Arbetskläder från äldreomsorgen fick nytt liv på Way out west

Det började med ett samtal från en av Göteborgs Stads leverantörer av arbetskläder. Deras avtal hade gått ut och de hade fått tillbaka 140 000 plagg som inte längre behövdes inom hemtjänst, äldreboende och hemsjukvård – men fortfarande var i bra skick. Företaget vände sig till Nina Wolf som är strategiansvarig för cirkulär ekonomi inom Göteborgs Stad.

− Företaget frågade om vi tillsammans kunde göra något bra av plaggen. Vi enades om att jobba mot ett gemensamt mål, vi skulle lyfta plaggen uppåt i den så kallade avfallstrappan. Inget skulle behöva gå till förbränning!

Foto: Daniela Ferro

Nina Wolf satte samman en arbetsgrupp med representanter från företaget, några av stadens förvaltningar och bolag samt Borås Science park. Utifrån alla parters erfarenhet och kunskap bollades lösningar för att ge plaggen längre livslängd, nyttjandegrad och ett bevarat eller höjt värde.

− Det blev en väldigt intressant process med ett engagerat gäng. Vi gjorde många viktiga lärdomar kring cirkulär ekonomi och landade även i ett par konkreta lösningar.

Avtagbar logga

En av dem var att låta några av plaggen återbrukas som arbetskläder för personalen på festivalen Way out west. Plaggen fick ett annan design och med hjälp av Borås Science park utvecklades en teknik för att göra att plaggens logga utbytbar.

Projektet blev lyckat och Borås Science park har öppnat för möjligheten att låta fler event använda plaggen. Det har Västra Götalandsregionens hållbarhetsvecka redan har nappat på.

Arbetsprocessen med de 140 000 färdiganvända plaggen gav erfarenheter som nu ska komma till nytta i Göteborgs Stads arbete med cirkulär ekonomi. Som att ställa krav på leverantören att ha färdiga och hållbara lösningar för när kläder och andra produkter inte längre behövs. Det kan också handla om att aktivt efterfråga återbrukad och återvunnen textil i de plagg som upphandlas.

Linda Nilsson är hållbarhetschef på förvaltningen för inköp och upphandling. Hon tycker processen med arbetskläderna visar att det fortfarande finns ett linjärt tankesätt.

− Vi måste tänka in i cirkulära lösningar från början och ställa rätt krav i avtalen med våra leverantörer. Det är lätt att lurar sig och tro att det är mer hållbart att hyra än att köpa, men det kräver att det finns en plan för hur produkten kan leva vidare även efter den lämnats tillbaka.

Hållbarhet i det nya avtalet

En annan viktig lärdom är att både stadens och marknadens aktörer behöver fortsätta att prata med varandra, för att hitta nya lösningar tillsammans.

− Det luriga med cirkulära affärsmodeller är att de kräver en omställning hos både beställare och leverantör. Då räcker det inte bara att ställa miljökrav i avtalen. Vi behöver ha en tydlig dialog för att undersöka vilka modeller, material och lösningar som finns. Och de ska ske i ett tidigt skede för att företagen ska ha möjlighet att ställa om. Vi som beställare behöver också arbeta på och utveckla vår beställarkompetens för att efterfråga produkter och tjänster som är cirkulära.

Redan i upphandlingen med det nya avtalet med arbetskläder för äldreomsorgen gjordes förändringar för att anpassa det till ett mer cirkulär modell. Bland annat löper det på sex år i stället för fyra eftersom man vet att plaggen håller för det och vissa färger har valts bort då de lätt blir solkiga, gör att plaggen håller kortare tid och blir svårare att återbruka.

Men hur gick det med de plagg som inte fick nytt liv på Way Out West? Lyckades man klara sin målsättning?

 – Ja. Inte ett enda plagg ska förbrännas. De som inte återbrukades till Way Out West återbrukas på annat sätt eller lämnas till ett företag som återvinner textilier, säger Nina Wolf.