Århundraden av smitta. Från spetälska till covid-19 via böldpest, kolera och spanska sjukan. Epidemiernas historia i Göteborg är lika lång som stadens egen – eller kanske till och med längre, lite beroende på hur man räknar. 

Lantidyllerna som blev stadsdelar. Carlanderskas sjukhuspark, restaurangen vid Lisebergs stora scen och inte minst stadsdelsnamn som Johanneberg, Bagaregården och Annedal. Det är några av de små och stora spår Göteborgs landerier lämnat i stadsbilden.

Damolympiad och sönderkörda löparbanor. Göteborgsvarvets målgång, Per Gessle och Håkan Hellström och brummande speedwaybanor på 1950-talet. Men också en viktig milstolpe i den internationella damidrottens historia. Slottsskogsvallen, som nu renoveras inför Göteborgs 400-årsjubileum, har varit med om en hel del under sin 97-åriga historia. 

Men snart är den borta. Det åldrande stålet blir sprödare och ömtåligare för varje år som går, men snart får Götaälvbron gå i välbehövlig pension. Vid invigningen i november 1939 var den däremot både efterlängtad och högteknologisk.    

En viktig figur i den göteborgska idrottens framväxt. Arenabyggare, sportjournalist, trefaldig svensk mästare i fotboll – Hugo Levin hade många järn i elden. Trots att han dog i spanska sjukan 32 år ung hann denne Öisare spela en roll både vid IFK Göteborgs grundande och bygget av Ullevi – eller ”Ullervi”, som det hette från början. 

Göteborgs mesta rösträttskämpe. Den 24 maj är det 100 år sedan riksdagen beslutade att kvinnor skulle få rösträtt. En av rösträttsrörelsens mest stridbara aktivister var den göteborgska liberalen Frigga Carlberg, som förutom sitt politiska engagemang också tog hjälp av humor och fiktion i kampen för jämlikhet.  

Gjorde avtryck i Göteborgskartan. Från paradtorget Götaplatsen till mer undanskymda, men fortfarande pampiga, platser som Plaskedammen och Kungsladugårdsskolan – väg- och vatteningenjören Albert Lilienberg har lämnat många avtryck i den göteborgska geografin.

Stadsdel med brokig historia. Säg ”Nordstan” och de flesta tänker nog på kommers, trängsel och nattligt stök. Men det som i dag är stans mest välkända köpcenter var en gång en levande om än lite ruffig stadsdel, som bland annat spelade en viktig roll under emigrationen till Nordamerika.

En plåtbit berättar. En 8 millimeter tjock stålplåt med ett skotthål i är kanske ett av de mer oansenliga föremålen i Sjöfartsmuseets samlingar. Historien om hur den kom dit är desto intressantare.