För den som med fara för livet korsar Hotellplatsen där spårvagnen slingrar sig över bil-, gång- och cykelbana är det svårt att föreställa sig att detta en gång var en av Göteborgs paradplatser.

Anrika storhotellen Göta Källare och Bloms Hotell (sedermera Grand Hotel/Grand Hotel Haglund) delade på utrymmet där hästskjutsar och diligenser stannade för att leverera kungligheter och andra prominenta gäster och där pampiga lagerträd om sommaren inramade hotellentrén och Sveriges första trottoarservering. Men låt oss ta det från början.

Pompa och ståt när Sveriges första hotell invigdes
1810 revs gamla murar och fästningsverk som omgav Göteborg och gav plats för tomtmark som såldes ut för bebyggelse. 22 maj 1812 invigdes med pomp och ståt hotellet Göta Källare.

Södra Hamngatan med Grand Hotell till vänster och Palace-huset till höger.

Byggherre var Laurentius Segerlind och stadsarkitekten Jonas Hagberg ritade huset. Det sägs ha varit Sveriges för att inte säga Skandinaviens första hotell. Göta Källare blev en kär samlingspunkt för göteborgarna ”där träffades de goda borgarna efter dagens arbete för att dricka jamaicatoddy, diskutera veckans tilldragelser, äta sexa, dricka punsch och skämta”.

Stora teatern blev ”Mindre teatern”
Fyra år senare kunde Segerlind i ett av honom uppfört grannhus inviga ”Stora Teatern”, som hade plats för 1. 259 åskådare. 1859 flyttades namnet över till den nybyggda teatern i Kungsparken. Segerlinds teater fick nöja sig med namnet ”Mindre Teatern”. Genom en brand 1892 upphörde teaterverksamheten där.

På 1820-talet uppläts delar av hotellet till Kronprinsens husarer. De paraderade och spelade militärmusik på platsen framför hotellet och saluterade hedersgäster med en välkomstfanfar. Bland hotellets mer celebra gäster kan nämnas prins Alexander av Nederländerna, Esaias Tegnér, August Blanche, Ole Bull och Sarah Bernhardt.

Teaterdirektör blev kolerans första offer
Laurentius Segerlind blev första offret för koleran 1834, hans änka övertog rörelsen och efter henne kom murmästaren G Jähring. 1862 kom herrarna Haglund in i bilden. De hade haft en handelsbod i hotellets bottenvåning, nu köpte de hela hotellet och Haglund j:r tog hand om chefskapet.

Lars Peter Haglund var en driftig man och satte genast igång med att modernisera och bygga till huset, som bland annat blev en samlingspunkt för tobaksindustrin och där hölls regelbundna tobaksbörser.

Foto: Aron Jonason/Göteborgs Stadsmuseum

L.P. Haglund hade länge kastat lystna blickar på grannen och konkurrenten Bloms Hotell. 1872 fick han möjlighet att köpa det och slog till. Direktörskapet för Göta Källare tog fadern Emil Haglund över.

Exotiska djur visades på Bloms värdshus
Men så till grannfastigheten med inte mindre festliga Bloms Hotell, som låg utmed Södra Hamngatan mitt emot Palace. Bloms Värdshus öppnades 1808 och hade namn efter ägaren Mathias Blom som gått den så kallat långa vägen och börjat som hotellvaktmästare. I fyra år hade Blom positionen som stans främste värdshusvärd.

Förutom att stadens officiella representation var förlagd till Bloms (Börsen fanns ännu inte) ordnades teaterföreställningar, diskussioner och litteraturkvällar. Men man kunde även visa upp apor, papegojor och andra exotiska djur i bur. Vanskapta människor med missbildningar och defekter visades upp som cirkusdjur, förlöjligades och skrattades åt.

Ljuvliga bakverk på schweizeriet
Mathias Bloms änka drev hotellet i 18 år, sonen Janne övertog rörelsen 1829 och nu inföll hotellets verkliga storhetstid. 1832 gästades Göteborg av självaste majestätet Karl XIV Johan och i Bloms stora sal hölls en bal i hans ära. Delar av huset arrenderades ut till ett så kallat schweizeri där det serverades kaffe med dopp och de ljuvligaste bakverk, där arrangerades också musik- och lotterikvällar.

Janne Blom var en märklig man. Han läste ständigt, böcker och tidningar, som sparades i flera rum på vinden. Han sparade också på kopparmynt. Han antecknade numret på alla sedlar som passerade hans hand och kunde ibland till sin glädje finna i anteckningarna hur många gånger en sedel ”kommit tillbaka”.

Julbordets rykte spred sig utanför stadens gränser

1923 var det fullt av liv och rörelse på Hotellplatsen. Foto: Göteborgs Stadsmuseum

Varje dag gjorde han exakt samma promenad i staden på exakt samma tidpunkt. Han blev oerhört irriterad om någon hälsade eller gick i vägen för honom. Troligen räknade han stegen.

Trots sina egenheter drev han i många år hotellet med framgång men så småningom deklinerade det. Detta uppmärksammades och kommenterades av både allmänhet och ordningsmakten.

Efter L.P. Haglunds ombyggnad och restaurering började hotellets egentliga glansperiod, nu under namnet Grand Hotel Haglund. Att järnvägen Stockholm-Göteborg hade invigts tio år tidigare ökade behovet av hotell i staden och bidrog till framgången. Hotellet var stans största festlokal och här firades alla stora händelser som sjösättningar, märkesdagar i societeten, bröllop, och jubileer.

