”Vittnade om sexuella trakasserier redan 1928.” För precis ett år sedan träffades Ebba Witt-Brattström och Maj Wechselmann på Göteborgs filmfestival. Båda med ett stort intresse för Moa Martinsson. Resultat är en film om författarens liv och nu på söndag ger Stadsbiblioteket en inblick i filmarbetet.

Arbetarförfattaren Moa Martinson skildrade kvinnoperspektivet. Hennes böcker är levande klassiker som lästs av generationer.

‒ Hennes arbetarkvinnoperspektiv är unikt, såväl litterärt som politiskt. Även som skildrare av kvinnors sexualitet är Moa en pionjär, säger professorn och litteraturvetaren Ebba Witt-Brattström.

Hon har skrivit avhandlingen ”Moa Martinson: skrift och drift i trettiotalet”. Den läste filmaren Maj Wechselmann för några år sedan och blev inspirerad. När de två sedan träffades för första gången på Göteborgs filmfestival förra året bestämde de sig för att göra en film om författaren. I ett samarbete med Göteborgs filmfestival kommer Ebba Witt-Brattström och Maj Wechselmann till Stadsbibliotekets hörsal på söndag och visar delar av filmen Moa Landsmodern.

Högaktuell i vår tid
Moa Martinson skrev om det grymma och brutala kvinnoförtrycket under framförallt 1800-talet. Hon var föregångare med sina skildringar av hustrumisshandel och är högaktuell i vår tid med metoo-rörelsen.

‒ Knappast några andra av Moas samtida författarkollegor beskrev sexuella trakasserier och hustrumisshandel. Ingen uppmanade heller landets 140 000 pigor att göra revolt mot förfärliga och vidriga arbetsvillkor. Det gjorde Moa redan i sin romandebut 1928 i boken Pigmamma, säger Ebba Witt-Brattström.

Moa Martinssons böcker berättar också om de stora förändringarna från ett agrart till ett industrialiserat Sverige, ur den lilla människans perspektiv. I filmen finns bland annat i en scen när fabriksarbeterskorna kommer till fabriken 1900. Det är en stor scen och de många statisternas engagemang vittnar om Moa Martinssons betydelse än idag.

Filmens regissör Maj Wechelmann berättar:
‒ I den scenen ställde 227 statister upp varav många hade sytt sina kostymer själva. Moa och Moas tid är inte glömd, hon finns i människors hjärtan, säger Maj Wechselmann.