Lantidyllerna som blev stadsdelar. Carlanderskas sjukhuspark, restaurangen vid Lisebergs stora scen och inte minst stadsdelsnamn som Johanneberg, Bagaregården och Annedal. Det är några av de små och stora spår Göteborgs landerier lämnat i stadsbilden.

I den Göteborgshistoriska klassikern ”Det gamla Göteborg” av C. R. A. Fredberg kan man läsa att landeriet Liseberg under några år i början av 1800-talet var ett riktigt smugglarnäste. Ägaren Peter Wilhelm Berg, som senare byggde upp Nääs fabriker i Tollered, ska ha smugglat gods till Danmark under Napoleonkriget och på vägen dit gömdes smuggelgrejerna på olika finurliga platser i den nuvarande nöjesparken.

De Carlsbergska spökerierna
På ett annat landeri, Carlsberg vid nuvarande Carlanderska sjukhuset, berättar Fredberg att det vid samma vid utspelade sig ”sömnförjagande spökscener”. Bakgrunden till detta? Jo, det var så att landeriets ägare ville flytta ut sin familj inklusive tjänstefolk till Carlsberg, som på den tiden var en lantegendom en bra bit utanför stan.

Detta var dock inte tjänstefolket så pigga på, enligt Fredberg; de ville hellre bo kvar i stan. Så de ställde till med olika spökerier för att skrämma ägarfamiljen tillräckligt för att flytten inte skulle bli av. Exakt hur de gick till väga framgår inte, men man kan tänka sig att det gnisslades i dörrar vid konstiga klockslag och kanske utstöttes ett och annat halvkvävt skrik om nätterna om nätterna? Hu!

Arrenderad jord
Förutsättningarna för spökerier var dessutom särskilt goda just här eftersom landeriet Carlsberg låg på en gammal galgbacke. Såväl familj som tjänstefolk blev alltså kvar i stan, berättar Fredberg. Om detta verkligen berodde på skrämsel än på något annat framgår egentligen inte det heller, men Fredberg tycks mena att det var tjänarnas spökerier som avskräckte från flytten.

Men, undrar säkert flera av er vid det här laget: Vad. Är. Ett. Landeri?

Jo. Ett landeri är ett stycke mark – en jordbruksfastighet oftast – som ägs av en stad men som staden hyr ut till någon rik privatperson. Eller arrenderar ut, som det ju heter med ett finare ord. Landerier har funnits i flera svenska städer, men var särskilt vanliga här i Göteborg.

Fanns med från början
Ursprunget till Göteborgs landerier var stadens så kallade donationsjord, alltså mark som donerades till Göteborgs stad i samband med grundandet 1621. Denna mark delades in i många mindre delar, som sedan arrenderades ut till privatpersoner. Ursprungligen användes de framför allt som jordbruksmark, men också till industrier. Till exempel fanns landeriet Tegelbruket vid Mölndalsån, som redan på 1600-talet var – just det! – ett tegelbruk.

Framåt 1800-talet kom landerierna dock alltmer att användas som flotta lantställen för ägarna (eller arrendatorerna, om man ska vara petig). Vid denna tid byggdes ofta fina herrgårdsliknande hus på fastigheterna, som exempelvis Lisebergs landeris huvudbyggnad som i dag är restaurangen väster om stora scen. Eller Stora Katrinedal, där de kända konstmecenaterna Pontus och Göthilda Fürstenberg tillbringade sina somrar.

Staden svalde lantegendomarna
Samtidigt blev Göteborg större och större. De gamla stadsmurarna revs och staden växte utanför vallgraven. Den här utvecklingen ledde till att staden successivt under 1800-talet löste in landeriernas mark, och de gamla lustgårdarna och sommarhusen ersattes av stadsgator och stenhus.

Även om vissa av landeribyggnaderna finns kvar i dag – Lisebergs, till exempel, samt Stora Katrinelund i Burgårdsparken och Johannebergs landeri vid Korsvägen – är det flesta nu försvunna. Dock långtifrån spårlöst. Deras namn lever kvar på många platser runtom i staden: Bagaregården, Annedal, Marieholm, Burgården och Lorensberg är några exempel förutom de som redan nämnts.

Spår finns kvar
Och även om själva byggnaderna är borta kan det finnas andra lämningar. Som Carlsbergs landeriträdgård, som blev Carlanderska sjukhusparken. Eller ett sockerbruk från 1700-talet som en gång tillhörde Ånäs landeri men i dag står inträngt med industribyggnader från senare epoker vid Gamlestadens fabriker. Eller varför inte Lorensbergsparken, en i dag mycket anonym liten park på Avenyns baksida som en gång tillhörde landeriet med samma namn?

Om man vet var man ska leta hittar man dem snart överallt, dessa små små påminnelser om stadens historia.

Byggnader tillhörande landeriet Tegelbruket. Fotot är troligen taget på 1910-talet, då landeriet upphört och byggnaderna tagits över av Göteborgs hyrverks droskverksamhet. Foto: Okänd fotograf/Göteborgs stadsmuseums arkiv