Föredrag på Stadsmuseet. Resandefolkets svenska historia har inslag av brott på olika plan – mot mänskliga rättigheter, men också mot svensk lag. I ett föredrag på Stadsmuseet den 23 februari granskas det kriminologiska perspektivet.
Resandefolkets längtan efter ett liv i frihet har genom sekler gått stick i stäv med svenska myndigheters önskan att granska och kontrollera. Konflikten har lett till en misstänksamhet och ett utanförskap som än idag dröjer sig kvar.
Simon Wallengren studerar kriminologi vid Malmö högskola och är själv av resandesläkt. Nu gästar han Göteborgs stadsmuseum för att berätta om resandefolkets historia ur ett kriminologiskt perspektiv.
Ingår i en serie arrangemang
– Föredraget kommer till stor del att handla om de lagar, och det system av repressioner, som samhället skapat mot resandefolket – men också om den brottslighet som resandefolket utövat, säger Richard Magito Brun som är sekreterare i Kulturgruppen för resandefolket och fortsätter:
– Många gånger har resandefolket inte sett på sina handlingar som en brottslig verksamhet, utan snarare som ett sätt att försörja sin familj. Det har vuxit fram en mentalitet som är tolerant mot vissa typer av brottslighet – men den har sina gränser och normer den också.
Föredraget ”Resandefolket – liv och historia ur ett kriminologiskt perspektiv” ingår i en serie av arrangemang som Kulturgruppen för resandefolket står bakom. Redan i mars följer ytterligare ett föredrag – den här gången om cirkus- och tivoliakrobatik som kulturell yttring.
