Gammal metod allt vanligare. Det kommer brinna på Orremossen i Vättlefjäll.  Park- och naturförvaltningen inleder i veckan arbetet med att bränna fem hektar. En kontrollerad eld ska ta itu med igenväxning och ge hotade arter plats och ljus. Det är en nygammal och naturvårdande metod som används allt oftare.

Fjärilen alkonblåvinges larv kläcks på blomman klockgentiana. Båda arter gynnas när man bränner marken. Foto: Anders M Nilsson

– Människan har i långa tider använt brand för att kunna bruka mark. Nu använder vi brand för att växter och djur som har sin livsplats på heden ska kunna leva kvar och föröka sig, säger Jeanette Hansson, naturområdesförvaltare på park- och naturförvaltningen.

Fuktheden Orremossen har troligtvis använts till betesmark tidigare och även då brändes marken när den hotades av igenväxning. När ljungen växte sig grov och osmaklig för djuren eldade man för att ge marken nytt liv. För arterna på Orremossen är bränningarna inte problem.

– De var en störning som arterna klarar och mår bra av. Utan regelbundna bränningar hotas dock deras existens när tall och björk tar över.

Fjäril i symbios med myror
Det är framförallt tre arter på Orremossen som man hoppas kunna rädda. Det är blomman klockgentiana och växten cypresslummer. Genom att de mår bra gynnas även fjärilen alkonblåvinge då den lägger sina ägg på klockgentiana.

Jeanette Hansson berättar att alkonblåvinge påverkas dubbelt av igenväxningen på heden, eftersom den är beroende av ytterligare en art för sin fortplantning.

– När en fjärilslarv kläckts på klockgentiana och ätit sig mätt på blomman trillar den ner på marken och tas omhand av myror. Larven utsöndrar myrferomoner, en substans som gör att myrorna matar och sköter larven på samma sätt som de gör med sina myrlarver. De sköter om larven tills den förpuppas, och några veckor senare kläcks fjärilen.

Det är fem hektar av Orremossen som ska brännas och det kräver flera säkerhetsåtgärder.  Brandgator har röjts och mindre träd avverkats. Själva bränningen sköts av en erfaren bränningsledare och innan man tänder på bevattnas brandgatorna.

Under förra året genomfördes bränningar på Stora Amundön och Grundsö. Det var första gången på många år som Göteborgs Stad använde metoden.

– Målet är att vi ska fortsätta att arbeta med brand eftersom det är ett effektivt och bra naturvårdsverktyg, säger Jeanette Hansson.