Scandic motverka genom att eleverna måste ta examen för att erbjudandet om provanställning ska gälla.</p><p>&#8211; Vi vill uppmuntra eleverna att fullfölja sina gymnasiestudier, för då får vi ännu bättre kvalitet på kunskaperna hos våra anställda, säger Kristian.</p><p>&#8211; En avslutad gymnasieutbildning, en yrkesexamen och ett erbjudande om fast heltidsjobb – så mycket bättre kan det knappast bli, säger Asal.</p><h4>Så det är lönt att utbilda sig inom besöksnäringen?</h4><p>&#8211; Absolut, det är verkligen en bransch att tro på och att utvecklas i. Under de kommande två-tre åren planeras det för ca 3500 nya hotellrum i Göteborg. Det är runt 8 hotell med cirka 150 medarbetare per hotell vilket blir 1500 arbetstillfällen! Redan den här sommaren har vi en fantastisk eventsommar i Göteborg med många konserter på Ullevi och andra fantastiska arrangemang som Partille och Gothia cup, flera konserter på Trädgårdsföreningen, det vanliga turistflödet och så har mässorna kommit igång igen.</p><p>&#8211; Vi hoppas att detta samarbete ska leda till ökat söktryck på Hotell- och turismprogrammet, att fler elever ska ta gymnasieexamen och att hotellbranschen ska få många och duktiga medarbetare. Men det roligaste ska bli att se eleverna växa och se dem komma ut i arbete, avslutar Asal.</p>

Ester Mosessons gymnasium skriver avtal med Scandic hotell

<div id="attachment_119503" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-119503" class="size-full wp-image-119503" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/Lisa-Pedersen-artikel.jpg" alt="" width="360" height="427" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/Lisa-Pedersen-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/Lisa-Pedersen-artikel-253x300.jpg 253w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/Lisa-Pedersen-artikel-250x297.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-119503" class="wp-caption-text">Lisa Pedersen, planeringsledare på stadsledningskontoret, Göteborgs Stad.</p></div><p>Förra året fick stadsledningskontoret i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram en lägesbild över släktbaserade kriminella nätverk och förtryckande klanstrukturer i Göteborg. I uppdraget ingick också att utreda kopplingen mellan hedersförtryck och klanstrukturer.</p><p>Stadsledningskontoret har tagit fram lägesbilden i samverkan med socialförvaltning Centrum och Polismyndigheten.</p><p>&#8211; Lägesbilden bygger framför allt på intervjuer och dialoger med medarbetare i förvaltningar och bolag i staden. Vi har även haft en arbetsgrupp med experter på hedersrelaterat våld och förtryck och vi har haft ett nära samarbete med polisen för att få deras lägesbild, säger Lisa Pedersen.</p><h4>Brottslighet och struktur</h4><p>Arbetet resulterade i en rapport som presenterats för kommunstyrelsen. Den ger en beskrivning av hur brottsligheten och strukturen ser ut.</p><p>&#8211; Det som personer i släktbaserade kriminella nätverk har gemensamt är att de är brottsaktiva. Det finns också personer som har släktskap men som inte är kriminella, det är viktigt att betona det.</p><h4>Kriminalitet och hedersstruktur</h4><p>Brottsligheten handlar om vapen- och narkotikabrott, som också är det som många förknippar nätverken med. En stor del av brottsligheten handlar också om välfärdsbrott, till exempel att få bidrag utan att ha rätt till det. Något som också är vanligt är hedersrelaterat våld och förtryck.</p><p>&#8211; Kriminaliteten förstärker förmågan att upprätthålla hedersstrukturen och hedersstrukturen förstärker förmågan att upprätthålla kriminaliteten. Det finns en stark lojalitet inom gruppen och kriminaliteten förs vidare till nästa generation.</p><h4>Påverkar dem som bor i områdena</h4><p>Vissa kriminella släktnätverk har mindre kluster som är mycket våldsamma och som skapar stor rädsla i sin omgivning. Dessa nätverk innehar därmed det som brukar kallas skrämselkapital. Även om inte hela nätverket utför våldshandlingar så kan skrämselkapitalet användas av hela det kriminella nätverket.</p><p>&#8211; Vålds- och skrämselkapitalet har stor påverkan på lokalbefolkningen i de områden där de släktbaserade kriminella nätverken bor och verkar. Rädslan ger upphov till tystnadskultur som underlättar och möjliggör kriminalitet, säger Lisa Pedersen.</p><h4>Påverkar stadens medarbetare</h4><p>De släktbaserade kriminella nätverken har även en stor påverkan på stadens personal. Det blev väldigt tydligt i intervjuerna och bekräftas också genom flera rapporter som kommit den senaste tiden.</p><p>&#8211; Medarbetare anpassar sitt beteende genom att undvika att sätta gränser mot personer ur de släktbaserade kriminella nätverken. Många uttrycker en frustration över att dessa personer, såväl vuxna som barn till kriminella, på så sätt åtnjuter andra regler än övriga boende i området. Det handlar inte bara om att personalen låter bli att göra polisanmälningar eller orosanmälningar till socialtjänsten utan även om att personal inte vågar vara gränssättande mot normbrytande beteenden såsom våld, hot, skadegörelse och nedskräpning.</p><h4>Bekämpa brottsligheten</h4><p>Polisen och andra rättsvårdande myndigheter har det största ansvaret när det gäller att bekämpa brottsligheten. Men den kommunala verksamheten kan bidra till det, genom att till exempel inte betala ut pengar från välfärdssystemet till personer som inte har rätt till det, att arbeta för att rusta stadens personal att stå emot påverkan och att arbeta förebyggande.</p><p>&#8211; Framför allt kan vi rikta våra insatser till den övriga befolkningen som bor i områden där nätverken har stor påverkan, till exempel genom att skydda barn och ungdomar från att bli rekryterade till gäng samt att arbeta aktivt mot hedersnormen, säger Lisa Pedersen.</p><h4>Ett hot mot demokratin</h4><p>Det som tagits fram är en lägesbild ur ett kommunalt perspektiv och den är tänkt som ett verktyg för den kommunala verksamheten.</p><p>&#8211; Det är viktigt att vi lär oss om det man brukar kalla parallella samhällssystem. Det kan handla om att skrämma personal eller invånare så att de till exempel inte vågar anmäla eller vittna. I längden är det ett hot mot vår demokrati, säger Lisa Pedersen.</p><h4>Förslag på fokusområden</h4><p>Rapporten innehåller förslag på ett antal fokusområden att arbeta vidare med i Göteborg och är ett underlag för beslut i politiken. Insatser för att motverka släktbaserade kriminella nätverk och parallella samhällsstrukturer behöver genomföras utifrån flera perspektiv och i nära samverkan med andra myndigheter, till exempel Polisen.</p><p>&#8211; Både invånare och personal i vissa delar av staden är offer för den påverkan som kommer från de släktbaserade kriminella nätverken. Därför behövs åtgärder för att ge stöd och stärka motståndskraften mot de kriminella nätverkens påverkan. Om människor fortsätter att anpassa sitt beteende på grund av rädsla så skapar det ett större utrymme för dessa nätverk att bedriva sina brottsliga aktiviteter, säger Lisa Pedersen.</p><p>Problematiken kring parallella samhällssystem lyfts även i nationella lägesbilder. Det finns farhågor för framtiden, framför allt från polisens sida, att det inte är en brottslighet som minskar utan snarare tvärtom.</p><p>&nbsp;</p><h4>Trygg stad för alla</h4><p><em>Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</em></p>

Ny lägesbild över släktbaserade kriminella nätverk i Göteborg

<p>Lyktan tronar på toppen av en slänt med utsikt mot öster, gränsle över en gångväg mellan två bergsknallar. Den byggdes 1956 och ritades av Sven Brolid, arkitekten bakom de trekantiga höghusen strax intill Dr Fries Torg, punkthuset på Axel Dahlströms Torg och en mängd andra hus och platser i Göteborg.</p><p>Efter att ha varit en kiosk i många år inrymde den gula byggnaden på Gregorianska gatan– som ägs av Bostadsbolaget och är kulturminnesmärkt – flera olika verksamheter innan den sedan stod tom och började förfalla.</p><p>– Jag började som vd 2015 och vid ett möte insåg vi att vi behövde göra något åt Lyktan. 2017 startade restaureringen, som har skett i olika steg. Upphandlingar har skett bitvis för att hela tiden få rätt personer till detta kulturprojekt. Stadsmuseet, konstråd och bevarandemyndigheter har också varit inblandade, och vi har hela tiden säkerställt att allt görs på rätt sätt, säger Kicki Björklund, vd Bostadsbolaget.</p><h4>Plats för utställningar och evenemang</h4><p>Eftersom den stått så länge och var i sådant tråkigt skick har i princip hela byggnaden, både invändigt och utvändigt, restaurerats. Betongfundamentet är renoverat och målat och inuti har den sanerats från asbest. Nu är tanken att Lyktan återigen blir den mötesplats som den en gång var.</p><p>– Kulturföreningen Lyktan i Kortedala blir hyresgäst och här ska finnas plats för olika aktiviteter, utställningar och evenemang för Kortedalaborna. Under restaureringen har vi förstått hur mycket Lyktan betyder för dem som har bott i stadsdelen länge. Dock har vi inte kunnat tillgänglighetsanpassa byggnaden med till exempel en hiss, eftersom det hade inneburit för stora ingrepp.</p><h4>”Rolig och viktig del”</h4><p>20 maj var det återinvigning av Lyktan. Bostadsbolagets ordförande Margita Björklund klippte det blåa bandet.</p><p>– Vi på Bostadsbolaget tycker att det är väldigt kul att byggnaden nu är restaurerad. Det är en del i bolagets anda att satsa på kultur och kulturella minnesmärken, och har så varit under lång tid. Det är inte vår huvudverksamhet men det är en rolig och viktig del, säger Kicki Björklund.</p><div id="attachment_119411" style="width: 730px" class="wp-caption alignleft"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-119411" class="size-full wp-image-119411" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/lyktan-50-talet-stor.jpg" alt="" width="720" height="461" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/lyktan-50-talet-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/lyktan-50-talet-stor-300x192.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/lyktan-50-talet-stor-250x160.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/lyktan-50-talet-stor-520x333.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-119411" class="wp-caption-text">Lyktan när den var nybyggd. Då användes den som kiosk och fruktaffär. Foto: Bostadsbolaget</p></div>

50-talskiosken Lyktan i Kortedala återinvigd efter restaurering

<p>Göteborgs Stads Teckenspråksforum startade 2002 för att göra samhällsinformation tillgänglig på teckenspråk och att öka kunskapen om teckenspråk och dövas livsvillkor. Tjugo år senare är uppdraget lika angeläget.</p><div id="attachment_119109" style="width: 310px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-119109" class="size-medium wp-image-119109" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/annika-tecknar-artikel-300x222.jpg" alt="" width="300" height="222" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/annika-tecknar-artikel-300x222.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/annika-tecknar-artikel-250x185.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/annika-tecknar-artikel.jpg 360w" sizes="auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px" /><p id="caption-attachment-119109" class="wp-caption-text">Annika Heidlund.</p></div><p>− På 1970-talet visades teckenspråkstolkade barnprogram på TV och på mjölkpaketet kunde du lära dig olika tecken. Så är det inte längre, idag är kunskapen låg. Vi behöver lyfta fram döva som ofta är en tyst grupp i samhället och inte alltid får gehör för sina frågor, säger Annika Heidlund på Teckenspråksforum.</p><h4>Firar riksdagsbeslut</h4><p>I år är det 20 år sedan Teckenspråksforum startade och den 12 maj firas det med kunskapsdagen Teckenspråk i fokus. Det blir även aktiviteter och föreläsningar på andra ställen i staden.</p><p>Den 14 maj infaller Teckenspråkets dag och enligt Annika Heidlund är det ett medvetet val att inte lägga Teckenspråksforums kunskapsdag på samma dag.</p><p>− Sedan 1981 är den 14 maj en viktig dag för dövrörelsen. Det var då riksdagen beslöt att erkänna dövas rätt till teckenspråk som modersmål. Det firas stort varje år och den 14 maj är dövrörelsens egen dag.</p><p>Det svenska språket är alltså andra språk för döva, vilket få känner till. Enligt Annika Heidlund är det orsaken till den kanske vanligaste missuppfattningen om döva.</p><p>− Många har en bild av att det kanske inte är så svårt att vara döv eftersom man kan kommunicera genom att läsa och skriva. Men långt i från alla döva behärskar svenska eftersom det inte är deras modersmål och svenska är ett helt annat språk med en annan grammatik, säger hon.</p><h4>Ökar museernas tillgänglighet</h4><p>Teckenspråksforums kunskapsdag Teckenspråk i fokus vänder sig till yrkesutövare som möter döva i sitt arbete men också till allmänheten. I år sker evenemanget i samarbete med Röhsska museet, vilket är en del av ett större samarbete med stadens museum.</p><p>− Under en treårsperiod arrangerar vi föreläsningar och hjälper till med kunskap och stöd för att göra ett museum tillgängligt för döva. För att göra den omställningen och låta döva få en chans att hitta till museet krävs att man samarbetar under en längre period.</p><p>Teckenspråksforum har tidigare samarbetat med Göteborgs Stadsmuseum och Göteborgs Konstmuseum.</p>

Unika Teckenspråksforum fyller 20 år

<div id="attachment_119040" style="width: 310px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-119040" class="wp-image-119040 size-medium" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/tobias-grondahl-artikel-300x291.jpg" alt="" width="300" height="291" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/tobias-grondahl-artikel-300x291.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/tobias-grondahl-artikel-250x242.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/tobias-grondahl-artikel.jpg 320w" sizes="auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px" /><p id="caption-attachment-119040" class="wp-caption-text">Tobias Gröndahl är avdelningschef på föreningsstöd vid idrotts- och föreningsförvaltningen.</p></div><p>Frihamnsdagarna är en demokratisk mötesplats för fria samtal i Göteborg och öppen för allmänheten. Årets upplaga är den andra och arrangeras den 25 till 27 augusti. Föreningar och ideella initiativ som bidrar till ett hållbart samhälle kan ansöka om att vara med under en eller flera dagar.</p><p>Det kan vara idrott, demokrati, miljöfrågor, bytesverksamhet, hbtq eller föreningar som på något sätt gör röster hörda i socioekonomiska stadsdelar.</p><p>&#8211; Vi på idrott och förening har i uppdrag att jobba med idrott och de som skapar meningsfull fritid för barn, unga och pensionärer. Men alla kan söka och vi gör urvalet tillsammans med demokrati och medborgarservice och Frihamnsdagarna så att det blir en intressant blandning av ideella aktörer.</p><h4>Vad ska man skriva i sin ansökan?</h4><p>&#8211; Någon idé, vad det är man vill föra fram, att det är något som ger ett mervärde för målgrupper i staden som gör att vi ska välja just den föreningen eller ideella initiativet, säger Tobias Gröndahl.</p><p>Det är valår i år och det gör att det kommer att vara många politiker och partier på plats.</p><p>-Det kan bli bra möten mellan politiken och civilsamhället: vad är den politiska intentionen i Göteborg och vad har civilsamhället för krafter och idéer och förverkliga.</p><p>Frihamnsdagarna anordnas av Frihamnsdagarna ekonomisk förening och Village impact fund. Det är ett årligt återkommande evenemang och drivs utan vinstsyfte. De första Frihamnsdagarna ägde rum i september 2021.</p><p>Ansökan för att få ett wildcard till Frihamnsdagarna stänger söndagen den 15 maj (läs mer i länken nedan).</p>

