Herman Lindholm

Trots att Herman Lindholm levde större delen av sitt liv i Göteborg rådde det aldrig någon tveksamhet om var han hade sina rötter. Den skorrande skånskan sa allt. Foto: Göteborgs Stadsmuseum

Det finns en bild på Lisebergsdirektören Herman Lindholm, med vidbrättad hatt och slokande mustascher, nedtryckt i ett ekipage som för tankarna till våra dagars radiobilar.

Det är nästan svårt att förstå hur det gick till när den väldiga kroppshyddan kom på plats. För han var stor Lindholm. Under 1900-talets första decennier hände det knappast något av vikt i Göteborg utan att fackföreningsmannen och socialdemokraten Herman Lindholm hade minst ett finger med i spelet. Och vågen – den lär ha stannat någonstans vid 130 kilo. Lindholms pondus lockade stadens narrar till kärleksfulla skämt.

Allt började i Malmö
Revykungen Karl Gerhard skrev: ” Dess grindar (Lisebergs) ökats ut på bredd så stan kan komma in. Herman Lindholm med en lyftkran in dom vevar…”

Kollegan Sten-Åke Cederhök nöjde sig med att konstatera att den klotrunde snickaren från Skåne var högst när han låg ner…

För även om det var Göteborg som kom att dra mest nytta av Lindholms energi var det i Malmö allt började. Det var där han föddes 1875. Det var där han skolades till möbelsnickare och politisk medvetenhet – och det var där han i landets första Folkets Park såg möjligheter som så småningom kom att få betydelse för Lisebergs etablering.

Den unge Lindholm reste runt i landet och agiterade för betydelsen av fackföreningar. Efter att ha stått på barrikaderna i en lång rad svenska städer frestades han av möjligheten att bli träarbetareförbundets ombudsman i Göteborg.

Jobbade för bättre bostadsstandard
Det återstod bara några veckor av 1800-talet när Lindholm flyttade till rikets andra stad, och ett år senare valdes den unge skåningen till ordförande i Göteborgs Arbetarekommun.

Lindholm hade inte glömt vad han upplevt i Malmö Folkets Park. Nu ville han ge göteborgarna något liknande. Ett småfolkets oas för rekreation och nöjen, men också en plattform för bildning och politisk skolning.

I Krokängen på Hisingen fanns de förutsättningar Lindholm sökte; lummig grönska och avskildhet för tusentals trångbodda familjer i arbetarstadsdelar som Haga, Masthugget och Majorna. En av Herman Lindholms politiska hjärtefrågor handlade just om att förbättra arbetarnas bostadsstandard. Själv bodde Lindholm med hustru Emilia Josefina på Skolgatan i Haga ända till familjen 1909 flyttade in i Arbetareföreningens nybyggda hus vid Järntorget.

Lindholm blev snart en central figur i Göteborgspolitiken. Han valdes in i stadsfullmäktige 1906 och blev 1924 också dess förste socialdemokratiske ordförande. Två år senare lämnade han lika plötsligt som oväntat fullmäktige. Nu var det på Liseberg hela hans hjärta och de flesta av hans tankar fanns.

Fick utlopp för sin kreativitet
Det som ursprungligen var tänkt som en nöjespark knuten till jubileumsutställningen 1923 förvandlades i Lindholms händer och huvud till en värdig arvtagare till Malmö Folkets Park och Krokängsparken. Det kommunalt ägda Liseberg hade kommit för att stanna – med Lindholm som bolagets styrelseordförande, och så småningom också som dess vd. På Liseberg fick Lindholm utlopp för sin kreativitet. Och det finns nog skäl att påstå att det var den storväxte skåningens handlingskraft som bäddade för evenemangsstaden Göteborgs senare framgångar.

Fast den som tror att Göteborgadresser som Lindholmsallén, Lindholmstorget och Lindholmsvägen har något med Lisbergsgrundaren att göra tar miste. Den som vill se en hyllning till skåningens minne bör istället ta sig till hans eget Liseberg och efter cirka hundra meter innanför entrén titta upp på höger sida. Där står han förevigad. Lite rund om kinderna och med slokande valrossmustascher. Säkert nöjd med de första 90 åren – och kanske funderande över en ny tur i radiobilen…

Herman Lindholm ligger begravd på Örgryte gamla kyrkogård – inte längre bort än att skratten från Liseberg kan höras när vinden ligger på. Foto: Lars Hjertberg