Ett hus som sett mången emigrant passera förbi Det gulputsade tvåvåningshuset på Postgatan 4 har för göteborgarna allt oftare kommit att förknippas med Hembygdsförbundet som haft sitt kontor på adressen i många år. Men det var på uppdrag av fortifikationen, det vill säga försvaret, som stadsingenjör Bengt Wilhelm Carlberg ritade huset på 1740-talet.

Och faktum är att det för en förbipasserande såg ungefär likadant ut då som det gör idag. Det branta takfallet med valmade sidor är typiskt för sin tid, och de utskjutande lisenerna (väggpelarna) och listerna vid takfoten ger liv och karaktär åt fasaden. Bostäder in på 30-taletEn fasad som tusen och åter tusen emigranter har passerat förbi på sin väg till Amerikabåtarna i slutet av 1800-talet. På den tiden hette Postgatan förresten fortfarande Sillgatan. – Vi tror att det kommer att bli ett mer självklart stråk igen när Götatunneln blir klar, säger Annicka Thorin som är Higabgruppens förvaltare av huset. Dörrar och fönster byttes i början på 1900-talet och ännu in på 1930-talet fanns det bostäder kvar i huset, men sedan dess har det helt kontoriserats – inte alltid med dagens känsla för varsamhet. Ritade också Ostindiska husetFörutom Hembygdsförbundet hör bland andra Svenska Turistföreningen och Sveriges Skeppsmäklarförening till hyresgästerna. I det fina vindsrummet, där de gamla takbjälkarna ligger synliga, huserar ”Tryggare och mänskligare Göteborg”. Bengt Wilhelm Carlberg var bara 31 år när han 1727 avlöste sin äldre bror Johan Eberhard som Göteborgs stadsingenjör. Han behöll uppdraget ända till 1775 och var bland annat mannen bakom Ostindiska Kompaniets pampiga byggnad som stod klar 1752. Även om Göteborgs äldsta hus, Kronhuset, byggdes ett hundra år före Carlbergs hus har området setts som en enhet och hela bebyggelsen kring Kronhuset byggnadsminnesförklarades 1968. Text:Lars Hjertberg Foto:Hans WretlingLäs mer: Vårt Göteborg går husesyn när Higab fyller 40 årLäs fler artiklar om göteborgarnas hus >>