Föreningar och ideella initiativ erbjuds delta på Frihamnsdagarna

<p><strong>Här kan du läsa kortversionen av rapporten: </strong><br /><strong><a href="https://goteborg.se/wps/wcm/connect/20da3deb-ca4b-4240-8ab1-77a95687a68c/%C3%84ldreombudsmannen+rapport+kortversion.pdf?MOD=AJPERES" target="_blank" rel="noopener">Äldre personers rättigheter är mänskliga rättigheter</a></strong></p><p>Göteborgs Stads äldreombudsman Helena Bjurbäck är till för den äldre befolkningen i staden och en kanal mellan invånarna och politiken. Målgruppen är de över 90 000 personer i Göteborg som är 65 år eller äldre.</p><h4>Tydligt fokus</h4><p>I november 2021 var äldreombudsmannens första rapport uppe i kommunfullmäktige och nu har en kortversion tagits fram för att spridas till invånarna.</p><p>&#8211; Rapporten sätter ett tydligt fokus på äldre personer som rättighetsbärare och kommunens skyldigheter inom olika områden. De områden jag lyfter fram bygger på vad göteborgarna tyckt och tänkt.</p><h4>Vad säger göteborgare?</h4><p>De två synpunktsområden som dominerar är bostad och äldreomsorg. I kontakt med invånare identifieras även behov som bedömdes särskilt viktiga att lyfta fram i rapporten som försörjningssvårigheter, psykisk ohälsa och våldsutsatthet<strong>.</strong></p><div id="attachment_118953" style="width: 260px" class="wp-caption alignleft"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-118953" class="size-twofiftypx wp-image-118953" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/helena-bjurback-artikel-ii-250x321.jpg" alt="" width="250" height="321" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/helena-bjurback-artikel-ii-250x321.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/helena-bjurback-artikel-ii-234x300.jpg 234w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/helena-bjurback-artikel-ii.jpg 300w" sizes="auto, (max-width: 250px) 100vw, 250px" /><p id="caption-attachment-118953" class="wp-caption-text">Helena Bjurbäck är Göteborgs Stads äldreombudsman. Foto: Julia Leijon</p></div><p>&#8211; Oavsett vilket område man hör av sig med synpunkter på så är det ganska vanligt att invånaren också frågar om sina rättigheter och kommunens skyldigheter.</p><h4>Kunskap behöver öka</h4><p>I rapporten lyfts fyra rättighetsområden: medborgarinflytande, social trygghet, fysisk och psykisk hälsa, och vård och omsorg av god kvalitet.</p><p>&#8211; Jag kan konstatera att kunskapen om äldre personers rättigheter behöver öka, både hos äldre invånare och hos dem som fattar beslut i frågorna.</p><h4>Äldres röster ska stärkas</h4><p>Helena Bjurbäck berättar att rapporten fick ett brett gensvar i kommunfullmäktige och att politiken tog flera beslut. Det handlar bland annat om uppsökande arbete i stadsområden med äldre personer som är underrepresenterade i kontakt med äldreombudsmannen och förslag på riktade åtgärder och aktiviteter för äldre medborgare i arbetet med en ny plan mot våld i nära relationer.</p><p>Rapporten heter “Äldre personers rättigheter är mänskliga rättigheter”. Det går även att ta del av <a href="https://goteborg.se/wps/wcm/connect/8cd81ea7-68fd-4f45-9fe4-4bba7d2a4f4e/%C3%84ldreombudsmannens+rapport+l%C3%A5ngversion.pdf?MOD=AJPERES" target="_blank" rel="noopener">den längre versionen av rapporten</a>. Äldreombudsmannen lämnar en rapport vartannat år.</p>

Äldre personers rättigheter är mänskliga rättigheter

<p>Bygg- och fastighetsbranschen är traditionellt sett en manlig bransch. Lokalförvaltningen i Göteborgs Stad satsar för att ligga i framkant när det gäller jämställdhet. På projektavdelningen som planerar och beställer byggprojekt är 45 procent av medarbetarna kvinnor. Sett till hela lokalförvaltningens verksamhet är 39 procent kvinnor.</p><h4>Visar andra</h4><p>Lokalförvaltningen har nu utsetts till den näst mest jämställda arbetsgivaren i Sverige, bäst är Sveriges Radio. Index för jämställdhet baseras bland annat på lika arbetsvillkor för män och kvinnor, lön, ledningsgrupp, föräldraskap, deltid och visstidsanställning.</p><p>&#8211; Vi har redan uppnått bra resultat i de medvetna satsningar vi gjort och gör för att öka jämställdheten på lokalförvaltningen, och även visa andra hur det borde vara, säger Marie Bake.</p><h4>Ställer krav på jämställdhet</h4><p>Framöver kommer lokalförvaltningen att börja ställa krav på jämställdhet vid upphandling av entreprenörer. Precis som när det gäller miljö, kompetens och pris.</p><p>&#8211; Vi har samlat vår kompetens inom förvaltningen och inspirerats av andra organisationer i offentlig sektor som gjort samma resa, och kommer att lansera jämställd upphandling under våren, berättar Lina Cavallin, chef på projektavdelningen.</p><p>Den 5 maj delas utmärkelsen ut i samband med Stora nyckeltalsdagen.</p>

Lokalförvaltningen får utmärkelse för jämställdhet

<div id="attachment_118903" style="width: 272px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-118903" class="wp-image-118903 size-medium" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/sanela-artikel-262x300.jpg" alt="" width="262" height="300" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/sanela-artikel-262x300.jpg 262w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/sanela-artikel-250x287.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/sanela-artikel.jpg 320w" sizes="auto, (max-width: 262px) 100vw, 262px" /><p id="caption-attachment-118903" class="wp-caption-text">Sanela Eminovic, metodutvecklare Arbetsliv och hälsa Nordost</p></div><p>Projektet startade för ett år sedan och har fått stöd från Europeiska socialfonden, ESF. Projektet har som målsättning att stärka förutsättningarna för personer i långtidsarbetslöshet att kunna närma sig arbete eller utbildning.</p><h4>Utgår från BIP</h4><p>Det finns en omfattande studie på arbetsmarknadsområdet, BIP, som är gjord i Danmark och som projektet använder sig av. Studien visar vad det är som gör att individer med komplex problematik och som som står långt ifrån arbetsmarknaden, kommer ut i arbete.</p><p>&#8211; Forskningen har sett att parallella insatser med tydligt jobbfokus är det som bidrar till störst progression. Forskningen pekar på organisation, handläggarens roll och att handläggarens tilltro till en individ är av stor betydelse för individens möjligheter att få jobb.</p><h4>Stödjande och lärande organisation</h4><p>En fråga är hur det går att omsätta kunskaperna från BIP om handläggarnas roll till handling i praktiken.</p><p>&#8211; Organisationer behöver främja den professionella yrkeskunskapen och öka handläggarens handlingsutrymme. Det kan till exempel handla om att avsätta tid och utrymme för reflektion och lärande kollegor emellan.</p><h4>Vägleder, stöttar och motiverar</h4><p>I dag är 120 till 130 deltagare med försörjningsstöd med i projektet. De har en koordinator som följer dem från början till slut och planeringen görs med stöd i BIP forskningen. Deltagarna får utifrån en rad indikatorer skatta var de upplever att de befinner sig, vad som är deras styrkor och vad som gör att de står utanför arbetsmarknaden. Utifrån det utformas de insatser som behövs.</p><p>&#8211; Vi fungerar vägledande, stöttande och motiverande. Det är individen själv som bestämmer riktning och stödet är individanpassat.</p><h4>Vad kan det vara för insatser?</h4><p>&#8211; Kärnan är att vi jobbar med helheten. En individ kan till exempel ta del av hälsofrämjande insatser och kompetenshöjande insatser samtidigt. Det kan vara så att insatserna behöver ske i samarbete med andra aktörer utanför oss, till exempel vården. Det beror på vad individen är i behov av.</p><h4>Hur har det gått hittills?</h4><p>&#8211; Det har gått väldigt bra. I halvtidsutvärderingen som Sweco gjort kan vi se att alla som är och har varit inskrivna hos oss har kommit närmare eller nått självförsörjning.</p><h4>Vad har ni för mål med projektet?</h4><p>&#8211; Målet är att minst 50 procent ska ha <em>nått</em> arbete, studier eller en arbetsfrämjande insatser, där en viktig sådan insats och samverkanspart för oss är Kompetenscentrum.</p><p>Projektet pågår till och med januari 2023. Sammanlagt kommer 200 deltagare att ha varit med under projektet.</p>

Fokus på helheten tar fler närmare arbete och utbildning

<p>Den 28 april delades EU-priset European capitals of inclusion and diversity ut för första gången. 82 städer hade skickat in bidrag.</p><p>&#8211; Vi var den enda nordiska stad som var nominerad, fast det var fler som sökt. Göteborg fick silver i specialkategorin om romsk inkludering för arbetet med Romano Center i Väst och samarbetet med romska rådet och silver i kategorin städer med fler än 50 000 invånare som arbetar för inkludering och mångfald på ett föredömligt vis, säger Louise Stiernström, som bland annat arbetar med EU-frågor på socialförvaltningen Centrum.</p><h4>EU lyfte vikten av samverkan</h4><p>European capitals of inclusion and diversity uppmärksammar städer och regioner som arbetar främjande med jämlikhet, inkludering och mångfald. Göteborgs Stads kontor i Bryssel, förvaltningen för funktionsstöd, förskoleförvaltningen, Romano center i Väst, stadsledningskontoret och socialförvaltningen tog tillsammans fram stadens ansökan.</p><p>&#8211; Stadens arbete med Jämlik stad och allas vårt dagliga arbete för att motverka diskriminering i alla dess former har varit grunden för ansökan. EU-kommissionen lyfte särskilt vikten av den samverkan som Göteborg har med olika råd för olika grupperingar som riskerar att utsättas för diskriminering och där våra politiker också deltar aktivt i dialogen för att vi ska tillmötesgå intressen, säger Louise Stiernström.</p>

Göteborgs Stad fick pris för inkludering och mångfald

<p><a href="https://goteborg.se/wps/wcm/myconnect/e2b57e25-f7e1-4e91-b8bf-f3d65a5a3bbb/%C3%85rsredovisning+G%C3%B6teborgs+Stad+2021.pdf?MOD=AJPERES" target="_blank" rel="noopener"><img loading="lazy" decoding="async" class="alignright wp-image-118882 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/arsrapport-artikel.jpg" alt="" width="320" height="454" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/arsrapport-artikel.jpg 320w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/arsrapport-artikel-211x300.jpg 211w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/arsrapport-artikel-250x355.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 320px) 100vw, 320px" /></a></p><p><strong><a href="https://goteborg.se/wps/wcm/myconnect/e2b57e25-f7e1-4e91-b8bf-f3d65a5a3bbb/%C3%85rsredovisning+G%C3%B6teborgs+Stad+2021.pdf?MOD=AJPERES" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stads årsredovisning 2021</a></strong></p><p>Även 2021 påverkades Göteborgs Stads förvaltningar och bolag av pandemin. Både ekonomin och verksamheterna följde dess utveckling, med utökade respektive minskade restriktioner, beroende på smittläget. Inom alla verksamheter har medarbetarna påverkats och framför allt inom den brukarnära verksamheten där det över tid har varit svårt med bemanningen. Det har lett till att den mest nödvändiga verksamheten har fått prioriteras på bekostnad av annat.</p><p>− Det är först nu som läget har börjat normaliseras och vi kan gå tillbaka till hur vi arbetade innan pandemin, säger Magnus Andersson, ekonomidirektör i Göteborgs Stad.</p><p>Trots pandemins effekter på verksamheten uppfylls de finansiella målen. Göteborgs Stad har haft en god ekonomisk hushållning under 2021.</p><p>Verksamheterna utgår från tre övergripande mål, om bland annat hållbarhet, jämlikhet och tillväxt, med flera underliggande verksamhetsmål. De tre övergripande målen uppfylls delvis.</p><p>− Det betyder att Göteborgs Stad, i en samlad bedömning, uppfyller sina mål för 2021.</p><h4>Stort överskott</h4><p>Årsredovisningen visar på ett överskott på 5,4 miljarder kronor. Det är en ökning på 2,1 miljarder från förra året, vilket framför allt beror på engångsintäkter från försäljning av fastigheter och mark.</p><p>− Det pågår en omfattande stadsutveckling i Göteborg och det har medfört att vi bland annat har sålt fastigheter som gett reavinster på 3 miljarder, säger Magnus Andersson.</p><p>2021 är också ett år med många viktiga händelser. Vid årsskiftet 2020/2021 fick Göteborgs Stad en ny organisation när tio stadsdelsnämnder och en social resursnämnd ersattes med facknämnder. Göteborg firade 400-årsjubileum och i september invigdes nya Hisingsbron. Tynnered togs bort från polisens lista över särskilt utsatta områden, Gårdsten tog ett steg ner och Rannebergen togs helt bort från listan.</p><div id="attachment_118874" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-118874" class="wp-image-118874 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/staden-i-siffror-stor.jpg" alt="" width="720" height="909" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/staden-i-siffror-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/staden-i-siffror-stor-238x300.jpg 238w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/staden-i-siffror-stor-250x316.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/staden-i-siffror-stor-520x657.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-118874" class="wp-caption-text">Göteborg i siffror 2021: 587 500 invånare, 37 100 flyttade in,  36 400 flyttade ut,  7700 födda,  6800 med hemtjänst, 3800 i äldreboende, 29 700 i förskola,  62 000 i grund- och särskola, 18 300 i gymnasieskola, 60 miljoner resor med buss, 93 miljoner resor med spårvagn, 2,3 miljoner biblioteksbesök. Källa: Göteborgs Stad</p></div>

Göteborgs Stads årsrapport 2021 visar på ekonomi i balans

<div id="attachment_118836" style="width: 330px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-118836" class="wp-image-118836 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/edita-paljevic-artikel.jpg" alt="" width="320" height="361" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/edita-paljevic-artikel.jpg 320w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/edita-paljevic-artikel-266x300.jpg 266w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/edita-paljevic-artikel-250x282.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 320px) 100vw, 320px" /><p id="caption-attachment-118836" class="wp-caption-text">Edita Paljevic. Foto: Anders Magnusson</p></div><p>Snö, regn och isande vindar – vintern i Göteborg är svår för den som lever i hemlöshet. För att ingen skulle behöva sova ute i vinter bildade Göteborgs Stad och idéburen sektor i vintras en gemensam arbetsgrupp och samarbetade kring övernattningsplatser och uppsökande insatser. Övernattningsplatser har funnits på Uppsökarenheten och på boendena 35:an och Station Nord. Satsningen inleddes i mitten av december och pågick till mitten av april.</p><h4>Störst behov i början av mars</h4><p>Nu har socialförvaltningen Sydväst sammanfattat vinterns arbete i en rapport. Den visar att nästan alla som behövt en övernattningsplats kunnat få det. Flest behövde sovplats i början av mars, då kylan kopplade greppet om Göteborg. Även i januari var trycket stort när akutboendet Nya Tillfället stängde efter beslut av Inspektionen för vård och omsorg och platserna där inte kunde användas som planerat.</p><p>&#8211; Stundtals var det tufft, men tack vare medarbetarnas fina insatser kunde vi bereda plats åt de allra flesta, säger Edita Paljevic, ansvarig verksamhetschef i socialförvaltningen Sydväst.</p><p>Vid några tillfällen var det fullt och några enstaka personer vistades ute.</p><p>&#8211; Här behöver vi titta närmare på vad som hände och se vad vi kan förbättra och göra annorlunda till nästa år, säger Edita Paljevic.</p><h4>Hade behövt ytterligare tio platser</h4><p>Det krävdes ett intensivt arbete för att ordna platser, berättar Jenny Martinsson, koordinator på center mot hemlöshet.</p><p>&#8211; Alla inblandade har verkligen slutit upp för att få det här att fungera. Sedan hade vi förstås önskat att vi haft några fler platser. Med cirka tio platser till hade vi kunnat lägga mer tid på det sociala arbetet och mindre på att ordna tak över huvudet, säger Jenny Martinsson.</p><p>Hon tycker att samarbetet mellan Göteborgs Stad och de idéburna organisationerna har fungerat bra, med täta möten under hela vintern.</p><p>&#8211; Vi har fått en större förståelse för varandras uppdrag, vilket också gjort det enklare att hitta bra lösningar. Till exempel har uppsökarenheten kunnat erbjuda plats för EU-medborgare som av olika anledningar inte kunnat vara på Station Nord, och omvänt har Station Nord avlastat när det varit fullt hos uppsökarenheten, säger Jenny Martinsson.</p><h4>Säng med lakan och möjlighet att duscha</h4><p>Att man inte behövt öppna till exempel kyrkor för övernattning utan lyckats ordna platserna i ordinarie verksamhet har också varit viktigt.</p><p>&#8211; Det har betytt mycket för de vi är till för. En säng med lakan och möjlighet att duscha är något helt annat än en sovplats på en kyrkbänk eller en madrass på golvet, säger Jenny Martinsson.</p><p>Samarbetet mellan Göteborgs Stad och de idéburna organisationerna fortsätter nästa vinter. Då ska det finnas en beredskap med övernattningsplatser redan från 1 november, ifall kylan kommer tidigt.</p>