Hotellet var mäkta populärt och ryktet om det magnifika julbordet spreds långt utanför stadens gränser. Jag har själv upplevt det, ett outplånligt minne från 1965 när jag var bjuden på firmafest med Isacsons Annonsbyrå.

Kända krögare jobbade på hotellet
Förutom festmiddagar och banketter anordnades maskerader, konserter, varietéer och cirkusföreställningar. Evangeliska missionsföreningen lånade ”Bloms sal” för sina årshögtider (först 1881 invigdes Betlehemskyrkan som hade över 4 000 platser).

På Grand Hotel Haglund har många kända krögare börjat sin yrkesbana. 1905-1909 drevs hotellet av Sophus Petersen, som sedan blev legendarisk krögare på Restaurant Lorensberg. Sjömagasinets Leif Mannerström har en gång ”kockat” på Grand Hotel.

En epok gick i graven
Sista söndagsmiddagen på Grand Hotel Haglund serverades 9 april 1967. I september 1970 auktionerades inredningen av de 150 rummen ut rum för rum. Samma år revs fastigheten och arkitekten J. Olivegren ritade ett nytt komplex, där han pietetsfullt tog vara på detaljer från det gamla husets utsmyckning. Hotellverksamhetens tid är numera emellertid förbi. Idag utgörs hyresgästerna av kontor och affärer. Hörnet av det pampiga hotellet av ersatts av en exklusiv pälsaffär.

Hotellverksamheten i Göta Källare upphörde 1944 men namnet pryder fortfarande fasaden. Ett slag var det huvudkontor för SKF, Svenska Amerikalinjen drev några år åter hotellverksamhet i huset och då smyckades fasaden åt Hotellplatsen av kvinnostatyer föreställande Sjöfarten, Åkerbruket, Handeln och Industrin. De är utförda av skulptören J A Wetterlund.

 

Kuriosa I:

Hvita Räfven och hans två kamrater hörde till de exotiska inslagen, förutom skäggida damen, världens fetaste man med flera, som visade upp som varieténummer i salongerna bland annat på Grand Hotel Haglund i Göteborg. Foto: Världskulturmuseet

Under en middag på Grand Hotel Haglund 1898 föll slottsherren på Tjolöholm James Fredrik Dickson så illa att han skar sitt finger på krossat glas. För att hämma blodflödet lindade han cigarettpapper och stanniolpapper från en champagneflaska runt fingret, fick därav blodförgiftning/blyförgiftning och avled. James F. Dickson och hans hustru Blanche lät bygga Tjolöholm. Efter makens tragiska död 1898 blev Blanche huvudsaklig byggherre. Tjolöholm stod färdigt 1904.

Kuriosa II:

1874 besöktes Sverige av tre prärieindianer ur Pawnee-stammen: Hvita Örnen (28), Röda Räfven (37) och Hvita Räfven (31 år). ”Amerikanske ambassadören i Stockholm har utfärdat ett intyg, att de verkligen är äkta indianer, och deras utseende lärer också bekräfta det”. Vid sitt besök i Göteborg bodde indianerna på Grand Hotel Haglund. Emellertid insjuknade Hvita Räfven och kunde inte delta i uppvisningarna. Han fördes till Sahlgrenska där han avled i tbc 10 januari 1875.

Fortsättningen av historien är makaber och beklämmande. Indianerna fick inte ta med sig sin kamrat hem, kroppen fördes till Karolinska institutet för forskning. På institutet gjorde man en gipsavgjutning av huvud och axlar och trädde på skinnet. Hvita Räfven ställdes ut på allmänna etnografiska utställningen i Stockholm 1887. Kläderna donerades till Etnografiska museet i Göteborg där de 1994 ställdes ut och man berättade om Hvita Räfvens tragiska öde.

Idag har de kvarlevor man kunnat identifiera på Karolinska institutet återbördats till sina fäder.

Kuriosa III:
Enligt Albert Engströms analys (redovisat i Strix 9 augusti 1900) av hjärnan på en göteborgare delades denna i sex delar: lokalsinne, ordlekfullhet, högmod, försiktighet, mekanik och Grand Hotel Haglund (sic!).

Detta är en pampig bild från Grand Hotels ”lounge” – inte Palmhuset som man skulle kunna tro. Fotot taget år 1900 av ingen mindre än Göteborgs egen storvitsir Aron Jonasson.

Något av lyxen och överdådet så som man tänker sig på Titanic fanns i Grands matsal där de servitörerna ilade mellan de tätt dukade borden.

Här kan man tala om Hotellplats. Bakom lagerträden framför Hotell Göta källare gömmer sig Göteborgs första trottoarservering.

Hotellplatsen med Göta källare till höger och Eggers i bakgrunden. Foto: Göteborgs Stadsmuseum

Källor:
Sören Skarback: Krogarna i gamla Göteborg, G.F. Fredberg: Gamla Göteborg, E. Rundqvist: Kronologiska anteckningar, Bengt A. Öhnander: Göteborg berättar ännu mer, Charlotta Andersson: Skelett i garderoben, Göteborgs gatunamn 1986-2000, Hus för hus i Göteborgs innerstad, Kallelse och funktion, en bok om Betlehemskyrkan