Göthilda var Eduard och Rachel Magnus enda barn, och de hade inte mycket till övers för Pontus Fürstenberg. Inte förrän fadern avlidit kunde dottern, 42 år gammal, gifta sig med Pontus. Foto: Göteborgs stadsmuseum

Fick sin Pontus till slut. År 2014 är antalet svenska kvinnor med förnamnet Göthilda lätt räknade. Tre återfinns i Stockholm, två i Skåne. Ingen bor i Västsverige. Annat var det hösten 1837.

När köpmansparet Eduard och Rachel Magnus skulle namnge sin dotter kunde man – bara innanför Göteborgs vallgrav – träffa på en lång rad Göthildor. Men för Eduard och Rachel fanns det bara en Göthilda värd namnet. Deras enda barn hade kommit till dem efter många års väntan och flera missfall.

Fick vänta på varandra i tjugo år
Mot den bakgrunden hade Eduard och Rachel Magnus svårt att förlika sig med tanken att gifta bort sin dotter. Den både puckelryggige och tio år äldre Pontus Fürstenberg var i deras ögon inte en man värdig deras Göthilda. Det spelade ingen roll att Göthilda själv vädjade att få ta Pontus till sin äkta make.

Inte förrän Eduard Magnus 1879 lämnat jordelivet kunde Pontus och Göthilda bli ett par på riktigt. Två decenniers väntan var äntligen över den vårdag 42-åriga Göthilda stod brud. Göthilda ärvde, utöver en stor förmögenhet, också det palats på Södra Hamngatan 2 som kom att bli hennes och Pontus Fürstenbergs hem.

Pontus arbetade vid giftermålet ännu i faderns firma och satt sedan 1869 i stadsfullmäktige. Men det var konsten han brann för och med Göthilda vid sin sida kom namnet Fürstenberg snart att bli känt i konstkretsar långt utanför landets gränser.

Reste ofta och gärna till Paris
Sedan Pontus 1881 sagt upp sig från familjeföretaget kunde paret Fürstenberg helt ge sig hän åt konsten. Till en början reste de ofta och gärna till Paris. Senare for de till Tyskland och Italien i sällskap med konstnären Carl Larsson, för att under 1890-talet oftast nöja sig med kortare utflykter till Köpenhamn.

Göthilda Magnus
Vid den här tiden var deras galleri på Södra Hamngatan 2 redan väl etablerat och det Fürstenbergska hemmet en oas för svenska konstnärer med talanger utöver det vanliga. Några av dem lät till och med värdparet agera modeller. Därför finns det idag inget bättre sätt att möta Göthilda Fürstenberg än att bege sig till Götaplatsen, passera Poseidon och ta sikte på konstmuseets tunga entrédörr. Lös biljett och ta hissen upp till museets sjätte våningsplan. Lämna hissen och fundera över om du känner dig iakttagen? Visst, där är hon – Göthilda Fürstenberg – alldeles till höger om hissdörren.

Många konstnärer blev personliga vänner
Skulptören Per Hasselberg hade redan 1883 låtit forma Såningskvinnan i Brunnsparken – hon som för de flesta göteborgare går under namnet Johanna – när han året efter fick uppdraget att i skulptera bysterna av Göthilda och Pontus Fürstenberg. Göthildas blick är rak och stadig. Den puffärmade klänningen pryds av ett smycke och det bakåtstrukna håret kröns av en liten hätta.

Det Fürstenbergska galleriet omfattar totalt fyra rum och presenterar sammantaget en av de finaste samlingarna av nordisk sekelskifteskonst som står att finna. Bland målningar av Richard Berg, Nils Kreuger, Karl Nordström, Bruno Liljefors och Ernst Josephson finns bland annat också betydande verk av Carl Larsson, och dessutom Anders Zorns porträtt av paret Fürstenberg. Göthilda är sig lik – om än lite rödare om kinderna.

Många av konstnärerna blev personliga vänner till Göthilda och Pontus Fürstenberg, några flyttade också tidvis in i palatset på Södra Hamngatan.

Pontus hämtade sig aldrig efter hennes död
Efter Eduard Magnus död bedrev Göthilda välgörenhetsarbete i en stiftelse som tillkommit för att hedra faderns minne, men runt sekelskiftet försämrades hennes hälsa kraftigt och under sitt sista levnadsår kunde hon sällan lämna sjuksängen. Lördagen den 7 december 1901 somnade Göthilda in för gott och på tisdagseftermiddagen begravdes hon på Mosaiska församlingens kyrkogård vid Svingeln. Pontus Fürstenberg hämtade sig aldrig. Drygt fyra månader efter hustruns bortgång slutade hans hjärta att slå och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning kunde annonsera om ytterligare en begravning på den Mosaiska begravningsplatsen.

Den Fürstenbergska konstsamlingen testamenterades till Göteborgs museum och flyttades nu några hundra meter västerut till Ostindiska huset på Norra Hamngatan. Palatset i Brunnsparken såldes och gav staden ekonomiska muskler att färdigställa ett helt nytt konstmuseum vid Götaplatsen. Arvid Bjerkes och Sigrid Ericsons nya konstmuseum invigdes 1925. Som kronan på verket kan besökare än idag ta hissen upp sjätte våningen för ett besök hos Göthilda, Pontus och landets främsta konstnärer när 1800-talet höll på att glida över i ett nytt sekel.

Palacehuset på Södra Hamngatan

I Palacehuset på Södra Hamngatan 2 vårdar man arvet efter paret Fürstenberg. Fotografier och kopior av gamla brev bidrar till att skapa atmosfär i det gamla sockerbruket som förvandlats till restaurang med bar och festvåning. (Bild: Lars Hjertberg)