Energikrisen gav nystart för att påverka storkökens rutiner 

Erfarenheterna som kostekonomer kommer väl till pass i Maria Löfvenholm och Anne-Sofie Johanssons arbete som sakkunniga storkök.

– Vi stöttar förvaltningen i frågor som rör storkök från planering till genomförande och förvaltning, berättar Anne-Sofie.

– Vi utvecklar våra tekniska krav och anvisningar för storkök tillsammans med referensgrupper i verksamheterna, säger Maria.

”Säg vad vi ska göra så gör vi det!”

De två började arbetet med att inventera vilket material som finns från Vi kan påverka-projektet som kan återanvändas. Sedan identifierade de och bjöd in nyckelfunktioner bland storköken till ett första möte i december.

– Där blev det tydligt vilka förvaltningar som var snabba på frågan och kanske redan hade material som de hade börjat sprida, medan andra inte visste var de skulle börja, beskriver Maria.

– Men viljan har funnits, intygar Anne-Sofie. De har sagt: ”Säg vad vi ska göra, så gör vi det!”

Verksamheterna vill ha uppföljningar

I den fortsatta kontakten med storköken om energibesparingar, har Maria och Anne-Sofie förstått att verksamheterna efterfrågar uppföljningar som ett kvitto på att deras åtgärder haft effekt.

– Nu för tiden bygger vi kök med individuella mätare, men alla har inte det. Vi vet att storköken står för stor del av energiförbrukningen, så om fastigheten har minskat elanvändningen så står köket för en stor del av minskningen, menar Maria.

De åtgärder som de har föreslagit för storköken är bland annat:

• Koka med lock
• Använda eftervärme i ugnar och på spisar för varmhållning av mat
• Sätta på värmerierna senare
• Diska och tvätta endast fulla maskiner på andra tider än höglasttimmarna

– Många av de här åtgärderna är inte en tillfällig förändring under energivintern, utan att betrakta som det nya normala, menar Anne-Sofie. Istället för att fylla en stor kokgryta med vatten för att handdiska och därmed göra åt en massa vatten som kräver energi för att värmas, distribueras och sedan renas, så kan man nyttja tekniken med verktyg som rengör grytor med betydligt mindre vatten.

Kökspersonalens beteende har stor påverkan på energiåtgången

Utöver kyl, frys och nedkylningsskåp är inte mycket annan apparatur i storkök energiklassade, utan det är främst kökspersonalens beteende som avgör energiåtgång. Men Maria och Anne-Sofie ser att det går framåt även på den fronten.

– Relivs – resurseffektiv livsmedelshantering – har tagit fram en lathund för energianvändandet i storkök med räkneexempel, säger Anne-Sofie. Den efterfrågas av verksamheterna som velat veta exakt hur mycket de sparar på att sätta på värmerierna en timme senare.

Framöver kommer hon och Maria att ha ett möte med storköken för att summera energivintern. Med en ny energipedagog tar arbetet vid att informera och utbilda tidigare inför nästa vinter.

– Här på stadsfastigheter är det framför allt projektledarna som är vårt fokus i att planera och bygga bra storkök, säger Anne-Sofie. Bland storköken ser vi att vi behöver satsa mer på driftgenomgång med personalen och ha mer fokus på maskinen och dess energiprogram.

Men mycket handlar fortfarande om rutinerna.

– På så sätt bidrog energikrisen till att vi satte ner foten och ändra ”sånt som vi alltid gjort” för att spara el, menar Anne-Sofie.