Göteborgarna ska ha nära till naturen och det ska finnas fler dagfjärilsvänliga miljöer. Det är några delmål i det senaste i raden av Göteborgs lokala miljökvalitetsmål som kommunstyrelsen fastställde på onsdagen. Miljöutredare Erik Hansson tror att det finns goda möjligheter att leva upp till målet.

Ett attraktivt landskap med en bevarad mångfald av djur och växter är det övergripande målet i det lokala miljökvalitetsmålet ”Ett rikt växt- och djurliv” – det tionde av totalt tolv målområden som ska tas fram inom ramen för lokala miljökvalitetsmål.

Tre delmål
– I praktiken handlar det om att se till att behålla så många arter av växter och djur som möjligt. Och det gör vi naturligtvis genom att skapa en miljö där de kan överleva, säger Erik Hansson, miljöutredare på miljöförvaltningen.

Det övergripande målet delas in i tre delmål:

Det första säger att Göteborg 2025 ska ha ett landskap med en rik variation av naturtyper, gröna stråk, goda spridningsmöjligheter och fungerande ekologiska processer. Vidare ska den biologiska mångfalden inte ha minskat jämfört med 2008.

Livsmiljöer för dagfjärilar
I det andra anges bland annat att det i kommunen 2025 ska finnas livsmiljöer där dagfjärilar kan leva i livskraftiga bestånd.

– Att just dagfjärilarna nämns beror på att miljöer som de trivs i även passar många andra arter som fåglar, skalbaggar och olika däggdjur. Det handlar om miljöer som erbjuder sol, skugga och olika växtarter i ett varierat landskap, förklarar Erik Hansson.

Det tredje delmålet innebär att göteborgarna på ett avstånd av 500 meter från sin bostad ska ha tillgång till natur- och kulturmiljöer med ett varierat växt- och djurliv.

”Allt hänger ihop”
– Många människor tycker att det är trevligt att vara ute i naturen. De uppskattar det och mår bra av det. I en storstad som Göteborg med många människor och relativt lite natur blir det extra viktigt att bevara områden som är varierade och har olika biotoper, säger Erik Hansson.

Ett kanske ännu tyngre skäl för att arbeta för bevarad artrikedom är att man på så vis undviker att i onödan rubba ekosystemet.

– Att hänger ihop. Försvinner en art, så finns risken att flera försvinner eftersom de är beroende av varandra. Det kan också påverka det vi brukar kalla ekosystemtjänsterna som vi människor är beroende av, förklarar Erik Hansson.

God chans att målen uppfylls
Ekosystemtjänster är bland annat rening av vatten och luft, reglering av temperatur och dämpning av buller. Alla är exempel på vad en fungerande natur ordnar åt människan.

– Pollineringen är ett annat exempel. Inom jordbruket är fruktodlingar och odling av raps och klöver helt beroende av att den fungerar, säger Erik Hansson.

Han anser att Göteborgs Stad har goda möjligheter att leva upp till de mål man nu beslutat om. Men för att nå dit krävs insatser samt bättre kunskap och medvetenhet.
Många jord- och skogsbruksmarker odlas i dag väldigt intensivt eller lämnas åt sitt öde och får växa igen.

Småskaligt bruk ger variation
– Variationen får man genom att inte bruka så hårt, mindre rationellt och mer småskaligt. Genom att lämna kvar en del buskar, blommor och skogsbryn. Och eftersom Göteborgs Stad äger halva markytan inom kommunen finns goda möjligheter att bli en föregångare, säger Hansson.

Han tror också att det kommer att bli så:

– Ja, det förs mycket diskussioner ute på förvaltningarna om det här och det känns som om det kommer att hända en hel del framöver.