“Vi får aldrig glömma”. Nina var tolv år när hon i sista stund räddades från Wien till Göteborg 1939. På Förintelsens minnesdag den 27 januari berättar historikern Ingrid Lomfors sin mammas historia på Göteborgs universitet. “Vi får aldrig glömma, för den som glömmer är dömd att upprepa historiens misstag”, säger hon.

I Göteborg startade Ingrid Segerstedt Wiberg ett barnhem för flickor som räddats undan Förintelsen. Foto: Privat

Jag kom ensam heter en utställning som Ingrid Lomfors gjorde när hon var överintendent på Forum för levande historia. Det är också namnet på hennes föredrag under Samling för demokrati på Förintelsens minnesdag.

– Den bygger på min egen forskning och min mammas berättelse. Den har precis visats i Dalsland och jag hoppas att den ska visas i Göteborg också, den handlar mycket om Göteborg.

Stress och oro

Ingrid Lomfors mamma Nina fick växa upp hos en familj i Mellerud sedan hon räddats undan Förintelsen i Wien.

– Det var en enorm kulturkrock att komma från en metropol som Wien till lilla Mellerud. Det innebar en enorm stress för min mamma, men också de andra 500 barn som räddades till Sverige. Den enorma oron de hade för sina föräldrar, att inte kunna hjälpa dem. Det satte ju spår i många många år.

Konsekvenser för samhälle och familj

Ingrid Lomfors säger hon absolut påverkats av sin mammas bakgrund. Det var en enorm tystnad kring Förintelsen under många decennier. Den tystnaden fick konsekvenser både för individer och samhället.

– Ett samhälle som inte kan sin historia är ett väldigt farligt samhälle, det var det vi såg på 1980- och 1990-talen med en nynazistisk rörelse som spred massa lögner. Och på familjenivå, om du växer upp med tystnad och inte vet vad som hänt, då skapar du massa konstiga fantasier.

Gav sig ut i världen

Ingrid Lomfors mamma Nina, till vänster, under en paus i höbärgningen i Mellerud. Det var stora kontraster mot stadslivet i Wien. Foto: Privat

Ingrid Lomfors var 22 år när hon fick veta att hennes mamma överlevt Förintelsen. Hon gav sig ut i världen för att ta redan på vad som hänt och började söka efter sin familjs historia. Hon blev uppmuntrad att börja dokumentera, lära sig mer om det stora historiska sammanhanget och kom till historiska institutionen på Göteborgs universitet.

– Mitt sökande ledde fram till en doktorsavhandling som handlar om de här barnen, jag ville fylla en kunskapslucka.

Alltid aktuella frågor

Den internationella minnesdagens offer 27 januari är samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945. Dagen har uppmärksammats sedan år  2000 och då fanns fortfarande många överlevande kvar och kunde berätta sin historia. Nu är generationen borta, vilket gör att Ingrid Lomfors nu känner ännu större ansvar att berätta.

– Det var lätt på 1930-talet att välja Hitler som kunde ta över nästan hela Europa, utrota ett helt folk och mörda miljoner människor. Det är inte så länge sedan. Om man tappar det och går vidare som om inget har hänt kan det få alldeles förödande konsekvenser för ett samhälle. Det är därför den här dagen finns för att komma ihåg och se hur farligt det kan bli om vi kompromissar med demokratin eller börjar tumma på alla människors lika värde. Det är frågor vi måste jobba med hela tiden, varje dag, säger Ingrid Lomfors.

Samling för demokrati arrangeras av Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Göteborgs universitet, Göteborgs Stad, Göteborgs Stads råd för den nationella minoriteten romer och Judiska församlingen i Göteborg.