Varför är vi inte färdiga med Hitler än? Det är ämnet för ett seminarium på torsdag 10 december som Levande historia i Göteborgs Stad är med och arrangerar. Det kommer bland annat att handla om hur Västsverige kunde vara både ett fäste för tyskvänlighet och ett centrum för motståndet mot nazismen.

Trots att det är över 60 år sedan andra världskriget tog slut sysselsätter fortfarande frågan om skuld och ansvar många människor. Torsdagens seminarium är öppet för allmänheten och kommer att bjuda på en diskussion om hur nya forskningsrön förändrat vår bild av Hitlertiden och vår syn på medansvar och motstånd i en diktatur.

Vi var del i kriget

– En annan av frågorna är vilken roll Sverige spelade under nazi-tiden, och hur man förklarar det faktum att Göteborg och Västsverige kunde spela roll både som fäste för tyskvänlighet och som ett centrum för motståndet mot nazismen, säger Anders Franck, programchef vid Göteborgs universitet.

Seminariet kommer att bli ett samtal mellan författare Barbro Eberan som i trettio år arbetat med skuldfrågan efter förintelsen och Arne Ruth, före detta chefredaktör på Dagens Nyheter, numera debattör och vars far var tysk soldat.

Ämnet är alltid aktuellt

Anders Franck menar att det är viktigt att lära sig mer om vad som egentligen hände under den nazistiska epoken.

– Särskilt i en tid som vår när det finns en del som tyder på att det som inte skulle kunna hända igen faktiskt kan göra det.

Det är fri entré till seminariet som äger rum i Göteborgs universitets aula i Vasaparken den 10 december klockan 18-20. Moderator är Gabriel Byström, kulturchef på Göteborgs-Posten.
Seminariet arrangeras av Levande historia i Göteborgs Stad, Göteborgs universitet och stiftelsen Torgny Segerstedts Minne.