Staden ska vara för alla – så jobbar Göteborgs Stad med tillgänglighet

Läs också: Göteborg ska vara en tillgänglig stad för alla

Solen lyser från en klarblå himmel denna vårvinterdag när Erik Lönnroth tar trappan ner från Synskadades riksförbunds kontor till Masthuggstorget. Under en liten rundtur på torget visar han bland annat att bänkarna där är svåra att upptäcka i tid, att det hade varit bra med en upphöjd kant kring skulpturen och att det är svårt att ta sig till kollektivtrafiken genom att gena över torget.

– Tydlighet är viktigt för att en miljö ska vara tillgänglig för synskadade och blinda. Där är torg ett stort bekymmer, stora öppna ytor där man oftast behöver tänka till för att få med de perspektiven. Masthuggstorget behöver ha tydliga navigeringsmöjligheter, att man till exempel tänker på var de viktiga målpunkterna är vid torget som entrén till mataffären och kollektivtrafikens hållplats.

Ett hela-vägen-perspektiv

 Göteborgs Stad har arbetat med tillgänglighet och användbarhet i många år, men har först på senare tid börjat använda begreppet universell utformning. Det innebär att det ska vara jämlikt och flexibelt och att det ska finnas något för alla på en plats.

Maria Printz är utvecklingsledare för universell utformning på stadsbyggnadsförvaltningen. Hon berättar att det är viktigt att få in universell utformning från början i en process, annars kan det bli svårt att rätta till eller så kostar det mer i slutändan.

– Vi arbetar mycket med att få till ett hela-vägen-perspektiv i staden. Det räcker till exempel inte att en badplats eller hållplats är tillgänglig om man inte kan ta sig mellan dem. En del av detta kan underlättas inom Göteborgs Stads nya organisation. Till exempel kommer stadsmiljöförvaltningen att ha hand om parker, gator och torg. Det har legat på olika förvaltningar tidigare, säger Maria Printz.

”Ha ett helhetstänk”

 Erik Lönnroth anser att det är svårt att åstadkomma en universell utformning när man bygger staden i små delar.

– Det hjälper inte om Masthugget är universellt utformat om Järntorget inte är det. Det tycker jag kan vara värt att ha med sig när man tänker på hur man bygger staden, man kan inte utforma en plats i taget utan ha ett helhetstänk som är lite mer universellt utformat, säger han.

“Inte ett föredöme”

Göteborgs Stad fick EU-kommissionens pris Access City Award 2014 för sitt arbete med att skapa en tillgänglig stad för alla.

– Men Göteborg är verkligen inte ett föredöme i vardagen för många av SRF:s medlemmar. Det finns dock goda exempel, till exempel gjordes ett test för några år sedan på Rosenlundsgatan med tydlig stenläggning som kan fungera som ledstråk för synskadade och blinda på Rosenlundsgatan, säger Erik Lönnroth.

– Men staden lever kvar i en uråldrig vision om en stenstad och det finns bara vissa nyanser av sten. Det går således inte att åstadkomma varken optimalt underlag för rullstolar och rullatorer eller tillräckliga kontraster för synskadade och blinda, fortsätter han.

”Behöver bygga utifrån ett användarperspektiv”

Maria Printz håller med om att det finns mycket gatsten i Göteborg och att staden gärna använder sig av sågad gatsten. Den kräver mycket underhållsarbete för att beläggningen ska fortsätta att vara bra.

– Vi behöver utvärdera och få till bra lösningar som tar hänsyn till både kulturbevarande och användarperspektivet. I stadens budget står det att vi ska bygga utifrån klassisk arkitektur, vilket är en utmaning. Det är viktigt att förstå hur de levde i staden när vi byggde på ett visst sätt och hur vi lever i staden i dag eftersom vi behöver bygga utifrån ett användarperspektiv, säger hon.

Kommunens ansvar att marken är jämn och slät

Det generella sättet för synskadade och blinda att ta sig fram är att följa utsatta stråk, ta sig längs en husfasad eller följa en trottoarkant. Det är kommunens ansvar att se till att gatumiljön tillåter det, även en person som inte ser ska kunna ta sig fram och marken ska vara slät och jämn.  

För gravt synskadade och blinda finns en specialanpassning som kallas ledstråk. Den består av räfflade plattor som går att känna med den vita käppen. Den lösningen förordar SRF de gånger som det inte går att lösa navigeringen på annat sätt.

 Det är en lösning som skulle fungera bra på Masthuggstorget, tycker Erik Lönnroth, i och med att det är ett torg som är inramat av fasader som synskadade och blinda lätt skulle kunna följa.

– Men då kommer verkligheten ikapp, det är ganska ojämn mark och staden har tänkt ganska lite på tillgängligheten med placeringen av uteserveringar, skyltar och elskåp. Det gör det svårt att navigera med det vi kallar naturliga ledstråk och då kan det behövas en specialanpassning. Det är en vedertagen lösning, men det verkar ta emot inom staden, säger han.

Strävar efter universell utformning

Göteborg har byggts under flera hundra år, under hela den tiden har människors möjligheter att vara delaktiga på de offentliga platserna varierat.

I dag förutsätts alla medborgare kunna vistas och passera över allmän plats och i offentliga byggnader. Det innebär att Göteborgs Stad behöver utforma stadsmiljöerna jämlikt och flexibelt, att staden eftersträvar universell utformning. Arbetet görs stegvis och med ständiga förbättringar. Göteborgs Stad har bland annat tagit fram nya riktlinjer för uteserveringar för att förbättra och reglera placeringen av uteserveringar och Synskadades riksförbund har varit med i det arbetet.

– Det finns även äldre dokument, till exempel en stadsmiljöpolicy, som behöver uppdateras. Den handlar bland annat om stadens golv, stadens möbler, ljus med mera. Där behöver det komma fram hur gestaltning och universell utformning ska göras utifrån platsens förutsättningar, säger Maria Printz.

Anmäl hinder i en app

Göteborgs Stads arbete med tillgänglighet styrs genom olika program som är beslutade av kommunfullmäktige. Det sker dels inom förvaltningarnas ordinarie arbete, men också i nätverk genom intresseorganisationer. Det går att ringa eller mejla stadens kontaktcenter för att anmäla hinder och det finns också en app där göteborgarna kan anmäla enkelt avhjälpta hinder.

– Det är en väg in i staden för att justera, rätta till och göra bättre, säger Maria Printz.

Trottoaren lutar betänkligt och stenbeläggningen är ojämn. Det gör det svårt att navigera längs husväggen.