Debatten är hård, åsikterna går isär inom partierna, inte ens regeringen är enig. Opinionsmätningarna visar att en stor andel väljare är tveksamma, in i det sista. Nu är det bara en vecka kvar. Säger du ja eller nej till euron?

Söndag 14 september är det dags. Då ska svenska folket avgöra om Sverige ska gå med fullt ut i valutaunionen EMU och byta kronan mot euron. För Göteborg och göteborgarna är valet minst lika viktigt som för övriga Sverige – mer om det på de följande fyra sidorna.

Riksdagen har bestämt frågan på valsedeln, som lyder: Anser du att Sverige ska införa euron som valuta? Svarsalternativen är ”Ja” och ”Nej”. Det är också möjligt att rösta blankt.

Till skillnad från ett riksdags- eller kommunalval räknas de blanka rösterna i en pott för sig. Rent teoretiskt kan alltså både ja och nej få färre än 50 procent av rösterna.

Samtliga riksdagspartier har dock förbundit sig att följa utslaget i den rådgivande omröstningen. Det alternativ – ja eller nej – som får flest röster vinner.

De som får rösta

Alla svenska medborgare som fyllt 18 år och som är eller har varit bosatta i Sverige är röstberät-tigade. Folkomröstningen är även öppen för personer som fyllt 18 år och som är folkbokförda i Sverige, men är medborgare i andra EU-länder eller Norge eller Island.

Även medborgare i andra länder som varit folkbokförda i Sverige i minst tre år och har åldern inne får rösta. Alla som har rätt att rösta ska ha fått sitt röstkort med posten.

Har du inte fått något röstkort, eller om wdu har tappat bort det, kan du få ett nytt. Ring Valnämden i Göteborg, tfn 031-61 10 00 eller Valmyndigheten 020-825 825 eller mejla till rostkort@val.se.

På röstkortet står det vilken vallokal du ska gå till på valdagen.

Om tiden inte passar

Har du inte tid att rösta på valdagen kan du poströsta istället. Du kan rösta på 52 postserviceställen, Svensk Kassaservice och Postcenter, i Göteborg. Om du poströstar måste du ta med dig röstkortet och giltig legitimation.

I morgon, söndag 7 september, genomförs förtidsröstning för boende på de flesta äldreboenden, sjukhus, kriminalvårdsanstalter och häkten i Göteborg. På dessa ställen kan även de boendes anhöriga, deras besökare samt personalen rösta den dagen.

Väljare som har svårt att själv ta sig till sin vallokal eller Posten kan rösta genom bud. Budet kan till exempel vara en nära anhörig eller god man. Hur man går tillväga framgår i informationsbladet du får tillsammans med röstkortet.

Öppet tolv timmar

Vallokalerna är öppna mellan klockan 08.00 och 20.00 söndagen 14 september. Valsedlar finns förstås på plats.

Varje vallokal är bemannad med 6 valförrättare som delar ut valkuvert och hjälper till om det är något man undrar över. De ser också till att du får rösta i lugn och ro. Vad man röstar på är hemligt för alla utom en själv.

Valresultatet, med kommentarer från experter och politiker, förmedlas under kvällen och natten via valvakor i radio och TV. För väljare med särskilda behov har Valmyndigheten tagit fram material för att informera väljarna om när, var och hur man kan rösta.

Informationen finns på 14 olika språk, via teckenspråk, inläsning, ljudinspelning och punktskrift. Du kan beställa materialet på tfn 08-627 6430 eller via e-post: valet@val.se

På Göteborgs stads hemsida, www.goteborg.se, finns all tänkbar information om folkomröstningen. Klicka bara på ”Folkomröstning”.

Så röstade vi då

EMU-valet är den sjätte landsomfattande folkomröstningen i Sverige. Kommer du ihåg de tidigare fem?

• 1922 gällde omröstningen rusdrycksförbud. 49 procent röstade för införande av förbud, 51 procent emot. Albert Engströms berömda affisch ”Kräftor kräfva dessa drycker” bidrog till segern för förbudsmotståndarna. Valdeltagande: 55 procent.

• 1955 hade vi vänstertrafik i Sverige och röstade om införande av högertrafik. Endast 15 procent ville ha högertrafik, hela 83 procent var emot. Riksdagen valde att inte lyssna på folket, utan genomförde ändå högertrafiken 1967… Valdeltagande: 53 procent.

• 1957 handlade omröstningen om ATP, allmän tilläggspension. Tre alternativ fanns, socialdemokraterna fick 46 procent för sitt förslag, högern/folkpartiet 35 procent och bondeförbundet 15 procent. ATP, i socialdemokraternas tappning, infördes 1960. Valdeltagande: 72 procent.

• 1980 stod kärnkraftens vara eller icke vara i fokus. Tre linjer deltog i omröstningen. Linje 2 som accepterade kärnkraften under vissa förutsättningar och inom en begränsad period fick flest röster: 39,1 procent. De tydliga alternativen nej (linje 3) fick 38,7 procent och ja (linje 1) fick 18,9 procent. Valdeltagande: 76 procent.

• 1994 avgjorde svenska folket att Sverige skulle gå med i den europeiska unionen, EU. Men resultatet blev ganska jämnt: ja-sidan fick 52,3 procent, nej-sidan 46,8 procent. Frågan engagerade väljarna och deltagandet i folkomröstningen var hela 83,3 procent.