Så fick hemlösa stöd när vinterkylan slog till

<p>Regeringen satsar på större lokal statlig närvaro och de statliga servicekontoren är en del av det. I dag finns 120 servicekontor runt om i landet och under onsdagen öppnade det sjätte i Göteborg på Rullagergatan 2 i Gamlestaden.</p><p>&#8211; Det är en ny viktig knutpunkt, det är ganska högt besökstryck på de andra kontoren, så det blir också en välbehövlig avlastning, säger Åsa Lindh, Statens servicecenters generaldirektör.</p><h4>Försök med fler myndigheter</h4><p>I dag finns fyra myndigheter samlade under samma tak, men fler är på gång. Det pågår ett pilotförsök med Migrationsverket på sex servicekontor och en förstudie om Kronofogdemyndigheten har startat.</p><p>&#8211; Att tjänsterna breddas och att fler servicekontor öppnar är en styrka, för staten ska finnas överallt i landet, lättillgängligt för våra medborgare, säger Åsa Lindh.</p><h4>“Personliga mötet vinner”</h4><p>Björn Jedvert är ordförande i Göteborgs Stads nämnd för demokrati och medborgarservice och han tycker det är roligt att ytterligare ett servicekontor nu öppnat i Göteborg.</p><p>-Att bli lyssnad på skapar tillit och ger respekt och bekräftelse. Det tror jag är det som gör att det personliga mötet vinner över digitala kanaler. Det är också många som av olika orsaker inte kan hantera de digitala kanalerna.</p><h4>Många frågor till medborgarkontoren</h4><p>Göteborgs Stad driver medborgarkontor och de ska också bli fler. Där hanteras frågor kring stadens service som många gånger upplevs som en labyrint.</p><p>&#8211; I det personliga mötet så växer ofta mötet med fler frågor, med fler tankar och bekymmer och då är det ofta frågor kring skatt, pension, försäkringar och jobb.</p><h4>Hoppas på nära samarbete</h4><p>Han berättar att de varit på studiebesök hos Statens servicecenter och hoppas på ett ytterligare nära samarbete.</p><p>&#8211; Vi tror att det finns många synergieffekter som vi kan ta tillvara.</p><h4>Vad betyder servicekontoret för Gamlestaden?</h4><p>&#8211; Det gör mycket för dem som bor i Nordost och det var hög tid att öppna åt det här hållet. De som bor här slipper åka till Nordstan eller Hisingen som är de servicekontor som ligger närmast.</p><p>I Göteborg finns statliga servicekontor nu i Angered, Hisingen, Nordstan, Järntorget, Västra Frölunda och Gamlestaden. I höst öppnar ytterligare ett servicekontor på Vårväderstorget i Biskopsgården. Fram till 2023 ska 148 servicekontor öppna i Sverige. Ungefär 2,2 miljoner personer besöker servicekontoren varje år. Den senaste tiden har antalet besök ökat något, enligt generaldirektören Åsa Lindh. Det har varit många ärenden som gäller deklarationer samt frågor från och vägledning till människor som flytt från Ukraina.</p><p>Statens servicecenter invigde det sjätte servicekontoret i Göteborg under onsdagen. Det nya servicekontoret ligger i Gamlestaden. På servicekontoren får besökarna information och service kring tjänster från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. “Det betyder mycket för de boende i Nordost”, säger Björn Jedvert, ordförande i nämnden för demokrati och medborgarservice.</p><p>Statens servicekontor i Gamlestaden har öppet på vardagar klockan 10-16.</p>

Nytt statligt servicekontor invigdes i Gamlestaden

<p>Kvalitetsmässan är Europas största mötesplats för utveckling av offentlig sektor.</p><p>&#8211; Det är en mötesplats där hela det offentliga Sverige möts med ett riktat fokus på utvecklingsfrågor och omställning.</p><h4>Avstamp i tidslinje</h4><p>Göteborgs Stads monter bygger på scenariorapporten “Digitopia, brinnade Atlantis eller blomstrande rurban stad &#8211; hur tror du att Göteborgs framtid ser ut?”</p><p>&#8211; Vi tar avstamp i en tidslinje som siktar på 2040 och utgår från utmaningar, till exempel tillgång till lokalproducerad mat. Gör vi inget nu kommer vi landa i ett ganska problematiskt läge. Vi har ett antal program i staden som ska driva omställningar, och som behöver gå hand i hand med varandra.</p><h4>Olika teman i montern</h4><p>Det är olika teman i Göteborgs Stads monter under de tre dagarna. På måndagen 2 maj är det demokrati och delaktighet, på tisdagen 3 maj är temat Agenda 2030 och på onsdagen 4 maj står digitalisering och service i fokus.</p><h4>Förs vidare till göteborgarna</h4><p>Frågeställningar som fångas upp i montern kommer att tas vidare efter mässan, några av dem till Frihamnsdagarna i slutet av augusti för att möta göteborgarna.</p><p>&#8211; Det är först när göteborgarna är med som vi kan uppnå alla stora målen, om en hållbar stad, en jämlik stad och så vidare. Det är ju vad var och en gör som skapar ett gott liv och en öppen stad.</p><h4>Stort konferensprogram</h4><p>Under Kvalitetsmässan pågår också ett konferensprogram och där medverkar bland andra tidigare statsminister Stefan Löfven, finansminister Mikael Damberg och krögaren Tareq Taylor. Flera tjänstepersoner från Göteborgs Stad är med och talar, till exempel geodatastrateg Eric Jeansson som berättar om hur digitala tvillingar hjälper till att utveckla staden, enhetschef Lotta Rosander som talar om trygghetsarbete i Nordstan och omvärldsanalytiker Christina Ceder som ger exempel på hur staden arbetar med framtidsbilder.</p><p>Förvaltningen för demokrati och medborgarservice har ansvarat för att planera innehållet och utforma Göteborgs Stads monter tillsammans med Visuell kommunikation.</p>

Det offentliga Sverige möts på Kvalitetsmässan i Göteborg

<p>– Med vårt arbete hoppas vi kunna inspirera andra kommuner och regioner att också koppla ihop sina finanser med hållbarhetsarbete för att öka takten i omställningen”, säger Fredrik Block, portföljförvaltare på stadsledningskontoret.</p><div id="attachment_135656" style="width: 370px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135656" class="size-full wp-image-135656" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/Fredrik-Block-artikel-1.jpg" alt="" width="360" height="270" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/Fredrik-Block-artikel-1.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/Fredrik-Block-artikel-1-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/Fredrik-Block-artikel-1-250x188.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-135656" class="wp-caption-text">Fredrik Block. Foto: Julia Lejon</p></div><p>Finansieringen är ett treårigt respektive femårigt lånelöfte som totalt uppgår till 8 miljarder och det har nu förhandlats om med de stora nordiska bankerna. Fokus ligger på hållbarhet och det var ett förslag från bankerna för att bidra till en hållbar omställning. Det kom extra lämpligt i tiden eftersom staden har ett nytt miljö- och klimatprogram. Göteborgs Stads mål är att ha ett klimatavtryck nära noll år 2030.</p><p>&#8211; Vi tittade på programmet för att se vad man skulle kunna använda i låneprodukten och såg att klimatdelarna var de som var lämpligast och lättast att årligen följa upp, säger Fredrik Block.</p><h4>Energianvändning</h4><p>Det resulterade i fyra delmål; tre klimatmål men också ett socialt mål. Det första målet handlar om energianvändning i lokaler och där utgår man från Lokalförvaltningen.</p><p>&#8211; Drygt 50 procent av stadens lokaler ligger under Lokalförvaltningen. Förvaltningen har en egen effektiviseringsplan, de har satt upp årliga mål och vi får en tydlig utvärdering där varje år.</p><h4>Fjärrvärme och fordon</h4><p>Det andra målet handlar om förnybar fjärrvärme. Där gäller det Göteborg energis egen produktion av fjärrvärme som ska vara fossilfri år 2025. Det tredje målet är en fossilfri fordonsflotta.</p><p>&#8211; Staden har en egen fordonsflotta i och med att Göteborg leasing köper in bilar och leasar ut till förvaltningar och bolag. Målet är att det ska vara hundra procent fossilfria fordon 2023.</p><h4>Socialt mål</h4><p>I Göteborgs Stad finns ett mål om att det inte ska finnas några särskilt utsatta områden i staden 2025 och det utgör grunden för det sociala målet i låneprodukten.</p><p>&#8211; Fastighetskoncernen Framtiden har utarbetat en strategi med insatser för att lyckas med detta. Om Framtiden genomför de insatser som redan planerats under kommande år så får Göteborgs Stad ränterabatt.</p><h4>Följs upp</h4><p>Alla delmål har fått ambitiösa, årliga mål, som vi kan kalla trappsteg. Varje år tittar man på om trappsteget är uppfyllt eller inte.</p><p>&#8211; Årliga trappsteg kan vara en hjälp för verksamheten att arbeta systematiskt mot ett långsiktigt mål som 2030, säger Sara Pettersson, planeringsledare inriktning miljö och klimat, stadsledningskontoret.</p><h4>Är föregångare</h4><p>I miljö- och klimatprogrammet finns också strategier som stödjer varför Göteborgs Stad ska göra ett hållbarhetslänkat lån. Den handlar om att staden arbetar strategiskt med finansiering för ökad takt i omställningen.</p><p>&#8211; Vi är också föregångare när det gäller hållbara finanser, eftersom vi var första stad i världen att ge ut gröna obligationer. Den marknaden har exploderat, nu är en tredjedel av alla utestående kommunala och regionala obligationer gröna. Så frågan är vad som är nästa steg? säger Fredrik Block som hoppas att Göteborgs Stads arbete med hållbarhetslänkat lån inspirerar andra kommuner och regioner.</p><h4>Gör skillnad</h4><p>För att nå de uppsatta målen i miljö- och klimatprogrammet så gäller det att alla hjälps åt och att man använder alla verktyg som finns.</p><p>&#8211; Stadens finansiering är ett verktyg och det hållbarhetslänkade lånet är ytterligare ett steg på vägen. Den här åtgärden är en del av en pågående rörelse i Sverige och inom EU att skärpa regelverket kring investeringar kopplat till hållbarhet, och det är viktigt och gör skillnad, säger Sara Pettersson.</p><div id="attachment_118753" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-118753" class="wp-image-118753 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/gbg-stor-ii.jpg" alt="" width="720" height="405" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/gbg-stor-ii.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/gbg-stor-ii-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/gbg-stor-ii-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/gbg-stor-ii-520x293.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-118753" class="wp-caption-text">Foto: Alexander Ljungqvist</p></div>

Göteborgs Stad första kommun att koppla hållbarhetsmål till lån

<p>Göteborgs Stad ska vara en öppen och inkluderande stad för alla. Därför har två rapporter tagits fram efter beslut av kommunfullmäktige och på initiativ av stadens HBTQ-råd. Rapporterna ska ligga till grund för stadens fortsatta arbete med att förbättra hbtqi-personers livsvillkor i Göteborg.</p><p>&#8211; HBTQ-rådet har också påtalat att det saknas ett fokus på skolområdet i stadens hbtq-plan utifrån en mängd signaler om att det är tufft för unga hbtqi-personer i skolan, säger Anna-Carin Jansson, planeringsledare, ärende och utredning, stadsledningskontoret.</p><h4>Första i sitt slag</h4><p>Den ena rapporten tittar på vad som hänt sedan förra rapporten, Normbrytande liv 2014. Den andra tittar på hur det är att vara hbtqi-person i skolan i Göteborg och hur stadens systematiska kvalitetsarbete ser ut. Den heter “Det är ingen temadag att vara hbtq &#8211; det är man året om”.</p><p>&#8211; Det är den första rapporten av sitt slag i Göteborg och i Sverige över huvud taget.</p><h4>Ger en lägesbild</h4><p>Det är inga vetenskapliga studier men rapporterna ger en lägesbild baserad på webbenkäter, intervjuer, granskningar av dokument, arbetssätt och beslut. Huvudrapporten har gjorts av Antidiskrimineringsbyrån Väst och där har webbenkäten besvarats av 583 personer (från yngre tonåringar upp till 80-plussare). Stadsledningskontoret har gjort den andra rapporten och där har 297 personer i högstadiet och gymnasiet svarat på webbenkäten.</p><p>&#8211; Det kommer nya läroplaner i sommar och i dem står det att skolan ska ha ett demokratiskt och normmedvetet förhållningssätt, det fångas upp i både rapporterna och rekommendationerna.</p><h4>Delad bild</h4><p>I huvudrapporten gör Antidiskrimineringsbyrån Väst bedömningen att det saknas ett systematiskt och strategiskt övergripande arbete med mänskliga rättigheter i staden och att det finns hbtqi-kompetens med att den är spridd. Den entusiasm som omgärdade stadens arbete med hbtq-personers livsvillkor under 2010-talet är inte lika påtaglig i dag.</p><p>&#8211; Göteborgs Stad har tagit ett steg framåt exempelvis när det gäller Resursteam heder och deras hbtqi-kompetens, Visuell kommunikation som gör layout för staden har ett bra normmedvetet arbete och rapporten lyfter också att det nu finns tider för regnbågsfamiljer på öppna förskolan.</p><h4>Pågår arbete</h4><p>Rapporten för skolan visar att det delvis saknas hbtqi-kompetens och att det saknas hbtqi-relaterade frågor i skolornas elevenkäter. 63 procent av dem som svarat på stadsledningskontorets enkät tycker inte att de får lära sig om hbtqi-frågor och hbtqi-personer i skolan, 54 procent svarar att det inte finns med i skolans läromedel och 41 procent svarar att sexualundervisningen inte tar upp frågor som berör dem. Enligt enkäten känner sig en av fyra personer inte sig trygga i skolan. I den återkommande elevenkäten som skolan gör är det en av tio som inte känner sig trygga i skolan.</p><p>&#8211; Det pågår ett arbete med hbtqi på skolorna och det finns ambitioner. Men det finns vissa bekymmer med att fånga hur de speciella villkoren är för hbtqi-personer, man jobbar med värdegrunden, men inte specifikt med hbtqi-personer.</p><h4>44 rekommendationer</h4><p>Antidiskrimineringsbyrån Väst som granskat staden som extern aktör har tagit fram 32 rekommendationer utifrån områden de följt upp från rapporten från 2014. Stadsledningskontoret har lämnat 12 framåtsyftande rekommendationer när det gäller skolan.</p><p>&#8211; Materialet som tagits fram är första steget för att kunna bli bättre i Göteborgs Stad. Det är ett underlag till politiken, staden och HBTQ-rådet. Rekommendationerna blir en politisk fråga, där politikerna får besluta om de vill gå vidare med dem eller inte, säger Anna-Carin Jansson.</p><p>Uppdraget att ta fram rapporterna beslutades av kommunfullmäktige den 10 september 2020. Utbildningsnämnden och grundskolenämnden beslutade 19 april respektive 26 april att ge sina förvaltningar i uppdrag att redovisa hur de ska omhänderta resultat och rekommendationer i rapporten om skolan. Kommunstyrelsen beslutade på onsdagen att återremittera ärendet med ett uppdrag till stadsledningskontoret att komplettera rapporten om HBTQ-personers livsvillkor, baserat på otrygghet och diskriminering, för att få ett tydligare underlag inför framtagandet av en ny HBTQ-plan.</p>

Nya rapporter visar hur hbtqi-personer har det i Göteborg

<div id="attachment_118689" style="width: 210px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-118689" class="wp-image-118689 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/jessica-andersson-artikel.jpg" alt="" width="200" height="209" /><p id="caption-attachment-118689" class="wp-caption-text">Jessica Andersson.</p></div><p>Elektroniska cigaretter, eller e−cigaretter som de också kallas, är batteridrivna apparater där man där drar ner en rök av små finfördelade partiklar i lungorna. Det är en gammal uppfinning från Kina som lanserades i USA 2007 som ett hjälpmedel för att sluta röka, vilket ledde till en explosionsartad utveckling av användandet. Sedan några år tillbaka används e−cigaretter även i Sverige och trenden sprids bland unga via sociala medier som Tiktok, Snapchat och Instagram.</p><p>I den senaste undersökningen av ungas droganvändande, gjord av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), visar att 39 procent av alla gymnasieelever i årskurs två har någon gång prövat e−cigaretter.</p><h4>Behövs mer forskning</h4><p>− Det är en väldigt oroväckande siffra. E−cigaretter används av influensers som unga ser upp till och många tror att de är helt ofarliga. Men det är alltid skadligt att dra ner rök i lungorna. Innehåller e−cigaretten dessutom nikotin är den beroendeframkallande, säger Jessica Andersson, utvecklingsledare på Göteborgs Stads kompetenscenter ANDTS.</p><p>Eftersom e−cigaretter är ett relativt nytt fenomen saknas det forskning om dess långsiktiga skadeverkningar. Jessica Andersson menar att det dock finns tydliga indikationer på att de som börjar röka e-cigaretter går över till att börja röka vanliga cigaretter.</p><p>− De används ju knappast som det först var tänkt, för att sluta röka, utan snarare tvärtom, att ungdomar börjar använda e-cigaretter och sedan testar traditionella cigaretter.</p><h4>Användning av lustgas kartläggs</h4><p>Lustgas är en annan substans som används alltmer bland unga. Än så länge finns det inga siffor kring hur utbrett det är med signalerna på att det ökar är många säger Jessica Andersson:</p><p>− Vi får in rapporter från bland annat polisen, fältarbetare, fritidspersonal och skola som hittat använda lustgastuber. Och ungdomarna berättar själva att de har prövat. Min gissning är att antalet som testat lustgas är ganska högt men att det är få som använder det regelbundet.</p><p>Inför årets CAN−undersökning av ungas droganvändande har frågor kring lustgas tillkommit. Det behövs en ordentlig kartläggning för att vet hur många ungdomar som har testat lustgas.</p><p>− Precis som med e−cigaretter är det många som tror att lustgas är ofarligt. Men till skillnad från den lustgas som kvinnor får vid förlossning innehåller lustgasen man köper i handeln ingen syre och kan skapa syrebrist. Det i sin tur kan bland annat leda till att du svimmar, får fallskador och neurologiska skador. I Danmark, där användandet har funnits längre, kom det första dödsfallet på grund av lustgas redan 2007.</p><h4>Vuxna har ett stort och viktigt ansvar</h4><p>Inom Göteborgs Stad pågår ett omfattande arbete för att förebygga droganvändning och missbruk. Det kanske viktigaste redskapet i det arbetet är information och kunskap. Därför arrangerade Kompetenscenter för ANDTS tidigare i år en stor föreläsning om e−cigaretter och lustgas för personal inom Staden som arbetar nära unga. Antalet anmälningar var rekordstort och därför blir det en ny föreläsning i maj.</p><p>Jessica Andersson menar att alla vuxna har ett stort och viktigt ansvar för att skydda unga mot droger.</p><p>− När kompisar och digitala kanaler påverkar i fel riktning och sprider osanningar är det viktigt att vi skapar bra samtal med våra unga om droger. De behöver veta riskerna för att kunna fatta kloka beslut om de blir erbjudna att testa.</p>

