”Göteborgs vackraste torg ” har det kallats. Vem kunde tro det som i dag ser parkeringsplatsen med det stolta namnet Skanstorget. En gång var det på vippen att det fick namnet Haga Torg.

Röda Torget hade inte varit helt fel eftersom detta från början var centrum för arbetare- och fackföreningsrörelsen. Men låt oss ta det från början.

På ängarna kring Skansberget och Spekeberget gick djuren i bete. På 1600-talet när staden byggdes och befästes förfogade försvaret över en del av markerna och det var militärernas hästar som hade sommarbete här, därav namnet Kommendantsängen.

Spekeberget blev Nilssons Berg
Spekeberget är det väl knappast någon som säger idag medan Nilssons berg är mer bekant. Berget låg som en pendang till Skansberget och var minst lika högt men skalades ner när den nuvarande bebyggelsen skulle till. Dessförinnan var det vindlande backar – stigar upp utmed den pittoreska bebyggelsen utmed Ängsgatan. Varken gatan, husen eller atmosfären finns kvar och knappt berget heller.

Men vem var då Nilsson? Åke Nilsson var trädgårdsmästare och anlade 1852 drivhusbänkar på ängen öster om Skansberget. Det är han som gett berget sitt namn.

Åke Nilsson var född 1813 och dog 1877. Han började sin bana som trädgårdsmästare med att arrendera mark vid landeriet Mariefred som låg ungefär mellan Södra vägen och Vasaplatsen. Där bodde då köpmannen J. Barclay, som bl.a. ägde Gunnebo. Men 1860 flyttade Åke Nilsson västerut och anlade en rationellt driven handelsträdgård öster om Skansberget d.v.s där Skanstorget ligger idag. Den stiliga och välskötta trädgården med sina fruktträd och prunkande blomsterodlingar var väl känd i och runtom Göteborg och längre bort än så.
5C24_2.jpg

Mangårdsbyggnaden hade en gång fått tjäna som kolerasjukhus och 1834 uppläts en del av Kommendantsängen som kyrkogård åt epidemins offer. När torget skulle anläggas flyttades gravarna till Sanna. Då hade Nilssonska trädgården delats mitt av för att bereda väg för Övre Husargatan. Utmed kanterna av sin trädgård styckade Nilsson av tomter och han upplät också berget för bebyggelse.

Rosor och nöjesfält
Som närmaste granne norrut låg den populära Spångbergska trädgården. Ägaren Johan Spångberg (1807-1874) var kamrer vid Göteborgs fattigvård. Hans trädgård sträckte sig från området där nu Hagabadet ligger fram till Lilla Bergsgatan. Trädgården var mycket vacker med en riklighet av prydnadsväxter särskilt rosor – därav namnet Rosendal!

Spångbergska trädgården med sina rabatter, gröna backar, lummiga lundar och skuggiga bersåer, om man får tro göteborgsskildraren C.R.A Fredberg, inbjöd till spatserturer, kägelspel och förfriskningar på paviljongens verandor. Där trädgården kröp upp på Spekeberget fanns plats för ett litet nöjesfält och på toppen fanns en dansbana med strålande utsikt. Även denna idyll försvann när staden växte, kullen som låg i trädgården sprängdes bort och fram drog Sprängkullsgatan men än i dag kan man klättra upp på trappor bakom SE-banken på Lilla Bergsgatan.

25 000 invånare
Åke Nilsson fick maka på sig när byggmästaren Johannes Nilsson 1870 började bygga det som blev Annedal. Här låg de första landshövdingehusen, det äldsta kvarteret hette Ananasen.
När Annedal stod färdigt bodde det 25 000 personer i Haga och Annedal och då behövdes det ett torg. Staden köpte Åke Nilssons ägor 1885 och fem år senare började torget ta form.

Salutorget ställdes i ordning på 1890-talet ”upplåtet som försäljningsplats för kött, fläsk, fisk, smör, ost, mjölk och andra livsförnödenheter samt lantmannaprodukter”.

Tvång på strängare hygien värkte fram kravet på en saluhall som 1898 uppfördes mitt på torget i en hästskoformad byggnad gemenligen ”Spottkoppen” kallad för precis så såg den ut uppifrån Skansberget. Bara två år dessförinnan hade man bärgat hö inte långt därifrån.

Saluhallen ritades av stadsarkitekten Carl Fahlström som även ritat bland annat Auktionsverket på Tredje Långgatan, lilla Annedalsskolan, Pellerins margarinfabrik och Thorskogs slott.

79AC.jpg
Byggmästare Robert Hansson uppförde Saluhallen. Den hade 23 butiker och 24 källare, en insides ”ryttargång” och utomhus trappor till entréerna. De var breda med järnräcken och uppgång från två håll och lämpade sig utmärkt som talarstolar för alla möten som ägde rum på torget. Härifrån leddes striderna vid bagaristrejken 1907 och för allmän rösträtt.

På Skanstorget 13 (hörnet Skolgatan/Frigångsgatan) låg vid förra sekelskiftet Göteborgs första Folkets Hus. Kvarteret hör till de första som revs och byggdes nytt på 1970-talet.

Thage Erlander talade
1938 ordnade ABF ett möte, med stor uppslutning, kring Spanien-insamlingen när Sven Andersson (28 år och långt senare utrikesminister) höll ett flammande tal om frihet och rättvisa.

Nykterhetsrörelsen, frälsningsarmén och arbetarrörelsen turades om att hålla möten. Under 25 år var detta platsen för socialdemokraternas valmöten. På 30-talet stod här på trappan Hinke Berggren, Zetha Höglund och Ernst Wigforss. Så sent som 1954 var Thage Erlander här och talade. Då var saluhallen riven sedan länge, kvar fanns bara grunden en anskrämlig ruin som fått vara kvar ända till 1941. Det kom många förslag på vad platsen skulle kunna användas till: dansrotunda, skyddsrum eller kanske garage.

Arbetets brunn
1944 föreslog dåvarande Hyresgästföreningens ordförande att Skanstorget skulle ställas i ordning som ”medborgarområde”, eftersom han ansåg Järntorget för ändamålet vara alltför pampigt och affärsbetonat. 1947 gjorde skulptören Bror Hjort ett förslag till utsmyckning i röd granit med måtten 9 x 13 m och som han kallade Arbetets Brunn .

Härav blev intet, Bror Hjort var inte samarbetsvillig sas det. Även Carl Eldhs stiliga förslag från 1951, sex meter högt (lika högt som Poseidon) och utfört i bohusgranit ursprungligen avsett för Hitlers segermonument, frös inne. Kullerstenen på torget hade tagits bort och kvar fanns bara det man ser idag: en sliten gräsmatta med bilar parkerade i ring runtom. Och ändå har byggnadsnämnden redan 1990 föreslagit att här skulle minsann skapas ”en attraktiv stadsdelspark”.

Nu finns nya planer, den som lever får se. Kanske blir det ett bostadskvarter med torg i mitten liknande Place Vendôme i Paris!

1570.jpg

Vykort från Skanstorget. Lägg märke till det ensamma trotsiga trädet.

7820.jpg

Marknadsdag 1922. Mitt bland stånden står hästarna tjudrade.