Har du en gammal låda märkt "Pellerin" i källare eller på vind? Släng den för allt i världen inte. Den kan vara ett åtråvärt loppisfynd och är dessutom alldeles utmärkt att ha saker i. Sådana lådor som dröjt sig kvar sedan Pellerins margarinfabrik las ner har bidragit till att Pellerin fortfarande är ett levande begrepp.
Kanske bidrar även den forna fabrikens fasad mot E20 där namnet Pellerins margarinfabrik lever kvar på det numera byggnadsminnesförklarade huset.
Margarin kommer av det grekiska ordet margarón som betyder pärla. Margarinets ursprungliga färg var nämligen lätt gulnat med en pärlliknande lyster. Det är en uppfinning från 1869 av den franske kemisten Hippolyte Mège-Mauriès. Napoleon III oroade sig mycket för ”pauperismen” (fattigdomen) med åtföljande undernäring särskilt bland stadsbefolkningen. Paris svalt och den urgamla schismen mellan land och stad i Frankrike gjorde inte saken bättre.
”Vill en bonde köra in till Paris med en bomb går det bra men ett skålpund smör kräver tull.” skrev August Strindberg i sin skildring ”Bland franska bönder”. Smör var dyrt och härsknade lätt i det franska klimatet. Kejsaren avsatte en stor summa pengar till den som kunde skapa ett billigt alternativ till smör.
Från början tillverkades margarin av en blandning av talg och från nötkreatur som blandades med pottaska och koksalt. (Idag är margarin en emulsion av vatten i olja och innehåller främst en blandning av härdade vegetabiliska fetter från raps- palm- och kokosolja.)
Falskt smör färgades grönt
Nu kommer familjen Pellerin in i bilden. Edmond Auguste Pellerin var född i Paris 1853. Han var entreprenör och konstsamlare, fadern drev ett talgsmälteri (sic) i utkanten av Paris.
1876 startade Pellerin den första nordiska margarinfabriken i Oslo.
När mellanrikslagarna togs bort var han inte sen att 1894 etablera sig även i Sverige. Han byggde fabrik i östra Göteborg där alltså fabriksbyggnaden fortfarande finns kvar, numera ombyggd för småföretagare inom kultur- och mediebranschen.
Till att börja med var margarinet inte väl sett av bönderna i Sverige. Det kallades ”falskt smör” och under en tid tvingades man färga det grönt för att skilja det från ”äkta smör”. På tre år ökade tillverkningen från 2.000 kg till 15.000 kg om dagen. Även i Mölndal tillverkades margarin av den norskättade familjen Mustad.
Stormrik konstsamlare
Margarinet gjorde Pellerin ofantligt rik, margarinet var basvaran i hans omfattande livsmedelsindustri. Pengarna placerade han i konst och var en av sin tids största konstsamlare, många av den tidens konstnärer var hans vänner och har porträtterat honom. Han tog också med sig sin bil från Frankrike efter att i Helsingborg ha väntat i två dagar för tillstånd att köra den och körde han ifrån maj 1898 runt i Göteborg.
Det var nu inte han som körde utan margarinfabrikens maskinist Oscar Eriksson. Med honom for Pellerin land och rike kring. Överallt väckte fordonet stor uppmärksamhet eftersom det var det första i sitt slag som setts.
Innan vi lämnar Pellerins förtjänar disponenten Olof Hagbom att nämnas. Han var vad vi idag kallar marknadsförare och bidrog med affischerande och annonserande till margarinets snabba tillväxt. Till marknadsföringen hörde även de populära trälådorna, som margarinet var packat i . Fabriken i Göteborg las ner först 1965 och tillverkningen flyttades till Helsingborg.
Olof Hagbom, Pellerins förste disponent satte igång att marknadsföra sitt margarin på ett sätt som ingen varit med om förut. Och det saknade inte effekt, snart var Pellerins margarin i var mans mun (!).
Källor:
Jubileumspublikationen 1923, HT 1898. Arbetet 1991 (Göte Brink), GP 1993 (Bengt A. Öhnander, Göteborgs bevarandeplan för Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
