"Råd hur de kan agera i skarpa situationer". “Ett ickedömande samtal” heter ett projekt som pågått i Göteborgs Stad under våren. Tanken är att ge pedagoger verktyg för att kunna hantera svåra frågor om till exempel hat mot judar och romer.

Emmelie Rönnblad, samordnare normer och värden, MR-teamet vid grundskoleförvaltningen. Foto: Mikael Linell

– Det är en jättetuff situation som lärare ställs inför, vi vill ge dem konkreta råd hur de kan agera i skarpa situationer och ge dem ökad trygghet, säger Emmelie Rönnblad, Mänskliga rättigheter-teamet vid grundskoleförvaltningen.

I Göteborgs Stad finns ett beslut från kommunstyrelsen att staden ska arbeta mot antisemitism (hat mot judar) och att man ska satsa på kunskapshöjande och förebyggande insatser i skolan. Projektet “Ett ickedömande samtal” är en del av det och det finansieras av Levande historia Göteborg.

– När vi sökte projektet ville vi öka kunskapen om antisemitism, antiziganism (hat mot romer) och annan diskriminerande propaganda, berättar Emmelie Rönnblad.

Digital föreläsning 

Startskottet för projektet var en digital föreläsning med Samuel Engelhardt, pedagog med över 40 års erfarenhet.

– Jag har judisk bakgrund och har jobbat med de här frågorna i hela mitt liv. En av uppgifterna jag hade på Angeredsgymnasiet var att gå in i klasser när det uppstod antisemitism och jobba med det utifrån metoden som jag kallar det ickedömande samtalet.

Att lyssna istället för att reagera

Han berättar att det är en metod som går ut på att man lyssnar i stället för att reagera med reptilhjärnan och gå till anfall.

Samuel Engelhardt handleder pedagoger i projektet “Ett ickedömande samtal”.

– Med hjälp av ickedömande frågeställningar borrar man sig in i det som de är arga på. Det som är viktigt när man jobbar på det här sättet är att man inte fördömer människor för att de har åsikter man inte tycker om.

Stödmaterial och filmer

Den digitala föreläsningen resulterade i fem korta filmer som bygger på dilemman pedagoger ofta stöter på och på frågor som Samuel Engelhardt fick efter föreläsningen. Det finns också ett stödmaterial med tillhörande diskussionsfrågor.

– Vi fick ställa om digitalt på grund av pandemin. Men tanken är, om vi blir beviljade fortsatt stöd från Levande historia Göteborg, att Samuel ska komma igång med handledning på skolorna i höst, säger Emmelie Rönnblad.

Finns många konspirationsteorier

Hon konstaterar att i takt med att elever fått tillgång till omvärlden med bara ett klick på nätet, så flyttar omvärlden också in i klassrummet på ett annat sätt. Det finns många konspirationsteorier, eleverna är pålästa och har många argument. Tanken med projektet är att ge pedagogerna verktyg för att möta elever som utmanar skolans värdegrund.

– Det finns lärare som känner en rädsla för sin egen person i de här situationerna, de kan tycka att det är otäckt att konfronteras. De behöver få resonera med dem som har erfarenhet att möta elever som verkligen utmanar, få stöd och råd hur de kan agera.

Förhållningssätt som passar alla åldrar

Det är där Samuel Engelhardt kommer in i bilden och han har gott hopp om att barn kan förändra sig, bara de vuxna hjälper till.

– Dialog är den framkomliga vägen i den här typen av arbete med unga. Då är det inte en som bestämmer agendan utan samspelet som skapar någon form av resultat. Det bygger på relationer och handlar om att skapa respekt för varandra, säger han.

Informationen om stödmaterialet och möjligheten att ta del av handledning har spridits till alla skolor i staden via interna kanaler. Materialet är från högstadiet och uppåt. Den icke dömande pedagogiken är ett förhållningssätt som passar alla åldrar.