Trots att Sveriges Radio började sända redan 1925 dröjde det till andra världskrigets slut innan radioapparaten självklart tog plats i det svenska folkhemmet. I en ny utställning berättar Göteborgs stadsmuseum historien om folkradions, Goebbelskäftens och Skandiaradions genombrott.

– På tjugotalet var radion helt inriktad på underhållning, men sedan nazisterna tagit makten i Tyskland såg man snart en stor propagandapotential, berättar stadsmuseets 1:e intendent Mats Sjölin och fortsätter:

Stor tilltro till social ingengörskonst

– Medan det nazistiska budskapet spreds över Tyskland i små och billiga bakelitlådor fick också den svenska radion nya ambitioner – här handlade det om att ge folkhemstanken fäste.

Anna Lisa Söderblom, dotter till statsminister Per Albin Hansson, etablerade till exempel 1939 en radiobrevlåda för sociala frågor. Tilltron till den sociala ingenjörskonsten och politikens vägar mot ett bra och rättvist samhälle var enorm.

Folkradion fick brett genombrott 1933

På stadsmuseets nya utställning ”Goebbels käft i brun bakelit” presenteras tre historiska radiomodeller :

• Folkradion – der Volksempfänger – gav radion ett stort brett genombrott i Tyskland 1933. En förenklad och massproducerad radio som gick att sälja mycket billigare än tidigare apparater.

• ”Goebbelskäften” lanserades i slutet av 30-talet. Smeknamnet säger också en del om dess uppgift. En liten kub i brun bakelit där priset pressats till hälften av den redan billiga folkradion.

• Skandiaradion tillverkades av tyska komponenter, bland annat i Sverige. Identisk med folkradion till det yttre – men med bättre, mer dynamiska högtalare.

– Radioapparaterna kommer att visas under det närmaste året. Under en del onsdagar kopplas också föredrag och annan programverksamhet till utställningen, säger Mats Sjölin.