Göteborg fortsätter utvecklas som Fairtrade City

Göteborg har varit diplomerad som Fairtrade City sedan 2011 och har sedan dess stadigt ökat andelen rättvisemärkta inköp.

– Vi gör det här tillsammans. Utan alla medvetna konsumenter hade det inte blivit något alls, utan det är Göteborg i sin helhet som står för den här positiva förändringen. Vårt arbete handlar om att ge göteborgarna ännu fler möjligheter att knyta ihop en hållbar livsstil med konsumtionsönskemålen. Vad vi gör lokalt påverkar globalt, säger Kristina Eberth, planeringsledare för Hållbar konsumtion på Göteborgs Stads konsument- och medborgarservice.

Omdiplomeringen som Fairtrade City sker varje år, vilket i praktiken innebär en genomgång och uppdateringen av det pågående arbetet, för att visa att staden sköter de åtagande som utlovats. Genomgången växlar vartannat år mellan en större och en mindre. I år är det den större genomgången som genomförs, med stort fokus på volymen rättvist upphandlade varor och på de olika former av kommunikationsinsatser som gjorts de senaste två åren.

Arbetet samordnas av en styrgrupp, vilket också är ett krav för diplomeringen. Den består av medarbetare och politiker från Göteborgs Stad och representanter från ideella organisationer, civilsamhället, näringslivet och universiteten.

Nästan allt inköpt kaffe nu rättvisemärkt
Mycket fokus har genom åren lagts på att öka andelen rättvisemärkta inköp av just bananer, kaffe och te. Ett arbete som gett resultat. En jämförelse mellan 2015 och 2018 visar till exempel att antalet inköpta etiskt och ekologiskt märkta bananer ökat med 15 procentenheter, från 25 till 40 procent av det totala antalet. Kaffet har ökat från 92 till 97 procentenheter.

– Att vi pratar så mycket om just de här varorna beror på att det är de produkter som har överlägset störst påverkan på producenten när man väljer ett rättvisemärkt alternativ. I dag är det till exempel många äldre kaffeproducenter som har problemet att ingen vill ta över, för du kan inte överleva på ersättningen du får, oavsett hur hårt du arbetar. Men för rättvisemärkta produkter finns det bland annat en minimiersättning, som går att leva på, säger Kristina Eberth.

Hon understryker också vikten av att stötta de små kooperativen ur klimatsynpunkt. Kaffebönan trivs till exempel bäst på hög höjd, så där finns många rättvisemärkta odlingar i dag, eftersom de då ger avkastning även utan att besprutas. Många större kaffeodlingarna besprutas och kan därför ligga på lägre höjd och ändå ge stora skördar.

– Men om vi vill säkra tillgången av till exempel kaffe i framtiden måste vi verka för att de små odlingarna får finnas kvar. När klimatet nu håller på att ändras och temperaturen höjs måste odlingarna placeras på än högre höjder för att garantera avkastning. Det resulterar i en arbetsintensiv odling som vi behöver betala för om vi vill fortsätta ha rättvisa bönor. Det ska både smaka gott och kännas bra i själen när vi konsumerar högriskprodukter.

Genom att upphandla rättvisemärkta varor verkar konsumenten inte bara för skäliga levnadslöner och varor som inte är besprutade med miljöfarliga medel. Det visar också på kopplingarna mellan klimatet och tillgång på produkter.

– Nästa steg är att faktiskt konsumera det vi köper in. Svenskar dricker extremt mycket kaffe, men vi slänger också ungefär var tredje kopp. En genomsnittlig kopp innehåller 60–70 kaffebönor och varje kaffefrukt innehåller två bönor, så det är lätt att se vilket otroligt arbete det krävs för att plocka dem. Tänker man så blir man mer benägen att inte koka mer kaffe än man faktiskt planerar att dricka.

Handel med schyssta villkor för alla
Inom ramen för Fairtrade City använder Göteborg främst två märkningar för Rättvis handel, det vill säga handel på schysta villkor där den som producerar produkten behandlas rättvist och garanteras bra levnadsvillkor. Dessa är Fairtrade och Rainforest Alliance.

– Fairtrade City är bredare än en enskild märkning, utan handlar om ett brett rättvise- och miljötänk genom allt från enskilda inköp till etiska upphandlingar.