Många imponerande verksamheter som fångar ungdomars olika intressen - men också många fritidsledare utan professionellt självförtroende. Det är några av slutsatserna som dras i den utvärdering av ungas mötesplatser och fritidsgårdar som Göteborgsregionens kommunalförbund har gjort. Meeths och KulturAtom är två goda exempel som lyfts fram.

Det är på uppdrag av Ungdomsstyrelsen, en statlig myndighet för stöd och utveckling inom ungdomsområdet, som utvärderingen av olika ungdomsverksamheter i Göteborg har genomförts.

”Intressant att få en överblick”

Den förra regeringen satsade pengar på så kallat ”främjande arbete”, det vill säga livsbejakande, positiva satsningar riktade främst till ungdomar i riskzonen, och nu vill alltså Ungdomsstyrelsen veta hur det har gått. Många verksamheter i Göteborg

– Många verksamheter i Göteborgsregionen var på tårna när projektmedlen utlystes och sökte och fick pengar, men det fanns ingen direkt samordning av projekten. Därför har det varit extra intressant att få en överblick och se vilka positiva strukturer som man bör arbeta vidare med, säger Torbjörn Forkby, som tillsammans med Helena Johansson och Susanne Liljeholm Hansson har genomfört utvärderingen hos FoU i Väst, Göteborgsregionens kommunalförbund.

I utvärderingen har man fokuserat på främst tre huvudfrågor; vilken kompetens tycker fritidsledarna att de har, vilka metodutvecklingsprojekt för ungdomsverksamheter kan man lyfta fram som goda exempel och vilka ungdomar kommer till de olika verksamheterna.

Fyra perspektiv på jobbet

Fritidsledarna såg i princip på sitt jobb utifrån fyra olika perspektiv; socialiserande, skyddande, rättvise- och möjliggörandeperspektiv.

Det socialiserande perspektivet handlar om att ungdomarna ska fostras till goda samhällsmedborgare, det skyddande om att freda ungdomarna från den hotfulla omvärlden, rättvisetänkande om att ge alla ungdomar samma möjligheter till utveckling, och möjliggörandeperspektivet om att befrämja ungdomarnas egna kraft, kreativitet och vilja.

Trots resonemangen om olika perspektiv på uppdraget var ett tydligt resultat av gruppintervjuerna med fritidsledarna att många inte har en tydlig professionell medvetenhet, eller åtminstone har svårt att artikulera den.

Låg yrkesmässig självkänsla

– Många upplever sig ha en underordnad roll gentemot andra yrkesroller, som lärare, socialarbetare och poliser, samtidigt som man ofta tycker att den egna yrkeskåren är bäst på att prata med ungdomar, säger Torbjörn Forkby, som tycker att den inställningen är förståelig men beklaglig, och visar på ett behov av handledning och kompetensutveckling för yrkesgruppen.

Ett sådant nätverk, KEKS (Kvalitet och kompetens i samverkan), finns i Mölndal. Där diskuterar fritidsledare yrkesrollen och man driver kvalitetsutvecklingsprojekt från Lund i söder till Ånge i norr. Just den typen av nätverk som behövs för att ta vara på fungerande arbetssätt.

– Inom yrkesområdet har det talats mycket om att skapa bärande relationer till ungdomarna. Men ett resultat av vår studie är att det i minst lika hög grad handlar om att upprätta bärande strukturer. Och det är detta som KEKS är ett exempel på, säger Torbjörn Forkby.

Meeths och Kulturatom två goda exempel

När utvärderarna granskade olika mötesplatser för gymnasieungdomar, för att identifiera goda exempel, fann man två i Göteborg.

– Kulturatom i Angered och Meeths salonger i centrum är båda goda föredömen när det gäller att fånga upp ungdomar och låta dem forma sin egen kultur, under kompetent handledning, säger Torbjörn Forkby.

Besökarna till dessa verksamheter var inte i någon större utsträckning ungdomar i riskzonen, som annars varit fallet när det gäller traditionella fritidsgården för högstadieungdomar.

– När vi undersökte besökargruppen var det ingen större grupp som verkade ha dålig anknytning till skolan eller resten av samhället, utan man kom till verksamheterna på grund av sitt specifika intresse för något. Några kunde känna en typ av utanförskap, men hos Kulruratom och Meeths fann de likasinnade, säger Torbjörn Forkby.

Ett annat gemensamt drag mellan KulturAtom och Meeths salonger är att det är hög kvalitet på verksamheten.

Ledares kompetens avgörande

-På Meeths salonger hade man projektet ”Go Ahead” där tjejer fick lära sig att arrangera konserter, det vill säga fixa ljus, ljud, scen, ekonomi och liknande. Då är det viktigt att det inte är på låtsas, utan bra, riktiga konserter, och att man har hjälp av ledare med relevant sakkompetens så att ungdomarna känner sig tagna på allvar, säger Torbjörn Forkby.

Några av tjejerna arbetar idag på professionella arrangörsbolag, några funderar på att utbilda sig för arbete inom underhållningsbranschen och en grupp har till och med fått ansvar för att arrangera konserter på rockklubben ”Sticky Fingers” i Göteborg.

Inga tydliga framgångar bland unga i riskzon

Vad gäller mötesplatsernas ambition att locka ungdomar i riskzonen visade inte utvärderingen på några tydliga framgångar.

– Mötesplatser som Kulturatom och Meeths lockar främst ungdomar i gymnasieåldern och äldre, och bland deras besökare kan man ana sig till ganska representativa ungdomar. Andra studier, som mer har riktat in sig på högstadieelevers fritidsgårdar, har sett tydligare mönster av besökare som haft dålig anknytning till skolan, säger Torbjörn Forkby.

För dessa verksamheter har det också visat sig vara mycket viktigt med genomtänkt struktur, planerad verksamhet och kvalitet i samtliga led från ledarnas utbildning till de aktiviteter som erbjuds ungdomarna.