Stort intresse för föreläsningar om e−cigaretter och lustgas 

<p>Det är Göteborgsregionen, GR, som i samarbete med Näringslivsgruppen och 400-årsjubileum på Göteborg &amp; Co, genomför konceptet Framtidstro genom prao.</p><p>– Den stora anledningen är att vi behöver fler platser. Det har varit tufft på grund av pandemin där restauranger, butiker, och kaféer, som vanligtvis står för många praoplatser, har haft det jobbigt. Men en stor del handlar om att vi även vill öka bredden. Vi önskar praoplatser i fler branscher, som till exempel industrin, byggbranschen, kommunala förvaltningar och bolag. Med det här konceptet vill vi underlätta för företagen att ta emot elever, säger Lena Sjöstrand, projektledare på GR.</p><h4>Utvecklats genom workshops</h4><p>Det nya konceptet har utvecklats under våren i samarbete med näringslivet och elever på Jättestensskolan och Lärjeskolan. Genom workshops fick Göteborgsregionen input och det nya prao-konceptet testades sedan hos Göteborg Energi och Göteborgsregionen.</p><p>Konceptet ska underlätta för företagen att ta emot elever. Tidsbrist och att företagen inte riktigt vet vad de ska sysselsätta eleverna med ska inte vara några skäl framöver.</p><p>– Här handlar det om att inspirera och väcka praon till liv utifrån företagens behov. De ska se att det inte är så mycket jobb och det de får tillbaka kan ge väldigt stor nytta. Genom att ta emot praoelever synliggör man sig gentemot sina framtida medarbetare, säger Lena Sjöstrand.</p><h4>Flexibelt koncept</h4><p>Framtidstro genom prao är ett flexibelt koncept som i grunden handlar om att man ska ta emot fler än en praoelev samtidigt. Dessutom kan företaget dela upp praotiden mellan flera avdelningar.</p><p>– För många innebär ordet prao att man som handledare själv ska ta hand om en elev en hel vecka. Men med det här konceptet kan man låta eleven jobba med spännande uppdrag och låta dem göra studiebesök på olika avdelningar. Hos oss på GR lät vi till exempel våra praos ägna hela första dagen åt att utforska GR genom hemsida och genom att prata med anställda.</p><h4>Lärde känna andra</h4><p>Yara Akram Rostam, som går i åttan på Lärjeskolan, är en av de elever som varit med och tagit fram konceptet.</p><p>– Det var väldigt kul och en bra idé att få oss att påverka, säger hon.</p><p>Yara gjorde sin prao hos Göteborgsregionen samtidigt som tre andra elever och upplevde att det prao-konceptet ger en bra möjlighet att lära känna elever från andra skolor. Dessutom gav prao-veckan mycket lärdomar som hon tar med sig när hon funderar över vad hon vill jobba med som vuxen.</p><p>– Tidigare visste jag inte vad jag ville bli men nu känner jag att jag nog vill jobba på kontor nära andra personer, och att jag kommer att välja samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet, säger hon.</p><h4>Anmäl till praktikplatsen.se</h4><p>För företag som är intresserade av att ta emot elever och testa det nya konceptet är det bara att anmäla sig på Göteborgsregionens sida praktikplatsen.se.</p><p>– Anmäl de veckor som man har möjlighet. Det kanske är spännande grejer på gång då prao-elever skulle kunna bidra. Sedan sköts allt på automatik. Genom att använda Praktikplatsen hjälper man till med likvärdigheten och ger alla elever tillgång till prao-platserna, säger Lena Sjöstrand.</p><p>Kontakta Lena Sjöstrand om du vill veta mer om Framtidstro genom prao: <a href="mailto:lena.sjostrand@goteborgsregionen.se">lena.sjostrand@goteborgsregionen.se</a></p><div id="attachment_118572" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-118572" class="size-full wp-image-118572" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/prao-stor-ii.jpg" alt="" width="720" height="419" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/prao-stor-ii.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/prao-stor-ii-300x175.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/prao-stor-ii-250x145.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/prao-stor-ii-520x303.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-118572" class="wp-caption-text">Yara Akram Rostam och tre andra prao-elever under sin vecka hos Göteborgsregionen.</p></div>

Nytt koncept ska ge fler prao-platser

<p>Varje år sammanställer stadsledningskontorets grupp för statistik och analys en befolkningsprognos som visar hur Göteborgs befolkning förväntas utvecklas fram till år 2040. Nu är årets prognos klar och den talar om en årlig befolkningsökning med 6 300 personer i snitt fram till 2040.</p><p>– Den siffran har sakta gått ner de senaste åren. 2019 låg den förväntade siffran på 7 400 personer. Ändringen beror på att födelsetalen har legat under förväntan, invandringen har varit lägre och utflyttningen från Göteborg till andra kommuner högre, säger Lutz Ewert, analytiker.</p><h4>Svårt veta hur kriget påverkar</h4><p>När prognosen beräknades invaderade Ryssland Ukraina. Vilka följder det kan få för Göteborgs befolkningsutveckling går ännu inte att säga. Men eftersom flyktingarna omfattas av det så kallade massflyktsdirektivet kommer personerna inte att folkbokföras i Sverige och räknas därför inte med i befolkningen.</p><p>– Hur många kommer att försöka stanna och söka asyl? Det går inte att veta. Även kring arbetskraftsinvandringen finns det en osäkerhet. Den ekonomiska situationen i Göteborg kommer att påverka den.</p><h4>SCB räknar med nedgång</h4><p>Antal födda barn är en osäker faktor. Lutz Ewert berättar att Göteborg alltid följer Statistiska centralbyråns prognos för riket.</p><p>– Sedan 2010 har SCB i sina prognoser antagit att antalet födda skulle öka. Utvecklingen har dock varit en annan. I den senaste prognosen räknar SCB för första gången med en nedgång på kort sikt, men även på längre sikt antas antalet födda barn bli betydligt lägre än tidigare prognoser. Den nya prognosen får stora konsekvenser för förskola och grundskola.</p><h4>Gruppen 75–84 år växer</h4><p>Vad händer i spåren av pandemin? Blir det så att fler väljer att flytta ut från städerna nu när möjligheten att jobba hemifrån är större? Det är bara att avvakta och följa utvecklingen, anser Lutz Ewert.</p><p>Några andra siffror att lyfta från befolkningsprognosen är att antalet äldre i åldrarna 75–84 väntas öka med 17 procent de kommande fem åren. Antalet ungdomar i gymnasieåldern ökar under samma period med 15 procent.</p><p>– Det är 2000-talets stora födelsekullar som kommer in i åldersgruppen. Och när det gäller 75–84-åringarna beror den stora ökningen på att fyrtiotalisterna fortsätter komma in i gruppen. Det kommer att finnas ett större behov av hemtjänst och vård- och omsorgsboenden framöver – från 2025 – när gruppen blir ännu äldre, säger Lutz Ewert</p><h4>Låg dödlighet</h4><p>Hur såg då dödligheten ut under pandemiåret 2021? Den var tvärtemot vad kanske många tror väldigt låg.</p><p>– Dödligheten har historiskt sett bara varit lägre 2019. Till stor del handlar det helt enkelt om att åldersgrupperna, där man dör i högre grad, är mindre. Men kanske är det även en effekt av att människor har varit försiktiga under pandemin, säger Lutz Ewert.</p><p>587 549 personer var folkbokförda i Göteborg vid årsskiftet.</p>

120 000 fler invånare i Göteborg år 2040 visar senaste prognosen

<p>Göteborgs Stads konstsamling har funnits i 75 år och består av drygt 9 400 verk. Konsten är utplacerad på cirka 170 kommunala verksamheter och finns bland annat i väntrum hos kuratorer, allrum på äldreboenden och bibliotek.</p><h4>65 konstnärer</h4><p>Nu går det att se vilka konstverk som köptes in under 2021 i en digital utställning på <a href="https://goteborgkonst.se/">goteborgkonst.se</a>. Det köptes in 92 konstverk av 65 konstnärer. Det är allt från målningar, fotografier och skulpturer till textila verk och ljuskonst.</p><h4>Konstkonsulter har valt</h4><p>Tre konstkonsulter har fått i uppdrag att besöka utställningar och gallerier i staden för att bestämma vilka konstverk som ska köpas in. Konstkonsulter under 2021 var Eva Linder, Theo Elias Lundgren och Stina Pettersson. Budget för inköpen 2021 var 1 050 000 kronor.</p><p>Utställningen går att se till den 30 juni 2022.</p>

Se nya inköpen till Göteborgs Stads konstsamling

<p>EU-priset European capitals of inclusion and diversity uppmärksammar städer/regioner som arbetar främjar jämlikhet, inkludering och mångfald. Göteborgs ansökan togs fram under februari av Göteborgs Stads Brysselkontor tillsammans med funktionsförvaltningen, förskoleförvaltningen, Romano center i Väst, stadsledningskontoret och socialförvaltningen Centrum.</p><h4>82 sökande</h4><p>82 städer ansökte om priset och 22 valdes ut, däribland Göteborg. De 22 kandidaterna ska bedömas av en jury för att få något av de nio priserna i tre kategorier: lokalområden med färre än 50 000 invånare, lokalområden med fler än 50 000 invånare och lokalområden som främjar inkludering av romer.</p><h4>Första gången</h4><p>Göteborg kan få två priser, dels pris som europeisk inkluderings- och mångfaldshuvudstad och priset för bästa åtgärder för inkludering av romska minoriteter. Prisceremonin hålls den 28 april i Bryssel under ledning av jämlikhetskommissionären Helena Dalli. Det är första gången som priset delas ut.</p>

Göteborg kan bli europeisk huvudstad för inkludering och mångfald

<p>GVI – gruppvåldsintervention på svenska – arbetades fram i USA på 1990-talet. Kortfattat går strategin ut på att mobilisera polis, kommun och civilsamhälle runt det gemensamma målet att stoppa grovt våld som utförs av kriminella grupperingar.</p><p>I Sverige var Malmö först ut och strategin kallas där ”Sluta skjut”. Nu följer fler städer i Sverige efter, och Göteborg är en av dem.</p><p>– Jag var med 2017 när det presenterades för Malmö. De fick plöja en del fåror som vi kan ha nytta av nu, säger Erik Nord, chef Polisområde Storgöteborg.</p><h4>150 personer på startkonferens</h4><p><strong> </strong>Något specifikt namn har strategin ännu inte fått i Göteborg, men nu är arbetet igång. I förra veckan arrangerades en uppstartskonferens där 150 personer från Göteborgs Stad, Polisen och Kriminalvården deltog. Brå, Brottsförebyggande rådet, var på plats och berättade om metoden och de utvärderingar som är gjorda i Malmö.</p><p>– Vi har följt forskningen och Malmös arbete. Det finns mycket som tyder på att strategin har en minskning på dödligt våld och därför känns det bra att vi också provar den, säger Michael Ivarson, förvaltningsdirektör för socialförvaltningen Centrum som samordnar arbetet från Göteborgs Stads sida.</p><h4>Avhopparverksamheten viktig</h4><p>Projektet ska pågå i tre år till att börja med. Själva projektledningen finansieras av Brå. Göteborgs Stad ger mer resurser till den avhopparverksamhet som är en viktig del i strategin.</p><p>– Vi kan nu vara mycket mer proaktiva när det handlar om personer som befinner sig i en miljö där det är risk att utsättas för dödligt våld. Det kan till exempel handla om olika placeringar, säger Michael Ivarson.</p><p>Erik Nord berättar att det som utmärker GVI är att man riktar in sig mot gruppen och sedan försöker hitta individer i dessa att kalla in på möten och påverka.</p><p>– Vi berättar att vi vet hur konflikten ser ut, att vi kommer att jaga dem och att vi kommer att rapportera alla brott. Men också prata om vad vi kan erbjuda den som vill lämna det här livet. Förhoppningen är att de vi pratar med blir ambassadörer och att det får konfliktnivån att sjunka.</p><h4>Vill förbereda individerna inför frigivning</h4><p>Lovisa Nygren, chef för Frivården i Göteborg, berättar att de kommer att använda hela verktygslådan för de individer som sitter frihetsberövade eller villkorligt frigivna.</p><p>– Det kan handla om att kontrollera, meddela föreskrifter och kräva drogtester. Men det handlar också om att de här individerna får tillgång till samtalsstöd och behandlingsinsatser. En annan del i vårt arbete är att samordna olika aktörer och förbereda individerna för frigivning och tiden efter, säger hon.</p><p>Förra året skedde tre dödsskjutningar i Göteborg. Två klarades upp.</p><p>– Det är också en viktig faktor i det här. Om man klarar upp brotten bromsar de upp sig själva litegrann. Kan vi ligga på nivån att vi klarar upp två av tre då kommer våldet avta av det skälet. Men vi behöver jobba både brottsförebyggande och med utredning och uppklarning, säger Erik Nord.</p><p>&nbsp;</p><p><strong><em>Trygg stad för alla</em></strong></p><p><em>Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</em></p>

Göteborg inför strategi för att minska det grova våldet

<div id="attachment_117964" style="width: 250px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-117964" class="wp-image-117964 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/03/kaj-larsson-artikel.jpg" alt="" width="240" height="240" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/03/kaj-larsson-artikel.jpg 240w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/03/kaj-larsson-artikel-150x150.jpg 150w" sizes="auto, (max-width: 240px) 100vw, 240px" /><p id="caption-attachment-117964" class="wp-caption-text">Kaj Larsson, planeringsledare, trygghet och samhälle på stadsledningskontoret.</p></div><p>Göteborgs Stad arbetar för att staden ska vara trygg och säker för alla som lever, verkar och vistas i Göteborg. Under förra året inleddes ett strukturerat arbete med att kartlägga otrygga platser i staden.</p><p>&#8211; Det är göteborgarens vardagsliv som är i fokus. Det ska inte vara så att man inte vågar gå och handla mjölk i närbutiken eller gå ut i sitt grannskap för att man känner sig otrygg, säger Kaj Larsson, planeringsledare, trygghet och samhälle på stadsledningskontoret.</p><h4>Narkotika skapar otrygghet</h4><p>Försäljning och användning av narkotika är den vanligaste orsaken till att en plats upplevs som otrygg. Narkotikaförsäljning förekommer över hela Göteborg och har en koppling till organiserad brottslighet.</p><p>&#8211; Vad som är bekymmersamt är att försäljningen sker offentligt, det händer att människor blir tillfrågade på gatorna, det är ett nytt fenomen, en aggressivare marknadsföring. Sker det i det offentliga rummet så skapar det en otrygghet och det är extra allvarligt om det är synligt där våra barn och ungdomar rör sig.</p><h4>Fått en lägesbild</h4><p>Kartläggningen bygger på information som samlats in från olika delar av staden.  Det är främst under tidsintervallet mellan klockan 16 och midnatt som de inrapporterade platserna upplevs som otrygga. Kartläggningen ger en lägesbild. Orsakerna behöver analyseras för att kunna fortsätta att arbeta och bestämma vad som behöver göras.</p><p>&#8211; Det är annars väldigt lätt att istället direkt springa till rutan som heter lösning.</p><h4> Hur kan man göra otrygga platser trygga?</h4><p>&#8211; Man kan till exempel öka belysningen och se till att det är mer folk i rörelse. Göteborgs Stads olika bostadsbolag arbetar mycket med trygghetsvärdar och stadens fyra socialförvaltningar strävar efter att öka vuxennärvaron ute i våra stadsområden.</p><h4>Vad kan göteborgaren göra?</h4><p>&#8211; Ska vi öka tryggheten och minska brottsligheten behöver alla bidra. Göteborgaren har ett ansvar att inte stödja organiserad brottslighet genom att inte köpa narkotika eller att fråga efter kvitto vid inköp av varor och tjänster. Göteborgarens val har en avgörande betydelse för att motverka den organiserade brottsligheten i Göteborg, säger Kaj Larsson.</p><p>Kartläggningen omfattar inte alla platser i staden och av den anledningen pekas inga specifika platser ut i artikeln, för att undvika att fokus hamnar på just dessa.</p><p>Det finns hjälp att få för den som vill sluta använda droger genom att kontakta Göteborgs Stad (se länk nedan).</p><p>&nbsp;</p><h4><em>Trygg stad för alla</em></h4><p><em>Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</em></p>

