En viktig figur i den göteborgska idrottens framväxt. Arenabyggare, sportjournalist, trefaldig svensk mästare i fotboll – Hugo Levin hade många järn i elden. Trots att han dog i spanska sjukan 32 år ung hann denne Öisare spela en roll både vid IFK Göteborgs grundande och bygget av Ullevi – eller ”Ullervi”, som det hette från början. 

Göteborgs mesta rösträttskämpe. Den 24 maj är det 100 år sedan riksdagen beslutade att kvinnor skulle få rösträtt. En av rösträttsrörelsens mest stridbara aktivister var den göteborgska liberalen Frigga Carlberg, som förutom sitt politiska engagemang också tog hjälp av humor och fiktion i kampen för jämlikhet.  

Gjorde avtryck i Göteborgskartan. Från paradtorget Götaplatsen till mer undanskymda, men fortfarande pampiga, platser som Plaskedammen och Kungsladugårdsskolan – väg- och vatteningenjören Albert Lilienberg har lämnat många avtryck i den göteborgska geografin.

Stadsdel med brokig historia. Säg ”Nordstan” och de flesta tänker nog på kommers, trängsel och nattligt stök. Men det som i dag är stans mest välkända köpcenter var en gång en levande om än lite ruffig stadsdel, som bland annat spelade en viktig roll under emigrationen till Nordamerika.

En plåtbit berättar. En 8 millimeter tjock stålplåt med ett skotthål i är kanske ett av de mer oansenliga föremålen i Sjöfartsmuseets samlingar. Historien om hur den kom dit är desto intressantare.

Hästen som blev mer känd än sin ryttare. En nyrestaurerad Karl IX tittar nu återigen ner på Kungsportsplatsen från sin kopparmärr (som ju egentligen är en hingst och av brons), efter att sedan i våras varit instängd bakom plast och byggplank. Avtäckningen sker i stillhet och utan krusiduller – en stark kontrast mot när statyn ursprungligen invigdes.

Rövarhövding, konstnärssjäl eller både och? Den göteborgske botanikern Thorild Wulff har kallats allt från “rövarhövding” och ”bipolär” till ”äventyrare och konstnärssjäl”, och gett namn åt en gata i Änggården. Mest känd är denne svårgripbare figur för sin inköpsexpedition till Kina år 1912 för Röhsska museets räkning.

En göteborgsk ölhistoria. Intresset för finöl är större än någonsin, och nuförtiden kryllar det av små hantverksmässiga bryggerier. Lite som förr i tiden, skulle man kunna säga – bortsett från att dagens öldrickare kanske inte skulle vara lika förtjusta i en göteborgsk 1600-talsöl som i dagens amerikanskinspirerade ipor och apor.

När Götaverken var världens största varv. Stora båtar, ångmaskiner, dieselmotorer – till och med flygplan! Under större delen av 1900-talet präglades Göteborg av hamnen och varvsindustrin, och störst var Götaverken.