På Burgården hittade boken "Så botar man en fanatiker" sin plats inom ramen för det prisbelönta projektet YAM – Youth and Migration. När deltagarna möttes blev diskussionen om fanatism både vardagsnära och personlig.

– Projektet går ut på att skapa kulturell förståelse och då passar boken jättebra in, säger Ingrid Wallin.

Ingrid är lärare på Burgårdens utbildningscentrum och en av initiativtagarna till projektet som nu går in på sitt tredje år. Förra året belönades de med Ungdomens fredspris – ett pris som nu till våren ska hjälpa till att finansiera ett utbyte med en estländsk skola.

Men det viktigaste med projektet är att eleverna lär känna varandra och varandras kulturer. Burgården är en mångkulturell skola och eleverna i gruppen har sina rötter spridda över hela världen. Den är sammansatt av elever från fyra olika klasser från Turistprogrammet och Samhällsprogrammet.

– Man får söka till projektet om man vill vara med. I år var det väldigt många som inte kom med för vi kan inte vara fler än 25, säger Ingrid.

Redovisar i loggböcker på internet

En del i arbetet är att se på filmer och läsa böcker som man sedan diskuterar. Idag är det dags för ”Så botar man en fanatiker”. Allt redovisas sedan i loggböcker som eleverna skriver på internet. Här skriver de om allt de gör i projektet och det är så de redovisar och får feedback från sina lärare. Gunilla Fahlenryd-Sundström som jobbar tillsammans med Ingrid inleder diskussionen.

4A5A.jpg
– Jag har läst i en del loggböcker. I en var det någon som skrev att ”Den var INTE bra”. Den var riktigt dålig.” Sedan började personen ifråga beskriva vad det var, vad hon höll med om och inte. Slutkommentaren var; ”den var nog riktigt bra”, säger hon.

Klassen skrattar igenkännande. Frågan är; kan vem som helst av oss bli fanatiker? Tove Folkesson på Turistprogrammets 3B, sätter tonen för diskussionen som följer.

”När man tror att man har rätt och alla andra fel”

– Han skrev om det i boken. Det är när man tror att man har rätt och alla andra har fel, då är man en fanatiker, och det är vi ju hela tiden.

– Tycker ni att det stämmer då, frågar Gunilla.

1616.jpg– Ja, jag är i alla fall fanatiker. Jag tycker alltid att jag har rätt och att alla andra har fel, säger Tove.

Diskussionen kommer att handla mycket om vem som är en fanatiker. Eleverna sitter i en ring och ordet är fritt. Hussein Alzubaidi funderar kring religion och fanatism:

– Jag tänker på om man är religiös. Betyder det att man är fanatiker för det och vad innebär det i så fall? Är man fanatiker bara för att man tror på något, säger han.

– Man kan vara religiös och tro på en sak, men ändå acceptera att dom andra tycker annorlunda, och då är man plötsligt inte fanatiker, svarar Tove.

Kärlek, gästfrihet, död och religion

En viktig del i YAM-projektet är att man i de olika grupperna bjuder hem de andra för att visa hur man har det, och bjuder på mat och annat som är typiskt hos dem. Då ska de också resonera kring ämnena kärlek, gästfrihet, död och ja just det – religion.

6564.jpg
Även i dagens möte kommer en del av dessa teman upp. Diskussionen om kärlek och fanatism blir särskilt ingående.

– Fanatism kan vara en biprodukt av kärlek. Något som skapas av för mycket eller för lite kärlek. Till exempel en ”stalker”, är en fanatiker till en viss person, säger Patrik Asklind

– Den stora frågan är hur långt man får gå för kärlek. Det finns människor som använder sig av allting bara för att få det bra. Som tvingar sig på sin kärlek. Fastän ena personen inte vill, säger Aya Faraj

Tankarna ligger nära elevernas vardag

4F1E.jpgVar går gränsen till fanatism? Amos Oz tankar verkar ha träffat nära det som är elevernas vardag. Projektet har bara hållit på i tre veckor ännu men kommer att fortsätta under hela våren.

– Fanatiker har ju skapat våran värld som den är nu. Fanatiker är sådana som tycker något väldigt starkt och är besatta av att göra det. Till exempel vid revolutionen i Ryssland, säger Patrik Asklind.

Fanatikerns åsikter är alltid väldigt starka. Det är de alla väldigt eniga om. Även att mycket förändring, även positiv, drivs av fanatiker.

Hussein Alzubaidi sammanfattar:

– Man kan säga att vi alla har en fanatiker inom oss, men att fanatismen tänds av vissa saker. Men vad det innebär är verkligen individuellt. Det kan vara vad som helst egentligen.

Läs också:
Israeliske författaren Amos Oz kommer till Göteborg
[2009-01-14]
Bo Pellnäs mötte fanatismen på Balkan [2009-01-14]
Tankar om fanatism engagerade Polhemselever
[2009-01-14]