Granskar normer kring åldersblandat umgänge. Är vårt val av umgänge så fritt som vi tror eller anpassar vi oss efter normer kring vad som bär sig i fråga om skillnader i ålder? Den frågan ställer Generationsteatern i sin nya föreställning, där ensemblen själv består av medlemmar mellan 25 och 85 år.

Hur stor får åldersskillnaden vara, och på vilket sätt kan man umgås, innan man har omgivningens misstänksamma blickar i nacken? Det är kärnfrågorna i Generationsteaterns nya pjäs, som har premiär på Folkets Hus 30 september. Därefter väntar en turné till skolor, pensionärsföreningar och alla däremellan som intresserar sig för möten över åldersgränserna.

– Teaterpjäsen är en del i ett omfattande arbete som görs för att skapa mötesplatser för olika generationer. I stadsdelen Centrums förskolor och skolor läser, berättar och samtalar seniorer med barn eller hjälper eleverna med läxor eller till exempel i trä- och textilslöjden. Det är inga enskilda händelser eller tillfälliga jippon utan är permanenta, integrerade delar av verksamheten, säger projektledaren Zsolt Szanto.

Syftet är att överbrygga avståndet mellan generationer och att unga och äldre får del av varandras kompetenser. Möten som är ömsesidigt berikande och utvecklande, men inte alltid okontroversiella, vilket är precis vad som behandlas i pjäsen ”Bortom normen – eller, kära nån. Vad ska folk tro?”

Ålderssegregationens motståndsrörelse
Ensemblen består av sex ungdomar och sex seniorer, med 60 års skillnad mellan yngste äldste deltagare. Alla amatörskådespelare men med ett gemensamt intresse av att gestalta det märkliga i att generationerna lever så åtskilda i dagens samhälle.

– De heter Generationsteatern men kallar sig för Ålderssegregationens motståndsrörelse! Ambitionen är att dra fram schablonbilderna kring ålder i rampljuset, för att sedan kunna begrava dem, säger Zsolt Szanto.