”Nu ska de fyllas med liv". I England har de kallats ”chatty benches” och varit helt gula. I Göteborg heter de pratbänkar och har gula armstöd. Men syftet är detsamma – att bjuda in och göra det lättare att börja prata med en bänkgranne. Satsningen är en av många i en handlingsplan för att göra Göteborg mer åldersvänligt.

Hur kan Göteborg bli en stad att trivas, må bra och behålla hälsan i även när man blir äldre? Den frågan har Göteborgs Stad arbetat med sedan år 2015 då staden blev medlem i Världshälsoorganisationen WHO´s globala nätverk Age-friendly cities and communities. Svaret är en handlingsplan med aktiviteter och fokusområden. Ett av fokusområdena är social delaktighet och inkludering.

− Att tillsammans försöka motverka ensamhet och social isolering är en prioriterad fråga, säger Sofia Tillman, processledare social hållbarhet på äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen.

Inför arbetet med handlingsplanen inhämtades synpunkter från 630 seniorer. I samtalen lyftes ofta bänken fram som en viktig plats.

− Bänken behövs för att kunna ta sig till platser, det måste finnas någonstans att vila ett slag. Bänken är också en plats att sitta och vara en del av livet runt omkring. Och inte minst – en mötesplats.

Mosaikfabriken och Generationsmöten i Centrum ordnade workshop för att skapa mosaik som ska placeras vid pratbänkarna i Slottsskogen. Foto: Charlotta Lord

Så föddes idén om en pratbänk. Med lite inspiration från England formades 21 bänkar, med tillhörande skyltar som berättar vad det är för bänk, som sattes ut på olika platser i Göteborg i höstas.

Samarbeten och aktiviteter

− Nu är det dags att fylla bänkarna med liv och innehåll genom en rad olika aktiviteter. Tanken är att låta lokala initiativ växa fram kring bänkarna.

På Blå Stället planeras till exempel sommaraktiviteter vid pratbänken i Angereds centrum och på Naturhistoriska muséet ordnas en generationsöverskridande mosaikworkshop. Mosaikverken ska sedan placeras ut vid Slottsskogens två pratbänkar.

På Hisingen kommer stadsdelens invånarguider använda sig av pratbänkarna i sitt arbete. Invånarguidernas uppdrag är att informera om Göteborgs Stads verksamheter, svara på frågor eller bara finns där för dem som vill prata en stund. Invånarguiderna kommer att finnas vid pratbänkarna vid Vårväderstorget, Tuve torg och Hisingsbacka en gång i veckan från september. Vid de tillfällena kommer även två sköterskor som arbetar med demenssjuka och anhörigstöd vara med som ett led i ett arbete för ett mer demensvänligt samhälle.

− På så vis kan vi både nå ut med information om en viktig fråga och samtidigt uppmärksamma pratbänkarna och deras syfte, säger Sofia Tillman.

I samband med Världsdagen för psykisk hälsa i höst blir det även ett samarbete med NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) vars representanter kommer finnas på plats vid bänkarna för samtal.

Förvaltningen har fått in berättelser och vittnesmål om att pratbänkarna väcker uppmärksamhet.

− Själva bänkarna, som är ergonomiskt utformade, sticker ju ut och är lite udda. Det tror jag är en samtalsstartare. De har också ett stort symbolvärde. Pratbänkarna visar betydelsen av mellanmänskliga möten, att prata med varandra och ge en stund av vår tid. Ett litet samtal kan betyda väldigt mycket, säger Sofia Tillman.