Damolympiad och sönderkörda löparbanor. Göteborgsvarvets målgång, Per Gessle och Håkan Hellström och brummande speedwaybanor på 1950-talet. Men också en viktig milstolpe i den internationella damidrottens historia. Slottsskogsvallen, som nu renoveras inför Göteborgs 400-årsjubileum, har varit med om en hel del under sin 97-åriga historia. 

4953 förväntansfulla göteborgare i publiken, pampar som talar, flaggor som vajar och 3000 brevduvor som flaxar ut över Slottsskogen. Det är fredag den 27 augusti 1926, och ”damolympiad” på Slottsskogsvallen! I tre dagar ska hundra kvinnor från nio länder tävla i slägga, diskus, löpning och andra grenar.

Slottsskogsvallen invigdes 1923 och var en del av Göteborgs jubileumsutställning. Foto: Göteborgs stadsingenjörskontor.

Milstolpe för damidrott
Notera citattecknen ovan. Olympiska spelen var vid den här tiden i huvudsak reserverade för män, även om kvinnor på nåder fick delta i vissa grenar som tennis, golf, bågskytte och simning. Motståndet mot den framväxande damidrotten var stort, och den internationella olympiska kommittén hade inte sett med blida ögon på tidigare försök att ordna egna olympiader i friidrott för damer. Det officiella namnet på tävlingen i Göteborg fick alltså bli det ganska anonyma ”Andra internationella kvinnospelet”.

Tävlingarna på Slottsskogsvallen var alltså en del av en proteströrelse mot att damidrotten inte släpptes fram på lika villkor, och ett steg mot att kvinnor faktiskt fick tävla i den ”riktiga” olympiaden i Amsterdam två år senare.

Båda råkade springa
Idrott i allmänhet och damidrott i synnerhet var på den här tiden en amatörverksamhet, vilket innebar att deltagarnas insatser inte alltid höll samma nivå som den hos dagens heltidsatleter. I tävlingen i gång deltog till exempel bara två personer, som både egentligen borde ha diskvalificerats för att ha sprungit. Det skriver Gudrun Nyberg i boken ”Idrott – hundra år i Göteborg”, som mycket av stoffet till denna artikel har hämtats från.

Slottsskogsvallen byggdes 1923 i samband med den stora utställningen för att fira Göteborgs 300-årsjubileum, och en av tankarna bakom bygget var just att skapa en arena för friidrott. Arenan utformades av den berömde arkitekten Lars Israel Wahlman, som också ritat exempelvis Tjolöholms slott.

Friidrotten stod i fokus också under invigningsåret 1923, då en stor tävling anordnades för att ”föra fienderna från världskriget samman på idrottsbanorna”. Och 1942, då löparen Gunder Hägg slog världsrekordet på distansen en engelsk mil.

Sliriga löparbanor
Men Slottsskogsvallens historia handlar inte bara om friidrott. Utan också – och kanske en aning mer oväntat – om speedway.

På 1950-talet lyckades nämligen Göteborgsklubben Kaparna få tillåtelse att köra motorcykel på Slottsskogsvallen. Enligt ett tidningsreferat av den första tävlingen i oktober ska löparbanorna i början ha varit lite sliriga, men efter några varv runt banan luckrades materialet upp och förarna var nöjda. Vad Slottsskogsvallens personal tyckte om att få sin arena sönderkörd av av speedwayförare framgår inte av artikeln med publikmässigt och ekonomiskt var speedway på ”Vallen” en succé.

Avtal satte stopp
Totalt kördes 26 speedwaytävlingar under åtta år, innan det uppdagades att det fanns ett gammalt avtal om att Slottsskogsvallen bara fick användas till friidrottslig verksamhet – och speedwayförarna tvingades dra vidare.

På senare tid verkar det där avtalet ha fallit i glömska igen. Slottsskogsvallen är visserligen fortfarande till stor del en friidrottsarena, men inte bara. De senaste tjugo åren har såväl Göteborgsartister som Håkan Hellström och Kapten Röd som utbölingarna Kent och Per Gessle haft konserter här, till exempel. Och när Slottsskogsvallen nu rustas upp inför nästa hundraårsjubileum satsas det på dans, motionsslingor och bouleplaner. Men variation förnöjer, brukar man väl säga?


Sveriges lag tågar in på Internationella kvinnospelen, 1926. Och ja, det är svenska flaggan på bilden. Men på 1920-talet användes så kallad ortokromatisk film, som är särskilt känslig för blått ljus vilket får flaggans bakgrund att se ljusare ut än det gula korset. Foto: Bertil Norberg