Mars 1968. I ett vintrigt Polen inleds kampanjen som får ett oanat genomslag. Antisemitismen tar ett ordentligt grepp om landet och 20.000 judar tvingas fly. Den 22 november öppnar utställningen på Emigranternas Hus som berättar historien om ett samhälle med häxjaktliknade stämningar och skräckslagen allmänhet.

1967 var det krig mellan Israel och Egypten och öststaterna tog ställning för arabvärlden. I Polen ledde det till att frihetssträvandena blev allt mer turbulenta.

20.000 judar tvingades lämna Polen

I efterdyningarna av ett studentuppror valde landets kommunistiska styre att ge en hel grupp skulden för samhällsproblemen – judarna. I mars 1968 drog de polska myndigheterna igång en antisemitisk kampanj som gjorde att människor miste sina jobb, blev förföljda och fick utstå brutal behandling från den kommunistiska hemliga polisen.

Över 20.000 judar tvingades att lämna landet. Några av dem hamnade i Sverige och Göteborg. 40 år senare uppmärksammas händelserna i en utställning på Emigranternas Hus.

Intensiv debatt pågår

– Det är en påminnelse om vad det polska folket har fått utstå och att vi själva inte är immuna mot antisemitiska strömningar. Vi måste hela tiden vara väldigt vaksamma mot dem som vill utse en hel grupp som syndabock, säger Roger Bodin, verksamhetschef på Emigranternas Hus.

I filmer, installationer, foton, texter och radioreportage berättas om händelserna som fortfarande är en smärtsam punkt i de polsk-judiska relationerna.

Vi får möta människor som flytt – men också människor som återvandrat till Polen. Utställningen knyter an till den intensiva debatt som pågår i Polen om antisemitismens historia, näring, förslutna och nutid.

Fotnot:
”Mars 68. Att skiljas och återförenas.” invigs klockan 12.00 den 22 november och pågår till och med 19 december. Den är ett samarbete mellan Adam Mickiewicz Institutet, Polska Institutet, polska ambassaden, Emigranternas Hus och Göteborgs Stad Levande historia.