Göteborgs otrygga platser kartläggs

<p>­- Det som Hvitfeldtska är mest känt för är vår bredd. Vi utbildar mycket duktiga klassiska musiker men även inom rock, jazz och mängder av olika genrer. Nu har vi funnits i hela 50 år, och det är väl det som är häftigt, att vi har den här åldern i ryggen, säger rektor Åse Andrén Gustafsson.</p><h4>Stor konsertverksamhet</h4><p>Hvitfeldtska gymnasiet har 2000 elever och 200 av dem går på musikprogrammet. Trots att det bara är tio procent av eleverna som studerar musik är det en stor del av skolans verksamhet. Varje år arrangeras ett flertal konserter där eleverna framträder och visar upp sina talanger.</p><p>&#8211; Vi har en stor konsertverksamhet, det arrangeras väldigt många konserter här. Vi har kanske fem större konserter per år och 50 mindre. I maj har vi en vårkonsert som vi arrangerar varje år, utöver det har vi en höst- och en julkonsert, säger Tommy Olsson, lärare på musikprogrammet.</p><h4>Jubileumskonsert med späckat program</h4><p>Jubileumskonserten anordnas av både lärare och elever under tre kvällar, 29, 30 och 31 mars. På programmet finns 17 olika programpunkter. Förutom nuvarande elever, framträder operasångaren Anton Ljungqvist och violinisten Victoria Stjerna.</p><p>&#8211; Vi har bett en gammal elev som numera arbetar som tonsättare, Tina Andersson, att skriva öppningsmusik för kör och orkester.</p><p>&#8211; Vi kommer ha brassensemble, folkmusik, jazz, rockband, soloband, popband, ren körmusik och mycket mer. Med det här fullspäckade programmet vill vi visa upp vår musikaliska bredd och vilken talang våra elever har, säger Tommy Olsson.</p>

Hvitfeldtska musikgymnasiet fyller 50

<div id="attachment_117684" style="width: 310px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-117684" class="wp-image-117684 size-medium" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/03/Fredrik-Johansson-artikel-300x276.jpg" alt="" width="300" height="276" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/03/Fredrik-Johansson-artikel-300x276.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/03/Fredrik-Johansson-artikel-250x230.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/03/Fredrik-Johansson-artikel.jpg 320w" sizes="auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px" /><p id="caption-attachment-117684" class="wp-caption-text">Fredrik Johansson.</p></div><p>Fredrik Johansson har arbetat i Angered, Östra Göteborg och Nordost i över 20 år och haft flera olika roller: ekonom, planeringsledare, verksamhetscontroller, förvaltningscontroller, ekonomichef och nu senast avdelningschef ekonomi.</p><p>– Jag har trivts otroligt bra och kunnat bidra i samtliga roller, men visst blir det här något extra. Det är ett sant hedersuppdrag att få axla rollen som tillförordnad förvaltningsdirektör. Förvaltningens utmaningar under 2022 är till stora delar desamma vi arbetade med under förra året. Vi ska fortsätta att skapa en förvaltning av de två gamla stadsdelsförvaltningarna, där alla känner sig hemma. Vi ska öka samarbetet och samverkan mellan våra avdelningar och enheter för att skapa tydligare och effektivare processer som gynnar dem vi är till för, och vara kostnadseffektiva. Vi ska också skapa utmaningar och en känsla av att göra skillnad för våra medarbetare och chefer, säger han.</p>

Fredrik Johansson tillförordnad direktör på socialförvaltning nordost

<div id="attachment_117667" style="width: 250px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-117667" class="wp-image-117667" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/03/Anna-Thomasson-artikel-250x249.jpg" alt="" width="240" height="239" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/03/Anna-Thomasson-artikel-250x249.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/03/Anna-Thomasson-artikel-300x300.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/03/Anna-Thomasson-artikel-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/03/Anna-Thomasson-artikel.jpg 320w" sizes="auto, (max-width: 240px) 100vw, 240px" /><p id="caption-attachment-117667" class="wp-caption-text">Anna Thomasson är samordnare för HBTQ-rådet på stadsledningskontoret.</p></div><p>Göteborgs Stads HBTQ-råd har funnits sedan 2013. Det består av 19 ledamöter, sex av dem är politiker och 13 representerar hbtqi-Göteborg.</p><p>&#8211; Rådet arbetar utifrån ett normkritiskt perspektiv och ambitionen är att det ska finnas en bred representation av erfarenhet, perspektiv och kontaktytor i rådet som helhet.</p><p>Ansökan är öppen till 3 april. Stadsdirektören nominerar ledamöter till HBTQ-rådet och därefter väljer kommunstyrelsen ut vilka som får uppdraget.</p><p>De två ledamöter som väljs in nu är förtroendevalda till den 31 december 2022. HBTQ-rådet har i dagsläget åtta möten om året och därutöver tillkommer tid för exempelvis arbete i olika grupper.</p><p>&nbsp;</p><p><strong>Fotnot</strong>: Hbtqi står för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queer och intersex.</p>

HBTQ-rådet söker två ledamöter

<p>Många minns nyhetsbilderna med brinnande bilar i Backa. För backaborna var de en del av en verklighet som bottnar i större problem. Sedan 2017 är stadsdelen med på polisens lista över utsatta områden, där kriminalitet skapar otrygghet för dem som bor där.</p><h4>&#8221;Varför gör de det här?&#8221;</h4><p>För att få bort Backa från polisens lista gick socialtjänst, polis, bostadsbolag och en rad andra aktörer i området samman och skrev på ett gemensamt avtal 2019. Enligt det så kallade medborgarlöftet ska de arbeta gemensamt för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Det blev starten på ett helt nytt sätt att arbeta på.</p><p>− Tidigare reagerade vi när ungarna hade gjort något. Slog de sönder en busskur fokuserade vi på den händelsen och tömde de luften ur däcken på polisbilar fokuserade vi på det. Nu började vi ställa frågan – varför gör de det här?</p><p>Det säger Håkan Bredinge som är kommunpolis i Backa. Han får medhåll av Kenneth Johansson, trygghetsamordnare på socialförvaltningen Hisingen.</p><p>− I stället för att bara springa och släcka bränder började vi arbeta med symtomen bakom.</p><h4>Lägesanalys innan insats</h4><p>Håkan Bredinge och Kenneth Johansson representerar två av de tiotal olika aktörer som tillsammans arbetar för att stärka tryggheten i Backa. I samverkan finns bland annat idrotts- och föreningsförvaltningen, grundskoleförvaltningen och förvaltningen för demokrati och medborgarservice.</p><p>Med utgångspunkt i medborgarlöftet utvecklades en arbetsmodell som bygger på att aktörerna skaffar sig ordentlig lägesbild och tittar på bakomliggande orsaker innan de sätter in lämpliga insatser.</p><p>− Vi kan genomföra mängder av bra insatser men om vi inte först tar reda på var och vilka åtgärder som behövs ger det inget resultat. Och för att göra det måste vi fråga oss varför situationen är som den är i Backa, säger Håkan Bredinge.</p><h4>Vad är svaret på den frågan?</h4><p>− Jag tror ingen har ett färdigt och enkelt svar på det, trots mänger av studier och forskning. Men vi som jobbar i de här områdena ser att kriminaliteten är kopplad till social utsatthet, säger han.</p><p>Kenneth Johansson hänvisar till tre kartor som tillsammans ger en tydlig bild av sambanden.</p><p>−  Om du tar en karta över var drogerna finns och en över var kriminaliteten finns och jämför dem med en karta över socioekonomisk utsatthet kommer du upptäcka att de röda områdena är på precis samma ställe. Med andra ord skapar sämre livsvillkor en grogrund för gängkriminalitet. Vill vi få stopp på kriminaliteten kan vi därför inte bara arbeta med de som begår brott utan hela området.</p><p>Deras arbetsmodell har identifierat tre förmågor som de arbetar med att stärka i Backa. Det är den institutionella förmågan, det vill säga det offentliga och civilsamhällets organisationer, som måste prioritera området och vara på plats för att förstå problematiken och finna lösningar i samarbete med de boende. Den individuella förmågan behöver stärkas för att ge individer bättre möjligheter att ta sig an utmaningar i livet och en stark kollektiv förmåga gör att de boende på ett bättre sätt kan vara med och skapa ett bättre bostadsområde.</p><h4>Går åt rätt håll</h4><p>Både Kenneth Johansson och Håkan Bredinge ser flera tecken på att situationen i Backa har blivit bättre. Bilbränderna har i princip upphört, skadegörelsen minskat och det är mindre bråk.</p><p>Kenneth Johannsson lyfter fram bostadsbolaget Poseidons arbete för att vända utvecklingen.</p><p>− Deras trygghetsvärdar rör sig i området varje dag. Den närvaron betyder oerhört mycket, både som brottsförebyggande åtgärd och för att stärka de boendes trygghet. I sommar ska Poseidon även hålla i sommarlovsaktiviteter, säger han.</p><p>En annan faktor som spelar stor roll för om de ska lyckas minska nyrekryteringen till kriminella gäng är skolresultatet.</p><p>− De måste klara skolan och få ett betyg som gör att de kan göra ett gymnasieval. För faller de bort i sexan, sjuan är det svårt att få dem in på rätt bana igen, säger Kenneth Johansson.</p><h4>Kriminella individer borta</h4><p>Även ett effektivt polisärt arbete har gett resultat i området. Mellan 20 och 25 personer med drivande roller i de kriminella nätverken är borta från Backa. En del sitter i fängelse, andra är omhändertagna enligt LVU och andra är avlidna.</p><p>− Nu handlar det om att rädda nästa generation, säger Kenneth Johansson.</p><p>Och det är svårpåverkade strukturer de måste arbeta emot.</p><p>− Många i Backa lever utanför samhället, med egna normer och regler. Unga pojkar socialiseras in i gängen. Kriminaliteten blir ett sätt att protestera mot det etablerade samhället som de upplever inte släpper in dem. Så om vi ska lyckas med vårt uppdrag måste vi fortsätta att samarbeta och arbeta långsiktigt för att bryta deras utanförskap, säger Kenneth Johansson.</p><p>&nbsp;</p><h4>Trygg stad för alla</h4><p><em>Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</em></p>

Samarbete har gjort Backa tryggare

<div id="attachment_117606" style="width: 310px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-117606" class="size-medium wp-image-117606" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/03/axel-josefson-artikel-300x293.jpg" alt="" width="300" height="293" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/03/axel-josefson-artikel-300x293.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/03/axel-josefson-artikel-250x244.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/03/axel-josefson-artikel.jpg 320w" sizes="auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px" /><p id="caption-attachment-117606" class="wp-caption-text">Axel Josefson är ordförande i Göteborgs Stads trygghetsråd.</p></div><p>Genom att samla representanter från Göteborgs Stad och externa aktörer som arbetar trygghetsskapande och brottsförebyggande, kan Trygghetsrådet sätta ljuset på aktuella och angelägna frågor som påverkar göteborgarnas trygghet och säkerhet.</p><p>− Trygghet är en central fråga för både individen och samhället i stort och många göteborgare upplever en ökad otrygghet på grund av gängkriminalitet och annan brottslighet, säger Axel Josefson, kommunstyrelsens ordförande och ordförande i trygghetsrådet.</p><p>Trygghetsrådet bildades 2020 och träffas fyra gånger per år för att ta del av varandras perspektiv och arbeta strategiskt med trygghetsfrågor.</p><p>− Vi identifierar och belyser områden där vi måste agera och göra det tillsammans.</p><h4>Tar del av varandras perspektiv</h4><p>I rådet finns förutom representanter från kommunstyrelsen också externa aktörer, som polisen, näringslivet, Länsstyrelsen, Försvarsmakten, Västra Götalandsregionen, akademin och civilsamhället i form av organisationer som bedriver socialt arbete och företräder utsatta grupper.</p><p>Inför mötena hämtar deltagarna in erfarenheter och synpunkter från sina organisationer och målgrupper, för att kunna föra dem vidare till rådet. Även kommunstyrelsens rättighetsbaserade råd, studentforum och ungdomsfullmäktige har möjlighet att ge input.</p><p>De frågor och perspektiv som sedan diskuterats i Trygghetsrådet tar deltagarna med sig tillbaka till sina verksamheter för att med ny kunskap och fokus fortsätta det egna trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet.</p><p>− Det riktiga jobbet sker på lokal nivå, med allt från trygghetsvärdar i bostadsområden till fritidsaktiviteter för unga. Rådets bidrag är strategier och former för samarbeten.</p><h4>Mäns våld mot kvinnor temat för nästa möte</h4><p>Nytt för i år är att Trygghetsrådet arbetar utifrån olika teman och nästa möte i maj kommer att ta upp mäns våld mot kvinnor.</p><p>− Det är en angelägen fråga på flera plan. Inte minst i trygghetsarbetet. Familjen är kärnan i tillvaron och att växa upp i en dysfunktionell familj får konsekvenser. Styrkan med Trygghetsrådet är att just kunna sätta sökljuset där det behövs och få många aktörer att kraftsamla för att skapa skillnad, säger Axel Josefson.</p><p>&nbsp;</p><p><strong><em>Trygg stad för alla</em></strong><strong><em><br /></em></strong></p><p><em>Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</em></p>

Göteborgs Stads trygghetsråd kraftsamlar kring viktiga frågor

<p>UngÖst är en enhet inom socialförvaltningen Nordost och jobbar med barn och unga vuxna mellan tio och 25 år som på olika sätt befinner sig i en utsatt situation. De kan till exempel ha hög skolfrånvaro, riskera att dras in i kriminella gäng, vara utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck eller ha psykisk ohälsa.</p><p>I UngÖst arbetar ungdomsbehandlare och koordinatorer. Utgångspunkten är alltid den unga personens behov, att bygga upp en relation och stötta i en förändring. Det kan till exempel vara att söka bostad, ta hjälp att försöka bli drogfri, få kontakt med vården eller återgå till skolan eller söka jobb.</p><p>&#8211; Vi har samlat viktiga funktioner i en enhet och sitter i samma lokaler. Vi har ett nära samarbete med myndigheter och andra viktiga aktörer både i och utanför förvaltningen. Det har resulterat i att vi är mer effektiva i vårt arbete med ungdomarna, berättar Danne Larsson, enhetschef för UngÖst.</p><h4>Närmare utbildning eller jobb och stärkt självkänsla</h4><div id="attachment_117564" style="width: 310px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-117564" class="size-medium wp-image-117564" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/03/OstraGbg_Larsson_Dan-artikel-300x272.jpg" alt="" width="300" height="272" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/03/OstraGbg_Larsson_Dan-artikel-300x272.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/03/OstraGbg_Larsson_Dan-artikel-250x227.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/03/OstraGbg_Larsson_Dan-artikel.jpg 320w" sizes="auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px" /><p id="caption-attachment-117564" class="wp-caption-text">Danne Larsson.</p></div><p>UngÖst har utvärderats av Sweco som följt arbetet under två år.  Resultatet visar bland annat att ungdomar som deltagit i UngÖst har närmat sig utbildning eller arbete/praktik, att de upplever UngÖst som meningsfullt och stärkande för självkänslan och att ungdomsbehandlarna har hjälpt dem. Siffror visar att 61 procent av projektets deltagare har återgått i utbildning, 6 procent till arbete och 7 procent till praktik.</p><p>I rapporten får också ungdomarna göra sina röster hörda:</p><p>”Utan UngÖst hade jag nog inte hamnat på platsen jag är idag. Skulle känna att socialtjänsten inte hade kunnat hjälpa mig då. Vänt mig tillbaka till kriminaliteten. På samma sätt som jag gjorde innan. Kanske till och med mer avancerade kriminella grejer, där går allt snabbt” säger en av dem.</p><p>Utvärderingen visar att arbetet tar tid och att det måste vara långsiktigt. Det gäller att vara flexibel och anpassa arbetssätt och kontakter efter ungdomens behov. Socialförvaltningens kunskaper om ungdomar i utsatta situationer har också ökat och förvaltningens kostnader har minskat.</p><h4>Vill sprida arbetssättet</h4><p>Nu ger UngÖst ut en metodbok som beskriver hur de jobbar och samverkar för att sprida till andra stadsdelar och kommuner. Boken vänder sig till dem som vill starta en liknande verksamhet, personal som möter ungdomarna i sitt dagliga arbete och de som vill veta mer om UngÖst.</p>

