Masio Kwiek berättar i boken Det tysta arvet: Min far och hans bror tillfångatogs under Warszawaupproret. De fördes bort och försvann. Vi visste inte vart. Min mamma letade hela tiden efter min pappa under den här sista tiden av kriget. Hon var gravid med mig. Foto: Maja-Kristin Nylander

25 november till 7 december. En stor del av den romska befolkningen i Europa mördades under Förintelsen. För att säkra de överlevandes erfarenheter skrev journalisten Monica Hirsch boken Det tysta arvet som utkom 2016. Nu lyfts bokens innehåll fram i en utställning på Göteborgs Stadsbibliotek.

Uppemot 500 000 romer i Europa dödades under andra världskriget. Men nazisternas brott mot den romska befolkningen är inte lika välkänt som det mot judarna. Det dröjde också ända till 1982 innan Tyskland erkände att nazisternas folkmord även innefattade romer.

– Det är fortfarande en relativt okänd historia. Jag tror att det beror på att romerna inte hade några talespersoner när freden kom. Det är ett svårt val att välja att berätta. Det finns också en skam, säger Ingrid Schiöler.

Höll det hemligt

Hon har jobbat med romska frågor i Göteborg och Sverige under lång tid. I dag är hon pensionär men sitter i Göteborgs Stads råd för den nationella minoriteten romer. På 70-talet arbetade Ingrid Schiöler som familjepedagog i Göteborg och träffade då framför allt polska romer.

– De mådde psykiskt dåligt och många hade heller inte berättat om sina upplevelser från Förintelsen ens för sina vuxna barn. Till viss del kan okunskapen också bero på att den romska traditionen inte har varit skriftlig på samma sätt, utan snarare muntlig. Då har man valt att inte prata om de hemska sakerna utan i stället hållit sig till sagor.

Skickades till koncentrationsläger

På grund av Ingrid Schiölers kontakter inom gruppen romer deltog hon i arbetet med boken Det tysta arvet som gavs ut 2016. I boken berättar överlevare, barn och barnbarn för journalisten Monica Hirsch och fotografen Maja Kristin Nylander om vad som hände dem och andra romer under andra världskriget. De tillhör familjer som skickades till koncentrationsläger, som gömde sig i skogar och som såg människor på flykt avrättas.

Ingrid Schiöler hjälpte till att leta fram dessa personer och deltog också under intervjuerna.

– Det var en ny tid då flera äldre romer kände att de var tvungna att berätta. Och yngre romer som jag pratat med har blivit mer och mer intresserade av ämnet.

Kan bredda kunskapen

När bokens innehåll nu visas i utställningen på stadsbiblioteket är flera av de intervjuade avlidna. Ingrid Schiöler lyfter fram vikten av utställningen.

– Det är jätteviktigt att det blir en utställning. Jag tänker att den har möjlighet att bredda kunskapen om Förintelsen. Det finns mycket, till exempel de bosniska romernas öde, som inte är särskilt beskrivet. I alla fall inte i Sverige.

Utställningen är producerad av Levande Historia i Göteborg och Forum för levande historia. Den visas på stadsbiblioteket 25 november till 7 december.

Sverige innehar ordförandeskapet i den mellanstatliga International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA). IHRA förenar 35 medlemsländer och experter för att stärka, främja och verka för utbildning om Förintelsen överallt i världen.

Nästa vecka samlas 250 IHRA-delegater i Göteborg för en konferens och kommer då att bli inbjudna till visning av utställningen på stadsbiblioteket.