”Du gode och glade Göteborgare!” Detta välkända upprop möts vi alla snart av, då det är dags att slå upp årets Cortege-program, inför ett av vår stads härligaste vårtecken. Chalmeristcortegen fi rar i år jubileum. 100 år – eller möjligen 95… därom tvista de lärde.
Bara läsandet av cortegeprogrammet brukar ju locka fram förtjusta fniss och glada gapskratt, förutom en växande nyfikenhet på vad ”Emil & Co” skall bjuda på bakom de rubriker som i cortegen skildrar det som hänt i Göteborg, Sverige och världen, under det gångna året.
I år är det också ett jubileumsår för både Chalmers och Cortegen – i det senare fallet dock något oklart om vilken siffra som gäller …
Så kom Chalmers till
Helt klart är i alla fall att Chalmers Tekniska Högskola fyller 175 i år, då skolan grundades 1829. Förresten! Vet alla varför Chalmers heter Chalmers? Så här var det.
Kanslirådet och Vasariddaren William Chalmers den yngre född 1748 i Göteborg, som den äldste av fyra söner till William Chalmers den äldre, ökade på sin ärvda förmögenhet genom en mycket framgångsrik karriär i Ostindiska Kompaniet.
Vid sin död 1811 testamenterade han sin kvarlåtenskap i två delar – halva till Sahlgrenska Sjukhuset, halva till Frimurareordens Barnhusdirektion i Göteborg, för att starta ”en Industrie Skola för fattiga barn, som lärt läsa och skrifva.”
1823 fick Frimurarna tillgång till dessa medel, som då uppgick till 72.700 riksdaler banko – en summa som i dagens penningvärde motsvarar cirka tolv miljoner.
1829 började därmed undervisningen vid Chalmers Slöjdeskola, som 1882 bytte namn till Chalmers Tekniska Läroanstalt.
1914 var det dags för namnbyte igen, nu blev det Chalmers Tekniska Institut, vilket sedermera (och slutligen?) 1937, byttes till nuvarande Chalmers Tekniska Högskola.
95 eller 100 år?
Så var det då det där med när cortegen började. Vi får söka oss till början av 1900-talet, då chalmeristerna på Valborgsmässoaftonen brukade tåga i så kallade ”gåsmarsch”, från Chalmers, via Allén, till nykterhetscaféet (!) Vita Bandet i Slottsskogen.
Man gick alltså i rad, ibland sammanbundna med rep, och gärna med ena foten på trottoaren och den andra i rännstenen, där så gavs tillfälle. Ett upptåg som stadens polismakt ogillade och till och med förbjöd, vilket givetvis gjorde det än mer uppskattat… Någon egentlig cortege var knappast detta.
Boktryckaren Agne Rundqvist skriver i sina ”Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg”, följande: ”Den 30 april 1904 ägde det första studenttåget på Valborgsmässoaftonen rum i Göteborg”.
Fem år för tidigt?
Det skulle betyda att cortegen fyller 100 i år! Rundqvist brukar ha bra reda på sig, men frågan är om han inte är fem år för tidigt ute den här gången. Andra källor uppger att den första cortegen, då ”gåsmarschen” ersatts av hästdragna hyrvagnar, kunde ses på Valborg 1909.
Evenemanget beskrevs i Handels-Tidningen så här: ”Ett 30-tal vagnar med brokiga gasballonger, granna silkespapper och glada vithuvade människor med friskt björkris och vårliga blomster på bröstet drogo genom staden under skämt och glam.”.
Kanske var detta den första, egentliga chalmeristcortegen och då är det alltså 95 år vi skall fira. Det är i varje fall vad årets C.C.C. (Chalmers Cortege Commité) kommit fram till, berättar ordföranden, Kristoffer Wilhelmsson.
Politik och öl
Cortegen hade i alla händelser funnit sin form och göteborgarna slöt upp i allt större skaror, när Valborg var inne. Sedan dess har de fantasifulla ekipagen rullat genom ett vårligt Göteborg varje år, med bara ett par undantag.
1912 blev det faktiskt ingen cortege, vilket berodde på att ”viktiga skrivningar” upptog chalmeristerna just den dagen! Allvarligare skäl var det 1940, då hela spektaklet ställdes in – det passade inte just som Danmark och Norge ockuperats.
Men 1941 var ”Emil” igång igen och då var det inte minst Hitler och hans gäng som fick på tafsen i cortegen – politiska elakheter har ju alltid varit populära inslag. Krutrök, blixtar och knallar har ofta omgett cortegen, liksom en stark öldoft!
”Chans till lite lössläppt glädje”
Från slutet av 20-talet har cortegekommitén haft en egen ”ölchef” och det har genom åren klagats på att inslag i cortegen varit alltför inspirerade av ölpimplande eller så kallad ”dasshumor”.
Till det kan svaras med ett citat från John Forsberg, i Chalmers minnesskrift 1954:
”Kortegen är inte Emils forum för genomtänkt, återhållsam, avvägd humor. Den är burlesk, pajaseri, situationskomik. Den är göteborgarnas enda årliga återkommande chans till lite lössläppt glädje, till något av den sydländska karnevalens ysterhet. Är det då enbart Emils fel, att han själv oftast ser ut att ha roligare än åskådarna..!”
Varför Emil?
Varför kallas chalmeristerna för Emil? Det namnet präglades 1920, enligt uppgift efter maskiningenjören Emil Santén, som detta år tog sin examen vid Chalmers. Varför just han fick äran av att ”stå fadder” är dock höljt i dunkel…
”Gårdvaren Leif Esping, ordförande Björn Gysell och sekreterare Anders Norman tar ögonen från ett vårtecken för att titta på ett annat: en vacker flicka i vårstass.” kunde läsas i GT 21 april 1962. Foto: Sven-Erik Johansson/GT
Chalmersspexet 2004: Himmelsk röra
Betydligt yngre än Cortegen, men från början intimt sammankopplad med denna, är den andra stora Chalmers-aktiviteten – Chalmersspexet!
Det första spexet på Chalmers sattes upp 1948 och hette Bojan.
Med anor tillbaka ända till antiken, spelades givetvis alla roller, även de skönaste kvinnor, av manliga skådespelare – något som numera är ”övervunnet”, då de feminina chalmeristerna till och med har ett eget spex.
Redan från början fick Chalmersspexet ord om sig att vara av högsta klass, både beträffande intrig och musik. Intrigerna var precis så snåriga och rysansvärda, som namnen på spexens huvudrollsinnehavare skvallrar om.
Blir Kristi Brud…
Historiska personer som Erik XIV, Henrik VIII, Gustav E:son Vasa, Napoleon, Katarina II, Alexander, Richard III, Washington, Lionardo da Vinci, Nero, Ivan den förskräcklige, Sköna Helena eller Dracula, är ju inte direkt några slätstrukna nollor.
Årets Chalmersspex, Heliga Birgitta, som har urpremiär 23 april i Stenhammarsalen, är förstås inget undantag. Det handlar om humor, drama, kärlek, maktkamp, ond bråd död, sång, dans och allt annat man kan önska sig av ett spex.
Huvudpersonen, heliga Birgitta själv, har genom sina uppenbarelser bra kontakt med Gud och får bland annat veta att hon skall bli ”Kristi Brud”. Låter både aktuellt och bekant… Det hela är uppenbarligen en himmelsk röra, men också vansinnigt kul, lovar de ansvariga bakom Chalmersspexet 2004.