Ny metodbok ska ge fler verktyg att stötta ungdomar

<p>Folkhälsoenkäten “Hälsa på lika villkor” är Sveriges största nationella undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor som genomförs vartannat år i hela Sverige. Syftet är att kunna följa utvecklingen över tid och upptäcka skillnader och förändringar mellan olika grupper i samhället. Nytt för i år är att enkäten vänder sig till 16-åringar och äldre, tidigare har det varit 16 till 84 år.</p><h4>Kopplat till jämlik stad</h4><p>I Västra Götalandsregionen går enkäten ut till 92 000 personer, varav 36 500 i Göteborg.</p><p>&#8211; Det viktiga är att vi får in ett bra underlag till vår hälsodata så att vi kan göra insatser i staden där det gör bäst nytta. Det är kopplat till arbetet vi gör inom en jämlik stad, där vi ska minska skillnaden i livsvillkor vilket kommer att leda till förbättrad hälsa i hela befolkningen, säger Maud Willardsson Engström.</p><h4>Bearbetar resultatet</h4><p>Det är Folkhälsomyndigheten som står bakom undersökningen. Statistiska centralbyrån, SCB, skickar ut undersökningen och samlar in svaren. Folkhälsomyndigheten sammanställer sedan enkäten nationellt och Västra Götalandsregionen sammanställer i regionen så att alla kommuner kan ta del av resultatet.</p><p>&#8211; Vi bearbetar resultatet inom Göteborgs Stad för att få ett så användarvänligt material som möjligt för våra förvaltningar och bolag som ska jobba med frågorna, säger Maud Willardsson Engström.</p><p>Folkhälsoenkäten skickas ut med brev under vecka 7 och 8. Det går att svara i pappersform eller digitalt. Enkäten består av 61 frågor och det finns även 14 tilläggsfrågor från Västra Götalandsregionen. Det går att svara till och med 23 maj. Resultatet kommer under hösten.</p>

Göteborgarnas livsvillkor och hälsa undersöks i nationell enkät

<div id="attachment_117361" style="width: 260px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-117361" class="wp-image-117361 size-twofiftypx" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/Alexis-Ljungkvist-artikel-250x249.jpg" alt="" width="250" height="249" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/Alexis-Ljungkvist-artikel-250x249.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/Alexis-Ljungkvist-artikel-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/Alexis-Ljungkvist-artikel.jpg 300w" sizes="auto, (max-width: 250px) 100vw, 250px" /><p id="caption-attachment-117361" class="wp-caption-text">&#8211; Med teamet når vi ut snabbare med våra insatser, säger Alexis Ljungkvist, avdelningschef för Barn och unga myndighet på socialförvaltningen Hisingen</p></div><p>&#8211; Teamet har den kunskap och erfarenhet som krävs. Och vi får en kontaktväg in till oss. Arbetet bygger också på samarbete med andra. Det betyder att insatserna snabbare når de individer vi vill nå, säger Alexis Ljungkvist, avdelningschef för Barn och Unga myndighet på socialförvaltningen Hisingen.</p><p>Det nya teamet består av sex personer och en arbetsledare plus extra resurser från avdelningen för Barn och unga resurs. Arbetet startar i maj.</p><h4>Idén föddes våren 2021</h4><p>Alexis Ljungkvist fick idén redan under våren 2021. Den följer de mål för som finns i Göteborgs Stad: att motverka gängkriminalitet och förhindra rekrytering till gängen.</p><p>Det nya teamet kommer att arbeta främst med unga kriminella eller dem som är riskzon för gängkriminalitet. Målgrupper kan därför vara:</p><ul><li>De som redan i dag befinner sig i kriminalitet</li><li>Den som har påbörjat en kriminell karriär, är påverkade men kanske ändå inte är riktigt inne.</li><li>Yngre personer som är utsatta för rekryteringförsök till ett gäng.</li></ul><h4>Uppsökande insatser</h4><p>Arbetssättet följer Socialstyrelsens rekommendationer. Teamet ska arbeta förebyggande och uppsökande med ett metodiskt arbetssätt.</p><div id="attachment_117362" style="width: 260px" class="wp-caption alignleft"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-117362" class="wp-image-117362 size-twofiftypx" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/Christina-Alvelin-artikel-250x280.jpg" alt="" width="250" height="280" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/Christina-Alvelin-artikel-250x280.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/Christina-Alvelin-artikel-268x300.jpg 268w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/Christina-Alvelin-artikel.jpg 300w" sizes="auto, (max-width: 250px) 100vw, 250px" /><p id="caption-attachment-117362" class="wp-caption-text">&#8211; Jag är stolt över att vi nu kommer igång med vårt team, säger Christina Alvelin, förvaltningsdirektör på socialförvaltningen Hisingen.</p></div><p>Det blir ett nära samarbete med polis, skolan, flera avdelningar på socialförvaltningen Hisingen som enheten Unga vuxna på Vuxenenheten, social insatsgrupp (SIG), Samverkan socialtjänst, skola polis och fritid (SSPF) med flera.</p><h4>28-punktsprogram för trygghet</h4><p>Finansiering det första året sker med extra trygghetsmedel. Men avsikten är ett arbete på lång sikt.</p><p>&#8211; Vi på förvaltningen har tagit fram ett 28-punktprogram med trygghetsskapande åtgärder. Nu startar vi vårt nya team. Trygghet är en mycket viktig fråga för oss. Socialnämnden Hisingen ställer sig helt bakom programmet, säger Christina Alvelin, förvaltningsdirektör på socialförvaltningen Hisingen.</p><p>&#8211; När vi pratar om vårt nya team får vi ett stort intresse från omvärlden och de vi samarbetar med. Polisen ser mycket positivt på detta. Jag är stolt över att vi nu kommer i gång, fortsätter hon.</p><h4>Teamet en viktig del</h4><div id="attachment_117363" style="width: 260px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-117363" class="wp-image-117363 size-twofiftypx" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/Simona-Mohamsson-artikel-250x256.jpg" alt="" width="250" height="256" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/Simona-Mohamsson-artikel-250x256.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/Simona-Mohamsson-artikel-293x300.jpg 293w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/Simona-Mohamsson-artikel.jpg 300w" sizes="auto, (max-width: 250px) 100vw, 250px" /><p id="caption-attachment-117363" class="wp-caption-text">&#8211; Det behövs mod och ihållighet för att stoppa rekrytering, säger Simona Mohamsson (L), socialnämnden Hisingens ordförande.</p></div><p>Simona Mohamsson (L) är socialnämnden Hisingens ordförande. Hon ser det nya teamet som en mycket viktig del i trygghetsarbetet på Hisingen.</p><p>&#8211; För mig handlar detta om att de människor vi tjänar ska få känna sig trygga i sina områden, känna egenmakt och att barn återfår ett framtidshopp. Därför är jag glad att vi med stor politisk enighet har bestämt oss för att fokusera på det förebyggande arbetet, säger hon och tillägger:</p><p>&#8211; Det krävs mod och ihållighet för att stoppa rekrytering av en ny generation barn och unga till kriminella miljöer.</p><h4>Arbetet följs av forskare</h4><p>Teamets insatser kommer att följas och dokumenteras av en forskare kopplad till universitet i Lissabon. Forskaren, som bor i Sverige, har bland annat erfarenheter av att arbeta i Brasiliens kåkstäder. Projektet har också presenterats för ytterligare ett universitet och det kan innebära ytterligare följeforskning framöver.</p><p>&nbsp;</p><h4>Trygg stad för alla</h4><p><em>Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska ha upplevelsen att Göteborg är en trygg och säker stad. Alla ska kunna röra sig fritt samt känna sig trygga i sitt hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av otrygghet till följd av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</em></p>

Hisingen först ut i Göteborg med team mot gängkriminalitet

<div id="attachment_117354" style="width: 330px" class="wp-caption alignleft"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-117354" class="size-full wp-image-117354" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/nina-framtiden-artikel.jpg" alt="" width="320" height="275" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/nina-framtiden-artikel.jpg 320w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/nina-framtiden-artikel-300x258.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/nina-framtiden-artikel-250x215.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 320px) 100vw, 320px" /><p id="caption-attachment-117354" class="wp-caption-text">Nina Jacobsson Stålheim, utvecklingschef för ekologisk hållbarhet på Framtidenkoncernen.</p></div><p>&#8211; Vi hade bara enstaka anläggningar före 2018, med undantag från pionjären Gårdstensbostäder, så det har verkligen ökat, säger Nina Jacobsson Stålheim, utvecklingschef för ekologisk hållbarhet.</p><p>Framtidenkoncernen satsar på solel sedan 2018 efter ett politiskt beslut och nuvarande plan är inne på femte och sista året. 140 miljoner kronor finns öronmärkta till satsningen. Målet är att 60 procent ska användas i befintligt bestånd och 40 procent i nyproduktion.</p><p>&#8211; I det befintliga beståndet har det gått enligt plan och där ser vi att vi också har stor potential kvar. Det har gått trögare i nyproduktionen. Det finns för få tak i bra sollägen och vi bygger mycket på höjden, så taken är för små. När vi tar fram den nya planen för 2023 och framåt ska vi se om vi kan utnyttja potentialen ännu mer i det befintliga beståndet.</p><h4>Lönsamheten har ökat</h4><p>Det har under de senaste åren blivit billigare att köpa solceller och varje installerad kvadratmeter ger också mer solel.</p><p>&#8211; Vi kan se att lönsamheten ökat under de fem år vi haft satsningen på solel. Vi får ut mer el för varje krona ju längre in i programplanen vi kommer. Vi ser också att lönsamheten ökar kraftigt när man har stora anläggningar, många saker måste på plats oavsett om man installerar en liten eller stor anläggning.</p><h4>Nya möjligheter</h4><p>Vid årsskiftet kom en regelförändring som innebär att det nu är tillåtet att lägga ner ledningar för att flytta el mellan byggnader på samma tomt eller till angränsande fastigheter. Det öppnar upp nya möjligheter för Framtidenkoncernen</p><p>&#8211; Vi har många stora kvarter där det finns en stor fördel att kunna flytta över el och det gör också att vi kan utnyttja takens potential på ett sätt som är mer lönsamt.</p><h4>Ny teknik och lösningar</h4><p>När 2022 är slut kommer drygt 50 fastigheter inom Framtidenkoncernen att ha solceller. De flesta sitter på taken, men på Friskväderstorget i Biskopsgården finns även solceller på en fasad som konstnärlig utsmyckning.</p><p>&#8211; Det är spännande att det kommer många olika tekniker och lösningar. En del tak klarar inte tyngden som klassiska solceller innebär. Nya varianter innebär att vi kan gå tillbaka till en dessa fastigheter och titta på lösningar som är möjliga.</p><h4>Göteborg i topp</h4><p>Göteborg som geografiskt område ligger i topp när det gäller solel enligt Energimyndighetens statistik. Förutom Framtidenkoncernen och Lokalförvaltningens satsning på solel så har Göteborg energi stora markanläggningar. Bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare och privatpersoner sätter också upp solceller.</p><p>&#8211; Det är roligt att se att Göteborg verkligen ligger i framkant. Vi bidrar från det kommunala, men det gör även andra och det spelar roll att man gör så här stora satsningar. Det gör att aktörer etablerar sig i området, man ser solceller på fler ställen och det inspirerar fler, säger Nina Jacobsson Stålheim.</p><h4>Hedersomnämnande till solcellsfasad</h4><p>Solcellsfasaden i Biskopsgården fick ett hedersomnämnande i kategorin Årets anläggning när branschorganisationen Svensk solenergi delade ut Solenergipriset 2022 den 17 februari.</p><p>– Vi är oerhört glada och stolta över att vår solcellsfasad på Friskväderstorget uppmärksammas bland så många bra nominerade anläggningar. Vi är särskilt stolta över att vi med vår anläggning visar att man kan kombinera teknik- och miljösatsningar med vårt sociala ansvar som allmännyttigt bostadsbolag, säger Oskar Scheiene, energi- och miljöchef på Bostadsbolaget.</p><p>Solcellspanelerna i Biskopsgården är bland de första i sitt slag i Sverige. 23 solcellsanläggningar var nominerade i kategorin Årets anläggning.</p>

Lyckad satsning på solel inom Framtidenkoncernen

<p>När det gäller våldsbejakande extremism utgår Göteborgs Stad från den definition som Säkerhetspolisen tagit fram.</p><p>Det finns tre definierade miljöer: Den högerextremistiska miljön, den våldsbejakande islamistiska miljön och den våldsbejakande autonoma miljön.  Det är grupperingar eller organisationer som vill använda våld och olagligheter för att uppnå ett politiskt mål, en ideologisk idé eller förändra/påverka samhället.</p><h4>En svår gråzon</h4><p>Det finns också en gråzon med individer eller grupperingar som har radikala uppfattningar.</p><p>&#8211; Gråzonen är det svåraste i arbetet mot våldsbejakande extremism eftersom det är svårt att hantera det utifrån grundlagsskyddade rättigheter. Vi får vara radikala i våra idéer och tankar, vi får tycka vad vi vill så länge det inte övergår till olagliga eller våldsamma handlingar, säger Zan Jankovski.</p><h4>Trygg i Göteborg</h4><p>Göteborgs Stad samarbetar med polisen i arbetet mot våldsbejakande extremism. Det är polisen som utreder om en person begått ett brott eller inte. Göteborgs Stad arbetar mot våldsbejakande extremism främst i sina ordinarie verksamheter, oftast tillsammans med andra aktörer.</p><p>&#8211; Själva grundplåten är stadens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete, det som vi kallar Trygg i Göteborg. Där tar vi upp frågor som rör våldsbejakande extremism, tar till exempel fram lokala lägesbilder och arbetar också för tidig upptäckt av unga individer som kan befinna sig i en riskzon.</p><h4>Hur går ni tillväga för att undvika att unga blir påverkade?</h4><p>&#8211; I det sammanhanget är socialarbetare och de som arbetar med ungdomar väldigt viktiga. De rör sig där ungdomarna är och märker om någon söker upp ungdomarna. De är närvarande och har den grundkunskap som behövs för att kunna identifiera det här tidigt. Även våra bostadsbolag är oerhört viktiga i arbetet, de har en mängd olika typer av personal som rör sig ute bland folk.</p><p>Kunskap är viktigt i arbetet mot våldsbejakande extremism eftersom området förändras över tid och under åren har en hel del utbildningsinsatser genomförts. En intranätsida inom staden håller på att byggas upp. Den riktar sig till all personal i Göteborgs Stad och ska bland annat innehålla ny information, utbildningsmöjligheter och forskningsresultat.</p><h4>Hur är läget i Göteborg i dag, när det gäller våldsbejakande extremism?</h4><p>&#8211; För några år sedan radikaliserades en del göteborgare som i slutändan också anslöt sig till terrorklassade grupperingar i Syrien och Irak. Vår bild just nu är att de miljöerna finns kvar i stor utsträckning i Göteborg och vi försöker arbeta så att de inte kan fortsätta att påverka unga eller unga vuxna. Tittar man på de högerextrema grupperingarna så har den synliga aktiviteten i form av demonstrationer, affischering och propagandaspridning minskat den senaste tiden, men det betyder inte att miljöerna har försvunnit. Tvärtom.</p><p>Den senaste lägesbilden visar att grupperingarna har hittat nya sätt att nå ut. Mycket sker på olika platser på sociala medier och internet.</p><p>&#8211; Det är en alltmer tydlig tendens att det är en viktig plattform. Det är en arena som vi diskuterar, hur kan kommunen i sitt förebyggande arbete bli bättre på att nå ut där. Vi har inga riktiga svar än, men det är en aktuell fråga som lyfts allt oftare i samarbetsgrupper som Centrum mot våldsbejakande extremism håller i.</p><h4>Hjälper avhoppare</h4><p>Göteborgs Stad kan även hjälpa individer som vill hoppa av från extremistiska miljöer och förändra sitt liv.  Sedan december 2019 ingår våldsbejakande extremistiska miljöer inom ramen för stadens arbete med avhoppare.</p><p>&#8211; Det är framför allt personer från kriminell verksamhet som hoppar av, men det kan komma våldsbejakande extremister på sikt också. Men jag vill betona att det är sällan som individer är det ena eller det andra, man pratar alltmer om kopplingar mellan organiserad brottslighet och extremism på individnivå. Det är inte helt enkelt att definiera vilket man hoppar av från, men möjligheten att förändra sitt liv finns, säger Zan Jankovski.</p><p>&nbsp;</p><p><em><strong>Trygg stad för alla<br /></strong></em><em>Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska ha upplevelsen att Göteborg är en trygg och säker stad. Alla ska kunna röra sig fritt samt känna sig trygga i sitt hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av otrygghet till följd av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</em></p>

