Som en aktuell koppling till att ostindiefararen Götheborg besöker Jakarta under tio dagar i juni efter stoppet i Freemantle följer här några anteckningar om ön Java på 1700-talet. Anteckningarna är hämtade ur loggboken för ostindiefararen Cronprinzen Adolph Friedrich.

Cronprintzen Adolph Friedrich närmade sig Sunda Strait (Sunda Sundet) mellan Sumatra och Java måndagen den 13 april 1747.

Man såg ett annat skepp som låg närmre in i sundet mellan Prinsön och Java, skeppet hissade holländsk flagg. Den svenska ostindiefararen satte skeppsbåten i sjön för att hjälpa till att bogsera in holländaren till en mer skyddad ankarplats.

Kom med nyheter från Europa

Det holländska skeppet var ett 56 kanoners skepp och hette ”Gustaf Wilhelm von Emhoff”, Fredrick Kräf var kapten. Skeppet hade avgått tillsammans med ett holländskt örlogsskepp som kommenderades av en svensk som hette Reuter. Båda skeppen kom ifrån ”Cap Bonne Esperanse”, Goda Hoppsudden, och var destinerade till Batavia.

Förste styrman skickades med skeppsbåten över till holländaren och återvände med nyheter ifrån Europa. ”Att koningen i Spanien, pretendenten af Engeland och koningen af Dannemark woro med döden afledne, i hwilken sednares stelle cronprinsen Friedrich bliwit uphöjd på danska tronen & krönter.”

22 april 1747 ankrade skeppet upp upp i ”Welkomsbajen” eller ”Pepparbajen” som den kallades. Höns, Ankor, Getter Tamarinder, coccosnötter och sköldpaddor och en påfågel inhandlades av javanerna.

Pirater gjorde vattnen osäkra

Farvattnen runt Sydkinesiska sjön var osäkra ur flera perspektiv och det var inte ovanligt att pirater bordade skeppen.

Den 22 april gjordes skeppet klart för ett eventuellt anfall; ”sågo 17 a 18 javanske skepp komma ifrån land, ty giordes all armature klar, stycken laddades klara till skått, musqueter & pistoler med skarpt lades i gewärskistan på halfdäck tillika med en hop wärior, dock kommo inga af dem ombord”.

Två dagar senare lättade skeppet ankar och ”kommo under segel ifrån Pepparbaj”.

Skeppsbåten utnyttjades dagligen för lodning av vattendjupet och starka strömmar gjorde att man var mycket försiktig och ankrade upp dagligen för att inte utsätta skeppet för risken att gå på grund.

6902.jpg
”Wid slutet af detta sunda är siön alldeles uppfyldt med banckar & grund, som på åtskilliga ställen ej hafwa mehra än 3 a 3,1/2 f. watn, så att de sjöfarande ständigt måste segla efter lodet”.

Under rubriken ”Anmärkningar om ön Java” noteras att ön Java står under holländskt beskydd. Landet beskrivs som fruktbärande och med ett överflöd av allehanda slag av växter och ”creatur”.

Flera svenskar i Batavia

Man noterade att ”folket gå mehrendels nakne, mans- som qvinfolket så när som på ett escharpe* om lifvet betäckte såwäl. Deras regenter & förnäme bruka långa rockar af sidentyg, sitser eller cattuner, de såwäl som de gemene gå barfotade”.

Det noteras också att Batavia, nuvarande Jakarta, ligger i konungens av Bantams distrikt och är i alla delar starkt befäst, med en garnison bestående av européer och malajer. Staden ”eftergifwer i präktighet inga europeiska städer”.

I Batavia fanns vid den här tiden ett antal svenskar som var anställa av det holländska ostindiska kompanieit VOC – Verenigde Oostindische Compagnie. De var anställda som kartografer, kartskrivare och kompassmakare. En av sönerna till den kända skeppsbyggarfamiljen Charles Sheldon i Karlskrona hade emigrerat till Java.

Det finns inga kända uppgifter om vad Frans Sheldon arbetade med han avled 1747 i Batavia. Det omnämns en Hans Kuijl från Göteborg som var anställd på skeppsvarvet i Batavia. Enligt uppgift kom han från Texel i Holland med det holländska skeppet ”Prattenburg” 1731.

Ekeberg en mångsidig man

På krigsarkivet i Stockholm finns en karta bevarad över ”Öen Javas södra siökust” 1774, den är dedicerad till ”Direkteuren af Svenska ostindiska compagniet och riddaren af kong. majts Vasaorden välborne herr Johan Abraham Grill. Af dess ödmjuka tiänare Carl Gustaf Ekeberg”.

Carl Gustav Ekeberg, sjökapten i Svenska Ostindiska Kompaniet, var en mångsidig man – han var en god skribent och dessutom en skicklig tecknare. Han ritade ett flertal kartor och han illustrerade gärna sina verk. Ekeberg byggde upp ett stort intresse för kultur och vetenskap, ett flertal verk lämnades in till Kungliga vetenskapsakademin.

Ekeberg hade en annan svensk kartografs verk som förebild när han gjorde kartan, nämligen Paulus Pauluzoon (Paul Pålsson?) som har daterat kartan år 1739.

Han var svensk och född i Karlskrona. Han kom till Batavia 1734 och blev anställd som kartograf på skeppsvarvet. Ekebergs karta är mer detaljerad är Pauluzoons, landförtoningarna är utförligare och tydligare. Han hänvisar till att det finns många kartor över området men att de skiljer sig ifrån varandra.

*) escharpe är ett långt, smalt klädesplagg buret runt midjan


den_ostindiska_handeln

Läs om fler föremål i museernas ostindiska samlingar >>

Läs mer om den ostindiska handeln:
Svenska Ostindiska kompaniet var störst i Europa på porslin

Läs mer om Ostindiefararen Götheborg