Sjutton uppmärksamma små ansikten tittar på bildspelet i klassrummet. Bilden visar den egna skolans entré – men vad är det som ska bort? – Skräpet!!! ropar barnen i kör.
Engagemanget i klass 0–2 i är det inget fel på när miljöförvaltningens inspektörer Yusra Moshtat och Daniel Eek är på besök Emmahuset i Hammarkullen.
Dagen innan har klassen förberett sig genom att prata om källsortering och skräp, eftersom deras egen lilla groda i tyg hade skadat sig på foten när han trampade på glas på vägen. Nu har han bandage och lite ”blod” syns igenom. Grodan får sitta i knäet på Carolina och Pala.
Söker upp barnen
Sedan flera år tillbaka arbetar Miljöförvaltningen med miljöinformation och uppsökande verksamhet i stadsdelar i bland annat nordost. Under hösten har de besökt flera klasser i Emmahuset för att prata om miljö, källsortering och hur vi vill ha det där vi bor. Skräpigt? Eller fint?
När Yusra tar fram de olika korgarna med källsorteringssymboler får barnen själva pröva att sortera olika sorters skräp.
Får åka tidsmaskin
– Varför samlar man in tidningar tror ni?, undrar Yusra.
– För att det inte ska bli skräpigt, svarar flera barn i munnen på varandra. Daniel visar bilder på vackra skogar – jo, istället för att hugga ner en massa skog kan man använda tidningarna till nya tidningar. Alla är med på noterna.
På Emmahuset har elever och lärare också arbetat med ett framtidsprojekt: Futurehill. Tillsammans med lärare fick eleverna ”åka tidsmaskin” till år 2023.
Miljötänkande för framtiden
Hur ska Hammarkullen se ut om tjugo år? Eleverna fick ”jobb” inom olika ämnesområden, till exempel affärsplanerare, arkitektur/boende, service, park och fritid. Här kom miljötänkandet in när eleverna fick skissa på förslag inför framtiden.
Det blev större och fler lekplatser, gympasalar, mer trädgårdar, särskilda fruktträdgårdar med frukt som alla fick plocka, valfrihet i boendet: höga, låga, avlånga hus eller villor blandat.
Goda idéer om avfallshantering
I framtiden behövs inte så många poliser, för de har kassaskåp med pengar till de fattiga – så då behöver de inte stjäla mer.
Och soporna, hur tar vi hand om de 300-400 kilo sopor per år som varje människa producerar? Kan vi skicka dem till ett annat land och betala?
Gräva ner dem? Icke. Däremot kom det fram en massa andra idéer om hur vi kan ta hand om avfallet. Sortera det ordentligt till exempel.
– Barnen har ofta en ljusare bild av framtiden än vi vuxna. Vi lär oss också mycket av detta, säger Annika Larsson som är lärare.