Så arbetar Göteborgs Stad mot våldsbejakande extremism

<p>&#8211; Trygghetsarbetet grundar sig i synpunkter från invånarna samt information från polisen och stadsområdets verksamheter. Vi tar fram en lägesbild. Den ligger till grund för analys med förslag på åtgärder, säger Catharina Jonsson, utvecklingsledare trygghet på socialförvaltningen Hisingen.</p><h4>Grupp som arbetar ihop</h4><p>I Trygg-i-gruppen arbetar Catharina Jonsson, Kennet Johansson, Anders Torvaldsen och Victoria Björkenstam. I gruppen ingår också Ellinor Gustafsson som stöd. Till vardags studerar hon kriminologi.</p><p>På frågan om hur de kan se hur deras insatser har gjort skillnad har de flera goda exempel.</p><p>Catharina Jonsson berättar om tidigare problem med olaga intrång i trappuppgångar och källare. Tillsyn och rapportering från tjänstemän i kombination med att polisen kom överens med fastighetsägare om att skriva anmälningar gav effekt. Samtidigt fortsatte det vardagliga arbetet med att lotsa ungdomar till fritidsgårdar och andra aktiviteter. Problematiken finns delvis kvar, men inte i samma utsträckning.</p><p>Ett annat exempel är näringsidkare som hört av sig angående otrygghetsskapande grupper och fått stöttning av både fältsekreterare och bostadsbolagens trygghetsvärdar.</p><h4>Bättre resultat på trygghetsmätningar</h4><p>Kennet Johansson ser också framsteg i arbetet med Backa Röd – ett av polisen listat som utsatt område. När bostadsbolaget Poseidon gjorde sin senaste trygghetsmätning hade siffrorna höjts betydligt.</p><p>Tillsammans med kommunpolisen har Kennet Johansson träffat pensionärsföreningar där otryggheten varit hög. Genom att ställa rätt frågor, visa på statistik, berätta sakligt och lyssna på oron gav det resultat.</p><p>&#8211; När vi frågar i slutet av mötet om deltagarna känner sig mindre oroliga blir svaret alltid ja. Mycket av oron har byggt på vad media förmedlat. Vi kan visa med fakta hur det faktiskt är, säger Kennet Johansson.</p><h4>Trygghetsvandringar och möten</h4><p>Anders Torvaldsen berättar om möten varje vecka med polisen och mötesplats Backa-Brunnsbo som hölls i höstas dit invånarna i Brunnsbo bjöds. Alla fick chans att ställa frågor och få svar.</p><p>&#8211; Resultatet från mötena blev kanonbra. Vi har också gjort trygghetsvandringar i Backa Röd varannan vecka med fina resultat. Deltagarna får insikten: men det är inte farligt här, säger Anders Torvaldsen.</p><h4>Arbetar tätt tillsammans</h4><p>Trygg-i-gruppen jobbar tillsammans, även om var och en av dem har sitt eget geografiska område. Den gemensamma inriktningen är att skapa ett hela Hisingen perspektiv. Socialnämnden Hisingen har beslutat att trygghetsinsatserna ska prioriteras till Backa Röd, Biskopsgården, Backa- Brunnsbo och Fyrklövern. Hela Hisingen perspektivet ger kunskap om andra områden där problem kan uppstå.</p><p>För hela Hisingen görs månatlig lägesbild med analys och förslag på vilka insatser. Gruppen har egna gemensamma möten varje vecka och har också möten varje vecka med Hisingens kommunpoliser.</p><h4>Samverkan med många parter</h4><p>Det finns en stor samverkan med andra delar av socialförvaltningen Hisingen. Det finns också ett nära samarbete med förskole- och grundskoleförvaltningarna, Park- och naturförvaltningen, bostadsbolagen och en rad olika föreningar.  För Backa Röd och Biskopsgården finns Medborgarlöften upprättade tillsammans med polisen där ännu fler samverkanspartner kommer in. Det görs också olika typer av invånardialoger</p><h4>Flera projekt på gång</h4><p>Just nu arbetar gruppen för är att få till ett samarbete med BK Häcken med syftet att starta föreningsvandringar. Det ska också fler andra föreningsvandringar. Arbetet i Backa Röd går in i fas 2. Och det planeras för invånarintervjuer i Brunnsbo. De ska leda fram till en problembild åtgärder.</p><p>För Biskopsgården lanserades tillsammans med polisen ett Medborgarlöften i oktober förra året. Huvudfokus är att förhindra nyrekrytering till kriminella gäng. Det är ett pågående arbete som noga följs upp.</p><h4>Reflektioner kring trygghet</h4><p>Som trygghetssamordnare har de självklart reflekterat kring vad begreppet trygghet står för &#8211; trygghet på individnivå är en upplevelse och en känsla.</p><p>&#8211; Det kan handla om jag vågar gå den där promenaden eller inte. Alla har sin egen trygghetszon, säger Kennet Johansson.</p><p>&#8211; Det handlar heller inte bara om att koppla till kriminalitet. Begreppet trygghet finns på många plan. Om jag som individ till exempel kan betala mina räkningar, har ett arbete att gå till och mycket mer, säger Catharina Jonsson.</p><h4>Ingen tyckte lika</h4><p>&#8211; Vi var tolv personer som gick en trygghetsvandring i Lundby. Jag tyckte att vi var en homogen grupp. Men alla hade olika synpunkter på om miljön vi var i &#8211; hur belysningen funkade, växtligheten, omgivningen i stort &#8211; gjorde oss trygga eller inte, säger Anders Torvaldsen.</p><p>Men det är också här som en del av gruppens arbete och utmaningar ligger. Ändra på samhällsnivå och göra det öppet och tryggt för alla.</p><p>&#8211; Vi vill att alla ska våga gå igenom den där parken istället för att känna sig otrygga och gå runt den, säger Victoria Björkenstam.</p><p>&nbsp;</p><h4><em>Trygg stad för alla</em></h4><p><em>Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska ha upplevelsen att Göteborg är en trygg och säker stad. Alla ska kunna röra sig fritt samt känna sig trygga i sitt hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av otrygghet till följd av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</em></p>

Trygg i Hisingen arbetar för ett samhälle öppet för alla

<p>Att skapa trygghet och att forma trygga miljöer är en viktig del i det arbete som socialförvaltningen Hisingen driver och ett mål för hela Göteborgs Stad.</p><p>Psykologerna Jasmine Mostofi, Maria Ottosson, Ulla Bergbom, Remziye Tokay och Eva Sossna från Psykologenheten på socialförvaltningen Hisingen samtalar om varför vi är mer otrygga i dag.</p><h4>En upplevelse och en känsla</h4><p>&#8211; Trygghet i sig kan vara både en upplevelse och en känsla. Och kan vara en egenskap. Vissa individer i sig är tryggare än andra. Det hänger också ihop med vår uppväxt. Självklart spelar det också in vilka miljöer vi bygger i en stad, säger Maria Ottosson.</p><p>Som exempel på hur känslan av trygghet kan vara kopplad till individ så berättar hon om sitt arbete med personer som har en bakgrund med kriminalitet och beroende.</p><p>&#8211; Där finns en känsla av att inte lita på någon annan. De litar inte ens på mig.</p><h4>Går att skapa strukturer</h4><p>Men det går på individnivå att skapa egna strategier och strukturer. Ulla Bergbom berättar om sitt arbete i en krisstödsgrupp. Vid en händelse när gruppen är ute så blir den tryggheten personifierad.</p><p>&#8211; Många har egna strategier. Det kan handla om att ta promenaden tillsammans med någon annan och inte ensam. Jag träffade en person som har bott i Biskopsgården i hela sitt liv. En plats många förknippar med otrygghet. Det gjorde inte den här personen. Biskopsgården var hemma. Däremot så fick personen ett jobb i ett annat så kallat oroligt område. Där blev samma person otrygg, berättar Ulla Bergbom.</p><h4>Medier skapar bilder</h4><p>Alla är också eniga om att social media och media skapar bilder av områden och platser som många i inte känner igen. Vad gör det med oss? Att ofta få läsa att det till exempel är på Hisingen allt ”hemskt händer”.</p><p>Jasmine Mostofi och Remziye Tokay menar att det påverkar starkt.  Det nästan kan bli som en idiotförklaring om man bor kvar och trivs i ett område som utpekas som otryggt.</p><h4>Mer otrygga i dag</h4><p>Alla upplever en förskjutning och en förändring i människors förmåga att känna sig trygga jämfört med för bara tio år sedan. Det har ändrats. Det är komplext då det rör sig från samhällsnivån ner till individ. Även en person som är grundtrygg kanske börjar ifrågasätta då mediebudskapen om hur vi har det pratar om motsatsen.</p><p>&#8211; Trygghetsfrågor lyfts på ett helt annat sätt i dag. Jag märker att många föräldrar kan ha svårt att känna tillit till vilket stöd de kan få i till exempel föräldraskapet eller i andra frågor som rör deras barn. De känner sig ensamma och upplever att de måste vara så drivande själva för att få hjälp, säger Jasmine Mostofi.</p><p>&#8211; Tidigare fanns en känsla av att allt skulle ordna sig. Gick något fel så var man snart på banan igen. I dag är det som att vi måste göra rätt hela tiden annars går det inte väl, menar Maria Ottosson.</p><h4>Könsperspektiv</h4><p>Det finns också ett könsperspektiv. Flickor förväntas vara duktiga och klara sig vilket så klart sätter en väldigt stor press på dem som inte alltid ger så positiva resultat. Medan däremot det inte finns samma förväntan på pojkar.</p><p>&#8211; Jag jobbar mycket med föräldrar och barn. Det är främst pojkföräldrar jag träffar. De har pojkar som rör sig i riskmiljöer med till exempel droger och kriminalitet, säger Ulla Bergbom.</p><h4>Pensionärer en annan grupp</h4><p>Nu är det inte bara föräldrar och barn som i dag känner sig mer vilsna och otrygga. Det finns en stor grupp pensionärer som inte känner sig trygga i att klara sin försörjning.</p><p>&#8211; Trots att de arbetat i hela sina liv så oroar de sig för att klara sig, säger Remziye Tokay.</p><h4>Flyttat till Sverige</h4><p>En annan grupp som nämns är dem som flyttat hit till Sverige från oroliga länder för att skapa ett nytt liv. De kommer med tron på att Sverige är tryggt. Så blir deras upplevelse av olika anledningar inte den. Det kan skapa en känsla av att vara utanför samhället.</p><p>Maria Ottosson och Remziye Tokay framhåller att detta är en svår och komplicerad fråga. Ingenting är svart eller vitt. Det är en fråga både för den enskilde individen och för hela samhället att arbeta med.</p><h4>Individualism en ny religion</h4><p>&#8211; Individualismen breder ut sig. Detta i motsats till den kollektivism som rådde i Sverige för 50 år sedan. Om vi inte är lyckliga så är det vårt eget fel. Och vi låter folk tro att de ensamma ska kunna fatta alla livsval, säger Remziye Tokay.</p><p>I individualismens fotspår följer att allt fler människor i dag känner sig ensamma. Det kan också skapa en känsla av otrygghet.</p><p>&#8211; Förr fanns en annan gemenskap. Vi hinner inte med det i dag. Vi ska göra så mycket. Vi psykologer skulle kunna göra mycket mer här. Vi kan hjälpa till att sätta perspektiv på sammanhangen, säger Eva Sossna.</p><h4>En öppen förskola för alla</h4><p>Ett exempel på vad som hänt genom åren ger Ulla Bergbom. När hon började arbeta i Biskopsgården 1987 fanns det fullt av grupper som de flesta var med i. Det skapade gemenskap. Folk som träffades för att laga mat, ägna sig åt hantverk med mera. Sådana grupper finns nästan inte i dag.</p><p>Maria Ottosson delger en tanke och en association hon får under samtalet som om den förverkligas kan skapa större gemenskap. Och tänk om Hisingen kunde bli först tycker alla.</p><p>&#8211; Vi har en öppen förskola fast för vuxna. Dit hela befolkningen kan komma. Där ska det vara varmt och ombonat. Där får man gemenskap, trygghet, råd och stöd. Låt oss kalla den för Hisingemodellen, föreslår Maria Ottosson.</p><p>&nbsp;</p><h4><em>Trygg stad för alla</em></h4><p><em>Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska ha upplevelsen att Göteborg är en trygg och säker stad. Alla ska kunna röra sig fritt samt känna sig trygga i sitt hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av otrygghet till följd av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</em></p>

Psykologer reder ut varför vi är mer otrygga i dag

<p>Det var 2016 som den gamla panncentralen och skorstenen i Brunnsbo övergick i kommunala Bostadsbolagets ägo. Det stod klart ganska snabbt att skorstenen var i dåligt skick och 2020, när samtliga mobilmaster flyttats från skorstenen, var det möjligt att besluta om rivning.</p><p>– Den hade behövt muras om helt och hållet för att kunna stå kvar. Bostadsbolaget såg inte värdet i att renovera den. Det är ett landmärke, och alla som bor här har levt med den, så det är synd att den måste rivas. Men vi tycker det är viktigare att lägga pengarna på våra fastigheter, säger Kim Stals, förvaltare på Bostadsbolaget i Brunnsbo och Backa.</p><h4>Parkeringar i stället</h4><p>Det är en extern aktör som genomför rivningen, som började i tisdags med att hägna in området och täcka över taket på panncentralen.</p><p>– Skorstenen plockas ner sten för sten och det har gått mycket fortare än vad vi räknat med. Det är cirka 15 meter kvar nu, säger Kim Stals på torsdagseftermiddagen.</p><p>Själva panncentralen – där ett gym huserar – får stå kvar. På platsen där skorstenen stått kommer det att bli parkeringar.</p>

Nu rivs panncentralens skorsten i Brunnsbo

<p>Sahlgrenska Huset – mellan Tyska Kyrkan och Stadsmuseet – byggdes 1753. 1905 togs Sahlgrenska huset över av Göteborgs Stad och är sedan 1968 byggnadsminnesförklarat. Nu har en takmålning, som varit gömd ovanför ett nedpendlat modernt tak, upptäckts.</p><p>Det handmålade innertaket är med största sannolikhet skapat av Reinhold Callmander på 1870-talet. Han var en av de ledande konstnärerna i Göteborg på den tiden och skapade vacker konst i andra kända byggnader som Schillerska gymnasiet och Wernerska Villan.</p><h4>Har också hittat en naturstenstrappa</h4><p>Restaureringen av takmålningen blir en del av det omfattande arbete när huset ska rustas upp för kommande hyresgäster med start under året. Förutom innertaket har även en fin naturstentrappa med tillhörande rött kalkstensgolv upptäckts. Troligtvis är den från den större ombyggnaden som gjordes runt 1909.</p><p>Higab är ett fastighetsbolag som ägs av Göteborgs Stad.</p>

Unik takmålning hittad vid renoveringen av Sahlgrenska huset

<p>Göteborgs bibliotek och kulturhus har fått pengar till projektet genom Stärkta bibliotek från Kulturrådet. Syftet är att öka kunskapen om unga vuxnas psykiska ohälsa, men också att lyfta att litteraturen kan vara en del i ett hälsofrämjande arbete.</p><p>– Att läsa skönlitteratur kan vara så mycket mer än bara läsning. Beroende på vilken litteratur du väljer, hur du läser och vilka frågor du sedan ställer dig vidgas din förståelse för såväl dig själv som din omvärld. Skönlitteraturen skapar sammanhang och perspektiv, säger bibliotekarien Anna Lindblad som tillsammans med programsamordnare Martin Holmquist projektleder satsningen.</p><h4>Medarbetarna får utbildning</h4><p>Alla som jobbar på stadens bibliotek och kulturhus kommer att få lära sig mer om psykisk ohälsa hos unga vuxna. De får också lära sig metoder som biblioterapi (läsning och samtal kring böcker) och shared reading (högläsning i grupp). En grupp med medarbetare kommer att få en fördjupad utbildning i metoderna, för att fler cirklar i biblioterapi och shared reading ska kunna startas på olika platser i staden. Det kommer också bli samarbeten med vård- och ungdomsverksamheter som arbetar med målgrupper inom staden och regionen.</p><h4>Program för allmänheten</h4><p>Under vårsäsongen planeras en serie program om frågorna för allmänheten på Stadsbiblioteket och kulturhuset Frilagret.</p><p>&#8211; Det blir både föreläsningar om psykisk ohälsa och olika typer av kreativa workshops för unga vuxna. Till hösten är målet att kunna erbjuda cirklar i biblioterapi och shared reading på flera håll i staden, säger Martin Holmquist.</p><p>Första programpunkten är ett samtal om Poesi som medicin på Stadsbiblioteket den 9 februari (se länk nedan).  Den följs av en livepodd med Ångestpodden och psykiatrikern Christian Rück på Frilagret den 9 mars.</p>

