Renovas komposteringsanläggning i Marieholm har varit i gång sedan november 2000 och har hela tiden dragits med avbrott för reparationer och underhållsarbeten. Man har aldrig riktigt kommit till rätta med problemen och nu föreslår en färsk utredning som genomförts inom Renova att man åtminstone för en tid upphör med nuvarande automatiska komposteringsmetod och istället övergår till en mer traditionell strängkompostering inne i komposteringshallen.

– Det känns bra att kunna lägga fram detta förslag i styrelsen nu, säger Renovas vd Christian Baarlid.

– Jag är själv övertygat om att det här är första steget mot en stabil och långsiktig lösning när det gäller komposteringen på Marieholm.

Möjlighet att utvärdera

En sådan här förändring skulle medföra en möjlighet att ordentligt utvärdera den automatiska komposteringsmetod som hallen egentligen är avsedd för. Utvärderingen ska ge svar på vilken typ av komposteringsmetod man bör satsa på i en framtid.

Renova ärvde av dåvarande Renhållningsverket uppdraget att uppföra komposteringsanläggningen i Marieholm. Bioplan A/S som fick uppdraget (en så kallad funktionsentreprenad) att bygga anläggningen gick i konkurs under byggnationen vilket innebar att man inte slutförde bygget. Efter konkursen och efter att Renova upphävt entreprenaden har Renova, med i huvudsak egna resurser, byggt färdigt anläggningen. Den totala kostnaden är drygt 60 miljoner kronor.

De många reparationerna inne i hallen har inneburit en mycket svår arbetsmiljö och dessutom har omgivningen i samband med dessa reparationer anmärkt på dålig lukt. Den aggressiva miljön inne i hallen har ställt mycket högre krav på underhållsarbeten än man tidigare kunnat räkna med. Ännu en viktig orsak till problemen har varit att det inkommande avfallet inte uppfyllt kraven utan innehållit alltför stora mängder avfall som inte kan betraktas som komposterbart.

Orimlig behandlingskostnad

Storskalig kompostering av biologiskt hushållsavfall är under utveckling. Det finns få anläggningar som idag håller måttet eftersom en mycket frätande miljö uppstår under processen. Under det dryga år som anläggningen varit igång har där behandlats cirka 5.000 – 7.000 ton. Den låga produktionen har inneburit en orimligt hög behandlingskostnad, cirka 2.000 kronor per ton avfall.

– För att det ska vara ekonomiskt möjligt att driva anläggningen måste mängden avfall till anläggningen öka till åtminstone 10.000 ton per år – då kan vi halvera behandlingskostnaden.

– Detta kräver dels att fler hushåll och företag väljer att lämna sitt avfall för kompostering och dels att vi snabbt kommer igång med den metod som utredningen förslår, som är effektiv och innebär mindre drift- och underhållskostnader, säger Christian Baarlid.

– Ett annat krav, vilket också är grunden för att komposteringen ska fungera överhuvudtaget, är givetvis att det avfall som kommer in verkligen är av sådan kvalitet att det går att kompostera.

Renova