Totalförstördes i krig 1611. Göteborg fyller 400 år i år. Men det är det andra Göteborg, det första låg vid Färjenäsparken på Hisingen och totalförstördes under Kalmarkriget 1611. Det som finns kvar av staden i dag är en kyrkogrund och fynd av keramik, tegel och glas som gjorts vid utgrävningar under 1900-talet.

Håkan Strömberg, historiker och pedagog på Göteborgs stadsmuseum. Foto: Peter Nilsson/Ateljé Marie

Det är runt år 1600. Skåne, Halland och Bohuslän hör till Danmark. Sveriges enda väg västerut, som inte är kontrollerad av danskarna, består av södra Hisingen och några socknar söder om älven. Nya Lödöse, där Gamlestaden ligger i dag, är en väl fungerande handelsstad.

– Plötsligt får kungen av Sverige, Karl IX, en idé att bygga en ny stad på Hisingen. Vi vet inte var han får idén ifrån eller hur det är tänkt, säger Håkan Strömberg, historiker och pedagog på Göteborgs stadsmuseum.

En dalgång

Platsen är en dalgång som ligger precis mitt emot Älvsborgs fästning. Detta nämns hösten 1603 och i januari året efter skickas en byggmästare i kungens tjänst dit för att stega upp staden och mäta upp kvarter.

– Samtidigt som byggmästaren skickas ner sänds också ett brev till ståthållaren på Älvsborgs fästning: “Ge honom all hjälp ni kan för snart kommer holländarna!”

Värvade köpmän i Amsterdam

Kungen skickade köpmannen Cornelis Corneliusson för att värva köpmän i Amsterdam. Det finns flera tänkbara anledningar till det. Nederländerna var vid den här tiden en ung nation på uppgång, den hade med våld brutit sig loss från Spanien och höll på att ta över som främsta handelsnation i området kring Nordsjön och

Kopparmärra – statyn med kung Karl IX sittande till häst – avtäcktes 1904 i Göteborg. Foto: Göteborgs stadsmuseum

Östersjön från den tyska Hansan.

– Det var ett protestantiskt land, vilket var viktigt när allianserna följde religionsgränserna ganska hårt. Det var också ett land som låg i ryggen på fienden Danmark.

Bildar svenskt kompani

 Cornelis Corneliusson lyckas övertyga köpmannen Abraham Cabeliau som i sin tur börjar övertyga andra holländare. Det kommer en delegation till Sverige för att titta på platsen där den nya staden byggs och för att åka till Stockholm för långa förhandlingar med kungen om privilegier.

– Det här är 1607. Holländarna vill ha största möjliga frihet, de vill inte ha någon borg utan hela staden ska vara befäst. De bildar ett svenskt kompani för att börja handla.

Seglar på svenska villkor

Lockbetet för holländarna är att de genom att skriva sig i staden får svenskt medborgarskap. Det innebär att de kan segla på svenska villkor och åka in i Östersjön utan att betala tull till Danmark, eftersom Sverige har förhandlat bort den.

– Holländarna ger sig med stor energi in i svensk metallhandel. Det har föreslagits att en av anledningarna till att kungen är intresserad av det här är att han får in skatten i natura. Enorma mängder av varor som han måste omsätta i pengar och det finns inte inom landet. De egna köpmännen är för små. Det han vill ha in är holländska storköphus som har en marknad.

Staden får slå mynt

En smidd järnring. Fyndet gjordes vid utgrävningen 1926. Foto: Göteborgs stadsmuseum.

Det finns ritningar över hur det första Göteborg var tänkt att se ut, men det är en skrivbordsprodukt och man vet inte om staden verkligen såg ut så.

– Man började bygga hus, bygger ett tegelslageri, en brygga ut i vattnet. När kungen kommer dit på sin eriksgata efter ett par år så utser han Abraham Cabeliau till borgmästare för staden och han ger staden rätt att slå mynt. Det är en av få städer som får den rättigheten så kungen har ambitioner.

Förstörs under Kalmarkriget 1611

Staden hinner bli några år gammal, den får liv under 1608-1610. Danmark förklarar krig, 1611, det så kallade Kalmarkriget.

– Staden utplånas i två omgångar redan under sommaren 1611. Först går knektar ut från Bohus fästning och förstör en del och sedan går trupper in och bränner den fullständigt.

Gjort utgrävningar

Det blir i princip inget kvar av det första Göteborg. Under 1900-talet gjordes utgrävningar och då hittades bland annat grunden till ett större tegelhus och rester av holländskt tegel, tallrikar och glas. Det som syns i dag på platsen är en kyrkogrund. Det kan ha funnits två kyrkor i staden.


Fynd av keramik vid utgrävning i Färjenäs 1926. Foto: Göteborgs stadsmuseum

– På praktmynt från 1610 så finns det en kyrka som verkar ligga nere i staden, men man har inte hittat någon grund till den.

Sonen fick ärva tronen

 Karl IX dog under kriget och hans son, Gustav II Adolf, fick ärva tronen. Det var också han som beslutade var dagens Göteborg skulle ligga.

– Det är troligt att de flyttade staden till sydsidan för att ha älven mellan sig och danskarna i händelse av nytt krig. Platsen där man byggde det första Göteborg var dessutom begränsad och hade inte mycket plats att växa på, säger Håkan Strömberg.