Göteborgs bibliotek satsar på litteratur som läkande kraft 

<p>För att kunna planera, utveckla och stödja socialtjänsten behöver man mäta arbetsbelastningen. Mätning är också viktigt för att säkra tjänsternas kvalitet och socialsekreterarnas arbetsmiljö som i slutändan påverkar dem som söker hjälp hos socialtjänsten. Men går det att mäta och jämföra arbetsbelastning i socialtjänsten där varje ärende är unikt?</p><div id="attachment_116915" style="width: 282px" class="wp-caption alignleft"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-116915" class="size-medium wp-image-116915" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/gun-nordost-artikel-272x300.jpg" alt="" width="272" height="300" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/gun-nordost-artikel-272x300.jpg 272w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/gun-nordost-artikel-250x276.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/gun-nordost-artikel.jpg 300w" sizes="auto, (max-width: 272px) 100vw, 272px" /><p id="caption-attachment-116915" class="wp-caption-text">Gun Olsson Ekström, processledare på socialförvaltningen Nordost.</p></div><p>Gun Olsson Ekström, processledare på socialförvaltningen Nordost, förklarar varför tjänstemätning är viktigt.</p><p>&#8211; Mätningen är i första hand till för att skapa transparens och förutsägbarhet för medarbetare och chefer. Mätningen som görs bygger på de aktiviteter som genomförs i varje enskilt ärende och det blir på så vis en likvärdig viktning av tjänsterna. Detta skapar förutsättningar för en god arbetsmiljö, vilket i slutändan kommer klienterna till godo.</p><h4>Gemensam metod</h4><p>Redan 2007 togs en första metod för mätning fram i dåvarande stadsdelsförvaltningen Gunnared. Tidigare fanns inget enhetligt system som gick att jämföra, varken mellan handläggare, grupper, enheter eller inom Göteborgs Stad.</p><p>Sedan dess har metoden anpassats och setts över flera gånger. Metoden är också anpassad till om handläggaren är ny, van eller erfaren. Sedan 2019 används den uppdaterade metoden i hela Göteborgs Stad, och metoden har också spridning nationellt, bland annat i Jönköpings län och Gotland kommun.</p><h4>Underlag för att förbättra arbetsmiljön</h4><p>Mätmetoden gör det lättare att fånga upp medarbetare som upplever stress och mår dåligt, och det går att följa belastningen över tid. Mätningen kan leda till att ärenden fördelas om för att jämna ut arbetsbelastningen och att resurser tillsätts om en hel grupp har för hög belastning över tid. Metoden skapar också en förutsägbarhet för chefer och medarbetare då man vet hur arbetsbelastningen ser ut och vilka medarbetare som har utrymme för nya ärenden.</p><h4>Internationell spridning</h4><p>Frågor om kvalitet och arbetsmiljö inom socialtjänsten är aktuella även utanför Sverige, bland annat i Mellanöstern. I februari deltar enhetscheferna Stela Rupar och Lotta Anberg från socialtjänsten Nordost i en konferens som arrangeras av FN-organet Unicef. Syftet är att dela med sig av erfarenheter och metoder för tjänstemätning till deltagarna från andra länder.</p>

Göteborgs Stads mätmetod får internationell spridning

<p><strong>Läs rapporten: <a href="https://goteborg.se/wps/wcm/connect/1044cdbc-4706-46dc-91f1-fcf2f661abc3/Etableringsenheten+10+%C3%A5r+%281%29.pdf?MOD=AJPERES" target="_blank" rel="noopener">Etableringsenheten tio år</a></strong></p><p>När ansvaret för introduktion av nyanlända lades över på staten från kommunerna i december 2010 fick Arbetsförmedlingen uppdraget för etablering. Den nya lagen innebar att kommunerna även fortsättningsvis fick ha ansvar för exempelvis SFI, samhällsorientering, skola, förskola och ekonomiskt bistånd.</p><p>&#8211; När Arbetsförmedlingen tog över blev det tydligt att det skulle bli ett glapp med ersättningen till de nyanlända mellan Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Då var det ändå kommunen som behövde hantera det. I Göteborg beslutade man att en enhet skulle sköta detta, för att det skulle bli enkelt, smidigt och inte ligga på alla stadsdelar som fanns då. Det var grunden till att etableringsenheten startade i april 2011, säger Helena Trellar, enhetschef.</p><h4>Snabba vändningar</h4><p>Under åren har det varit många snabba vändningar i politiken med förändringar, ibland på bara ett par veckor. Det kräver en verksamhet som har lätt att ställa om. Göteborgs Stad fick till exempel, med två dagars varsel, veta att det skulle komma barnfamiljer från Afghanistan.</p><p>&#8211; Vi planerade utifrån det och dagen innan de landat i Sverige visade det sig att vi inte alls skulle ta emot barnfamiljer utan bara vuxna. Så då fick vi återigen ställa om, säger Sanna Rosvall.</p><h4>Samverkar med Arbetsförmedlingen</h4><p>Etableringsenheten samverkar med många parter för att de nyanlända ska komma in i samhället så snabbt som möjligt.</p><p>&#8211; Arbetsförmedlingen har ansvar för att samverka med kommunen för de nyanländas skull och vi har varit aktiva i det för våra klienter. Vi behöver hålla oss uppdaterade om hur Arbetsförmedlingen jobbar och hur vi på bästa sätt kan få in våra klienter i etableringsprocessen, säger Sanna Rosvall.</p><h4>Vården en viktig samarbetspart</h4><p>Statens servicecenters servicekontor har tagit över delar av den service som Arbetsförmedlingen erbjuder på sina kundtorg och etableringsenheten har just påbörjat ett samarbete som de hoppas kunna utveckla. Vården är också en viktig samarbetspart, framför allt flyktingmedicinsk mottagning som är en egen enhet inom Västra Götalandsregionen och flyktingbarnmottagningen.</p><p>&#8211; Många kvotflyktingar vi tar emot i Göteborg kommer för att här finns ett universitetssjukhus. Vi tar emot en hög procentuell andel personer med sjukdomar som är mer eller mindre akuta, säger Helena Trellar.</p><h4>Anpassar till individen</h4><p>De nyanlända som kommer till Göteborg har olika bakgrund och därmed också olika förutsättningar för hur de kan komma in i det svenska samhället. En del saknar digital kompetens, medan andra kopplar upp sig på gps och går in till Angereds centrum och bokar klipptid under första veckan. Vissa har bott på en annan plats i Sverige tidigare, medan andra nyss kommit till Sverige.</p><p>&#8211; Direkt-inresta är den målgrupp som vi lägger allra mest tid på. När Göteborg började att ta emot kvotflyktingar så utformade vi en arbetsgrupp, kvot-teamet, som jobbar med att ge stöd under de tre första månaderna men ofta lite längre. Det är socialpedagogiskt stöd men också praktiskt stöd, utifrån vad klienterna behöver. Det är väldigt individuellt, säger Helena Trellar.</p><h4>Prognos för i år</h4><p>Prognosen för i år säger att Göteborgs Stad ska ta emot 301 anvisade nyanlända, det är ungefär lika många som förra året. Det är svårare att uppskatta hur många i målgruppen som kommer till Göteborg för att bosätta sig på egen hand. Det är också svårt att veta hur många familjer till ensamkommande barn som kommer och när.</p><p>Hur många nyanlända staden ska ta emot speglas också i hur många medarbetare det finns på enheten. Från början var de sju, som mest 43 och nu är det 30 personer som arbetar där.</p><h4>Konstant utvecklingsarbete</h4><p>Sanna Rosvall är den som arbetat längst på etableringsenheten, hon började 2012 och summerar de tio åren som en föränderlig tid med ett konstant utvecklingsarbete.</p><p>&#8211; Man jobbar inte här om man inte har ett stort engagemang för målgruppen, även om det kommit beslut som är svåra att förhålla sig till i mötet med klienterna så har alla alltid hanterat det med ett starkt brukarperspektiv.</p><p>&#8211; Det är också värt att uppmärksamma att Göteborgs Stad valt att fortsätta att ha ett centralt flyktingmottagande och ser värdet i att målgruppen inte hamnar hos ordinarie socialtjänst, man behöver ett extra stöd för att bli en del av samhället, säger Sanna Rosvall.</p><h4>Slutligen, för att återgå till frågan många ställer, hur lång tid tar det innan en nyanländ får börja skolan?</h4><p><strong> </strong>&#8211; Det tar ungefär en månad efter inskrivning hos Arbetsförmedlingen, man måste få svenskt personnummer först.</p>

Etableringsenheten för nyanlända summerar sina första tio år

<p><a href="https://skolverkstan.podbean.com/e/elever-i-fororten-positiva-till-utbildning-och-skola/"><img loading="lazy" decoding="async" class="alignright wp-image-116832 size-medium" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/01/skolverkstan-artikel-300x300.jpg" alt="" width="300" height="300" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/01/skolverkstan-artikel.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/01/skolverkstan-artikel-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/01/skolverkstan-artikel-250x250.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px" /></a><a href="https://skolverkstan.podbean.com/e/elever-i-fororten-positiva-till-utbildning-och-skola/" target="_blank" rel="noopener"><strong>Lyssna på samtalet i podden Skolverkstan</strong></a></p><p>–  Vi har fortfarande väldigt många skolor där en stor del av eleverna inte blir behöriga till gymnasieskolan, säger Jonas Lindbäck i sin avhandling, <em>Värsta bästa skolan &#8211; Om unga i förorten och segregationen i skolan.</em></p><p>Fältarbetet genomförde han i en av Göteborgs skolor för några år sen.</p><p>– Jag ville undersökta hur eleverna i socioekonomiskt utsatta områden tänker om skolan och sina framtidsmöjligheter. Under ett läsår följde och intervjuade jag flera elever i åttan och nian, samt några av skolans personal, berättar Jonas Lindbäck.</p><h4>Olika bilder av skolan</h4><p>Hur deras skola diskuterades av andra, till exempel när den rankats som en av stans ”sämsta” i media, var något som eleverna var mycket medvetna om. Samtidigt som de kunde prata om bristerna, ibland på ett skämtsamt sätt, så tog de ofta sin skola i försvar.</p><p>– De kände en stark tillhörighet till skolan. Det fanns en stark gemenskap elever emellan men också mellan elever och lärare, berättar Jonas Lindbäck.</p><p>När Bengt Randén frågar Jonas Lindbäck om det var några av elevernas svar som överraskade så berättar Jonas att han själv dragit några förhastade slutsatser om elevernas motivation utifrån betygsstatistiken.</p><p>– Min föreställning var att jag skulle upptäcka att eleverna tog avstånd från skolan och undervisningen, skippade lektioner och så. Men det var inte särskilt framträdande. Den flesta av eleverna var på lektionerna och uttryckte att de ville lära sig. De kände till att betygen är ganska så avgörande. Eleverna ser även skolan som en viktig plats för gemenskap och träffa kompisar, menar Jonas Lindbäck.</p><h4>Drivkrafter och förutsättningar</h4><p>När Jonas Lindbäck genomförde sin undersökning förekom det skjutningar nära skolan. I samtalen beskrev eleverna gängkriminaliteten som något som fanns i vardagen. De elever som intervjuades uttryckte att motivationen att sköta skolan snarast ökade av det.</p><p>– Många sa att de som hänger ute på torget, de kanske har kul ett tag men de kommer att ångra sig senare. De hade sett många äldre som precis gått den vägen och själva sa åt de här eleverna att ’satsa på skolan, annars kommer du att ångra dig sen’, säger Jonas Lindbäck.</p><p>I samtalen med lärare och skolledare framstod det som en utmaning att skapa kontinuitet i verksamheten. Vid det aktuella läsåret hade skolan sin fjärde rektor på lika många år.</p><p>– Många jag mötte kände att det här var kanske det mest givande i deras jobb som lärare, men samtidigt bland det mer utmanande och frågan de ställde sig var ’hur länge ska jag orka?’ berättar Jonas Lindbeck.</p><p>Bengt Randén stämmer in i bilden:</p><p>– Ett av de mål vi har haft sedan vi slog ihop skolorna i stadsdelarna till en grundskoleförvaltning är att få till det här med uthållighet och kontinuitet. Vi gör ju en del på området men det finns också mycket kvar att göra och du pekar på viktiga perspektiv, säger han.</p>

Elever i socioekonomiskt utsatta områden tycker om sin skola

<p>Den största omorganisationen på 30 år genomfördes i Göteborgs Stad vid årsskiftet 2020/2021. Då försvann stadsdelsnämnderna och ersattes av facknämnder.</p><p>&#8211; Det gjorde att en naturlig lokal kontaktyta försvann och det kan vara svårt att veta vart man ska vända sig. Men i grunden ska man inte behöva veta vilken förvaltning eller bolag som ansvarar för vad, utan alla ska få vägledning och svar på sina frågor när de kontaktar staden, säger Malin Baeza Roos, kommunikationschef vid förvaltningen för demokrati och medborgarservice.</p><h4>Lyfter fram stadens kanaler</h4><p>I mitten av januari startade en kommunikationskampanj som ska förtydliga hur man kommer i kontakt med Göteborgs Stad. Huvudbudskapet är “Har du frågor om Göteborgs Stad? Då finns vi här för dig”.</p><p>&#8211; Där lyfter vi fram stadens gemensamma externa kanaler som vänder sig till boende, besökare och näringsliv. Det finns naturligtvis ännu fler kontaktytor och kanaler som vänder sig till specifika målgrupper. Men de allra flesta kan vi lotsa rätt om de kommer in den här vägen.</p><h4>Utgått från vanliga frågor</h4><p>En vanlig dag får Göteborgs Stad in mellan 3000 och 4000 frågor eller ärenden till stadens kontaktcenter via telefon och e-post. Det kan handla om allt från förskola, äldreomsorg och hur man söker föreningsbidrag till hur man söker bygglov, hittar en båtplats eller parkerar bilen.</p><p>&#8211; I kampanjen har vi utgått ifrån de vanligaste frågorna och lyft upp exempel utifrån det så att mottagarna känner igen sig. För att fånga intresset i sociala medier har vi tvistat budskapet med lite humor, och lyfter vanliga vardagsfrågor som vi INTE kan svara på. Till exempel ”Var är laddaren?” eller ”Vad ska jag ha på mig?”.</p><h4>Mäter resultatet</h4><p>Kampanjen når ut genom annonsering, affischering och animerade filmer på sociala medier. Kampanjen pågår under januari och februari. Därefter kommer materialet att fortsätta att spridas vid behov.  I vår syns den även på stadsinformationstavlorna.</p><p>&#8211; Resultatet följer vi upp på olika sätt, bland annat genom att mäta räckvidden i sociala medier. Vi gör med viss regelbundenhet olika kännedomsundersökningar och kan också titta på inflödet av samtal under specifika perioder. Men det främsta målet är ju att alla ska veta vart de ska vända sig när de behöver det, säger Malin Baeza Roos.</p><div style="position: relative; width: 100%; padding-bottom: 56.25%;"><iframe style="border: 0; width: 100%; height: 100%; position: absolute;" src="//api.screen9.com/embed/Oz9027qpuACvz8gldKkzSUlejPemQ79ZjZTVWF7iCMuek5njHaaC1uYUaXCYjgCV" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe></div>

Så kommer du i kontakt med Göteborgs Stad

<p>Under 2021 var den genomsnittliga kötiden för att få ett kontrakt hos Boplats runt 6,4 år eller 2 336 dagar. Det är något lägre än 2020 när kötiden i genomsnitt var 2 407 dagar. I och med att kötiden har ökat varje år som kön funnits, så är det ett trendbrott.</p><p>&#8211; Det skulle kunna bero på pandemin och att personer som har sitt nuvarande boende i en hyresrätt har varit mindre aktiva i sitt sökande, säger Maria Meyer-Martins, vd för Boplats Göteborg.</p><h4>Följer utvecklingen</h4><p>Boplats kommer att följa utvecklingen de kommande åren, för att se om det är en tillfällig nedgång eller om trendbrottet håller i sig.</p><p>Under 2021 har antalet lägenheter som annonserats ut ökat med ungefär 1300. Det beror bland annat på att Boplats förmedlat 995 nybyggda lägenheter. Det är 298 fler än under 2020.</p><p>Sex nya hyresvärdar har tecknat avtal med Boplats och totalt har 29 hyresvärdar förmedlat sina lägenheter via Boplats under 2021. Drygt 8 000 nya bostadssökande har registrerat sig.</p><h4>Skiljer två år</h4><p><strong> </strong>Det är kortare kötid för nybyggda lägenheter än vanliga lägenheter. Den genomsnittliga kötiden är  4,4 år jämfört med 6,7 år för vanliga lägenheter med lägre hyra. Nyproducerade lägenheterna med en årsmedelhyra på 2 156 kronor per kvadratmeter har 45 sökande. Vanliga lägenheter med en årsmedelhyra på 1 438 kronor har 255 sökande.</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p>

Kategorier

Följ oss på sociala medier!

Vårt Göteborg, Göteborgs Stads tidning

Övrigt

|

|