Uppmärksammas 24-26 april. Ekumenisk gudstjänst i Domkyrkan och tyst demonstrationståg från Götaplatsen. Det är några av de arrangemang som genomförs i Göteborg för att minnas det brutala folkmord på armenier och andra kristna minoriteter som inleddes den 24 april 1915.

Tusentals unga flickor rövades bort. Hennes farmor hade dessa märkliga tatueringar på händerna, och tusentals andra armeniska kvinnor också. Men varför? Och sedan denna barlast av skuld, skam och sorg, generation efter generation. ”Nästan alla i min stora släkt mördades under folkmordet på armenier, men inte farmor. Hon talade aldrig om vad som hände henne. Hon glömde, och vi andra också, trodde jag”, säger Suzanne Khardalian.

Minnesceremoni i universitetets aula. På tisdag den 27 januari är det exakt 70 år sedan nazisternas förintelseläger Auschwitz befriades. Och knappt tre veckor sedan en terrorist dödade fyra människor i en judisk butik i Paris. I Göteborg arrangeras Samling för demokrati, en minnesdag för mänskliga rättigheter, mot nazism och politiskt våld.

Boksläpp i stadsmuseets foajé. Michael Ben-Menachem är en ungersk jude som överlevde Förintelsen under andra världskriget. I boken Pojken med davidsstjärnan berättar han om krig, lägerliv, svält och förödmjukelser sett ur barnets ögon. Den 5 november är det boksläpp på Göteborgs stadsmuseum.

80 år sedan hungersnöden i Ukraina. Ukrainska sällskapet i Göteborg har tagit initiativ till ett skolprogram om hungersnöden – Holodomor – för att tragedin inte ska falla i glömska. Föreställningen Stalins skitiga näsduk, som vänder sig till högstadie- och gymnasieelever, baseras på en sann historia om en flickas levnadsöde under Stalins terror.

Tuff man som tog ställning. Den 24 augusti öppnar utställningen För mig finns inget annat val på Emigranternas Hus vid Packhusplatsen. Om en modig mans insatser för att rädda judar undan förintelsen och om betydelsen av tolerans, demokrati och civilkurage.

"Mamma var snabbtänkt". Budapest 1944. Ungern har ockuperats av tyskarna. Peter Klein är elva år och har tvingats flytta till ett hus med en gul stjärna på fasaden när hans mamma tas till fånga och förs till en tegelfabrik med tusentals andra människor. Transporter med judar går nu varje dag till koncentrationsläger.

"Tack vare honom kom jag till världen". Vid Raoul Wallenbergs monument på Great Cumberland Place i London. Konstnären Ferenc Flamm går runt bronsstatyn med den svenske diplomaten framför en mur av tusentals skyddspass. Plötsligt känner Ferenc det som någon slagit honom i magen, han börjar gråta och faller på knä. Då får han syn på det. Längst ner på statyns baksida finns hans mammas pass. Namnet i små bronsbokstäver går att läsa, men bara för den som böjer sig ner.

"En humanist i uniform". Så lyder titeln på författaren och forskaren Lars Brinks föredrag om Raoul Wallenberg som hålls på Emigranternas hus på måndag kväll, 16 april. Samma kväll öppnar också en utställning kring 100-årsminnet av Raoul Wallenbergs födelse.