Salomon August Andrée föddes i Gränna och ligger begravd i Stockholm, men på 1890-talet gav hans högtflygande planer om en polarexpedition rubriker över hela världen. I Göteborg gjorde den äventyrlige ballongfararen särskilt starka avtryck.

Året var 1876 och den 21-årige August Andrée från Gränna vid Vätterns strand hade färdats den långa vägen över Atlanten för att besöka världsutställningen i Pennsylvania. Där fanns Alexander Graham Bells telefon, där visades det första automatiska urverket och där presenterades Remingtons typografiska skrivmaskin.

Beställde en klotrund ballong
Men det var synen av ballonguppstigningarna som kom att etsa sig fast i den unge smålänningens sinne. Andrée kunde inte släppa tanken på att själv en dag vara den som – svävande i luften likt en fågel – från ovan studerade landskap, hus och människor. Några år senare deltog Andrée i en svensk polarexpedition på Spetsbergen. Den vintern fanns det gott om tid att fundera över vad man skulle kunna uträtta med en luftballong.

Ett frimärke på ballongfararen Salomon August Andrée
Intresset hölls vid liv genom kontakter med den norske ballongfararen Cetti, och via ett generöst stipendium kunde Andrée 1893 beställa en klotrund ballong som nådde Sverige på försommaren, och som så småningom skulle få namnet Svea.

De första äventyrliga – faktiskt närmast farliga – uppstigningarna gjordes i Stockholmstrakten. Senare kom Andrée istället att vända blickarna mot Göteborg. Från gasverkets tomt vid Gullbergsvass lättade Svea för första gången den 26 februari 1894. Andrée antecknade att tomten var idealisk som startplats tack vare det starka stödet från Gasverkets ledning.

Alfred Nobel och Oscar Dickson finansierade
Den fjärde uppstigningen från Gullbergsvass ägde rum den 29 november och bar hela vägen till Gotland. När Svea den 17 mars 1895, för femte och sista gången gick till väders från Gasverkets tomt, hade Andrée redan berättat för Vetenskapsakademien om sina planer på en polarexpedition.

Den välkände Alfred Nobel erbjöd tidigt 65 000 kronor – hälften av expeditionens omkostnader. Men det var först sedan friherre Oscar Dickson i Göteborg skjutit till 30 000 kronor som expeditionen var helt finansierad.

På kvällen den 5 juni 1896 arrangerade Oscar Dickson en fest på Lorensberg till polarexpeditionens ära. Huvudpersonen, August Andrée, höll ett känslosamt tal inför de 900 gästerna:

”Om vi lyckas, så må ni veta, att när vi åter sätta foten på fasta marken och kunna säga: nu är det gjort, då skola tankarna flyga hit, där expeditionen fått en så väsentlig hjälp och rönt så mycken medkänsla. Och skulle det ej gå så väl – i slutets ögonblick skola tankarna ila tillbaka till Göteborg, och åtminstone min sista tanke skall bli ’ack att jag ej skulle få tacka dem en gång till.’ Tack skall ni ha.”

Ekholm hoppade av projektet
Söndagsförmiddagen den 7 juni äntrade expeditionen ”Virgo” som låg förtöjd vid Masthuggskajen. Resan till Spetsbergen och Danskön gick enligt planerna men efter lång väntan på rätt vindar tvingades expeditionen snöpligt vända hem med oförättat ärende.

Sommaren 1897 var det dags för ett nytt försök. Men när expeditionen lade ut från Göteborg den 18 maj var det utan Nils Ekholm som bedömt att projektet var allt för riskabelt. Därför var det August Andrée, Nils Strindberg och Knut Frænkel som den 11 juli 1897 lyfte från Danskön med Nordpolen som mål.

Ekholm skulle dessvärre få rätt. Expeditionen slutade i tragedi på Vitön. I september 1930 återfanns expeditionens sista läger och stoftet efter de tre männen fördes via Göteborg till en gemensam begravning på Norra kyrkogården i Stockholm. Drömmen om Nordpolen blev till en mardröm.

Ett frimärke på ballongfararen Salomon August Andrée

Ett frimärke på ballongfararen Salomon August Andrée gavs ut den 22 september 1973. Konstnären Svenolov Ehrén gjorde bilden till enkronasmärket som graverades av Czeslaw Slania.

Gasverket

Gasverket etablerade sig vid Gullbergsvass i slutet av 1880-talet och utvidgades ytterligare 1894 – samma år som August Andrée vid flera tillfällen använde tomten för sina ballonguppstigningar med Svea. Den kvarvarande gasklockan byggdes inte förrän 1933. Foto: Lars Hjertberg