Hur ser vi svenskar på oss själva och vad finns det för kopplingar mellan dagens självbild och Sveriges hållning till andra världskriget och förintelsen? Det är frågor som ställs på sin spets i en seminarieserie arrangerad av Göteborgs Universitet och Levande historia i Göteborgs Stad.
De två tidigare föreläsningsserierna har dragit fullt hus, cirka 400 personer, till universitetets aula i Vasaparken.
Då har det handlat om förintelsen och om fundamentalismen.
I årets satsning är den svenska självbilden i fokus. Vårt förhållande till EU, vetenskapens roll i samhället och Sverige som världsförbättrare är några ämnen som tas upp.
Men vad har detta att göra med arbetet mot rasism, nazism och främlingsfientlighet – det som är kärnan i satsningen Levande historia?
Mer samtida
– Även om vi i år tar upp mer samtida frågor så är tanken att det historiska perspektivet hela tiden ska finnas med, säger Ingrid Lomfors på Grundtviginstitutet vid Göteborgs universitet.
– Exempelvis kan ju EU uppfattas som ett fredsprojekt, men alla håller inte med. I de flesta länder finns en ambivalens mellan självständighet och viljan att ingå i ett större sammanhang.
Här finns paralleller att dra med tiden kring andra världskriget. Apropå vetenskapens roll i samhället påminner Ingrid Lomfors om hur Göteborgs universitet under kriget var ett av de få högre lärosäten i landet som intog en positiv hållning till judiska flyktingar.
Krävde civilkurage
– Det krävde civilkurage. Var finns den hållningen idag? Det är en fråga som jag hoppas ska diskuteras, säger hon.
S-politikern Nalin Pekgul, idéhistorikern Sven-Eric Liedman, författaren Göran Rosenberg och journalistprofessorn Ulrika Knutsson är några av de medverkande under de sex seminarierna.
Föreläsningarna hålls på onsdagkvällar under oktober och november månad. Nytt för årets satsning är att fyra av seminarierna hålls på Frölunda Kulturhus. Det inledande och det avslutande anordnas dock i Vasaparken som tidigare.
