Handelsplats sen mer än 100 år Frukt och fisk, kakor och kryddor, kött och kikärter, ost och oliver – Saluhallens frestelser känner egentligen inga gränser. Inte dess besökare heller.

I mer än hundra år har människor mötts och handlat under det välvda taket som breder ut sig över Kungstorget som en hälsning till det pampiga Palmhusets mjuka böj i Trädgårdsföreningen en bit bort.Men redan innan Saluhallen invigdes 1889 hade göteborgarna kommit till torget för att göra affärer. I mitten av 1800-talet flyttade stadens marknadsplats från Gustaf Adolfs torg till Kungstorget där en halvcirkelformad basarlänga lockade med allehanda varor. Besläktad med Crystal PalaceSaluhallen Bazar Alliance, vid torgets västra sida, togs i bruk 1888 – samma år som beslutet fattades om uppförandet av Stora Saluhallen. Victor Adler vann visserligen arkitekttävlingen, men det var den flitige Hans Hedlund som fick uppdraget att bearbeta ritningarna. Hedlund (1855-1931) har ritat en rad kända Göteborgsbyggnader som till exempel Televerkets hus på Kungsgatan och Kontoristföreningen på Bastionsplatsen.Saluhallens stålfackverkskonstruktion är i rakt nedstigande led släkt med Crystal Palace från världsutställningen i London 1851. Järn, glas, spröjsar, kolonner och vackert bågformade takstolar ger rymd och känsla åt en verksamhet vars attraktion med små förändringar stått sig stark i mer än ett sekel.Byggnadsminne sedan 19851906 förbjöds torghandel med kött under bar himmel och saluhallens östra sida förlängdes. De tidigare öppna yttre bodarna byggdes in i tidstypisk jugendstil. Arkitekt: Eugen Thorburn.Men i allt väsentligt är den saluhall som lockar den moderna göteborgaren lik den som mötte våra förfäder vid invigningen i februari 1889. Saluhallen byggnadsminnesförklarades 1985.Text:Lars Hjertberg Foto:Hans WretlingLäs mer: Vårt Göteborg går husesyn när Higab fyller 40 årLäs fler artiklar om göteborgarnas hus >>