Bastionen Carolus Rex ska renoveras

Ognjen Delipara visar hur bastionens inre utrymmen har drabbats av fukt, stalaktiterna i taket vittnar om detta. Foto: Magnus Brink

– Det här är en viktig plats i staden. Bastionen har spelat en historiskt betydelsefull roll. Detta måste respekteras och genomsyra renoveringen, säger fastighetskontorets projektledare Ognjen Delipara när han visar runt på och i bastionen.

Latin för kung Karl XI
Det kompletta namnet på byggnadsdelen är Carolus undecimus rex, som är latin för kung Karl XI.

För snart tio år sedan gjorde fastighetskontoret en vårdplan för bastionen. Denna visade att det fanns ett renoveringsbehov. Då fanns det inte pengar och planen blev liggande. Men i mars i år beslutade fastighetsnämnden att skjuta till 13 miljoner kronor, och nu är det dags.

– Det skedde en renovering för cirka 100 år sedan, då lagade man fogarna med cementinnehållande bruk, istället för med kalk som användes ursprungligen. Nu ska vi återställa detta och foga om med kalkbruk. Men det gäller att gå försiktigt fram så man inte skadar stenarna, säger Ognjen Delipara.

Ett stort rum med valvbåge
En del av bastionens utrymmen är idag igenfyllda, men det finns ett stort rum med valvbåge, full med nedhängande stalaktiter, droppsten av kalk, som skvallrar om fuktproblemen.

Rummet var ursprungligen tänkt för krutförvaring, men krut ska vara torrt. I kombination med att Göteborg på den här tiden expanderade, fick dåtidens militärer hitta en annan plats för krutet.

På bastionens tak finns en park som kommer att vara stängd i drygt ett år. Jordmassorna kommer att tas bort, byggnaden blottläggas, och så kommer det att läggas på en markduk för att förhindra vattengenomträngning. Därefter ska parken återställas.

– I ett sådant här projekt är förarbetet mycket viktigt. Det är ett mångfacetterat arbete med många inblandade. Då är det viktigt att alla har gemensam målbild och vet hur vi ska gå tillväga, säger Ognjen Delipara och tillägger:

– Därför har vi även ställt höga krav på entreprenören, att denne har utfört arbeten vid anläggningar från samma århundrade, och med gott resultat.

”Vår enda kvarvarande bastion”
Tom Wennberg, antikvarie vid Göteborgs museum, är projektets historiske expert. Han är nöjd med att renoveringen nu blir av.

-Det är vår enda kvarvarande bastion och det ska bli mycket intressant att se vad som döljer sig under jordmassorna, säger Tom Wennberg.

Han berättar att utformningen av bastionen som befästningselement uppfanns i Italien men att Göteborg som fästningsstad uppfördes enligt holländska principer. I Göteborg på 1600-talet gällde det att stå upp mot tänkbara danska attacker. Uppe på muren fanns kanoner riktade mot Haga och älven och bastionens spetsiga hörn skapades inte av arkitektoniska skäl.

Kulorna skulle studsa på den vinklade ytan
– Dess framskjutna del skulle skära av skottvinklarna. Kulorna skulle inte få sprängkraft utan studsa på den vinklade ytan. Och krönens kanoner skulle se till att anfallande och belägrande styrkor höll ett större avstånd och därmed fick sämre kraft i sina kanonkulor, berättar Tom Wennberg.

I början av 1800-talet togs beslut om att det sammanlagt tre kilometer långa befästningsverket hade tjänat ut, och skulle rivas.

– När den byggdes levde man under ständigt hot och det var en enorm arbetsinsats som gjordes för att bygga detta. Otterhälleverkens tre bastioner är vad vi nu har kvar, därför är det så viktigt att renoveringen blir bra, säger Tom Wennberg.