Slutna kretslopp som affärsidé för hållbar utveckling. Amerikanen Mike Biddle har bevisat att det går att framställa högkvalitativ råvara från blandat plastskräp och svenske Björn Söderberg kombinerar socialt ansvarstagande med avfallsåtervinning i Nepal. På tisdag kväll tar de emot Göteborgspriset för hållbar utveckling i konserthuset.

Mike Biddle kallar sig själv för ”a garbage man”. Han hatar när tillgångar går till spillo och betraktar skräp som något värdefullt.

– Så har det varit ända sedan jag var liten. Jag brukade plocka upp metallringarna folk slängde när de öppnat sina läskedrycksburkar. Ringarna var ju gjorda av metall! Det kanske inte fanns någon marknad för dem, men jag var säker på att de hade ett värde, säger han.

Banbrytande återvinning
Samma tänkande har han byggt hela sitt entreprenörskap på. Han bestämde sig för att ta sig an utmaningen att separera blandat plastavfall, det vill plast som vars kemiska sammansättning ser olika ut. Själva idén var att den återvunna plasten skulle vara så bra att den kunde ersätta nya plaster.

Bara några få procent av all plast som slängs går till återvinning.

– Att separera metall är enkelt, men att separera plast är svårt. Det måste göras i många olika steg och kräver avancerad teknologi. Uppskattningsvis går plasten igenom 25 och 30 olika processer innan den blir tillräckligt ren, säger Mike Biddle.

Gammal plast i nya dammsugare
För tjugo år sedan började han i ett garage, nu har hans företag verksamhet i USA, Europa och Kina. På produktionsenheterna återvinns 10.000 ton plastavfall på mindre än en timme.

– Vi försöker hela tiden effektivisera processen. Den återvunna plasten används för tillverkning av nya dammsugare, skrivare och bildelar. Tidigare var man tvungen att blanda återvunnen plast med ny – vi lägger ned mycket tid på att bevisa för kunderna att det inte längre behövs, säger Mike Biddle.

Skräp är en resurs
Mike Biddle delar årets Göteborgspris med Björn Söderberg. Han resonerar likadant – det andra betraktar som skräp ser han som en resurs. Genom att kombinera idéer om socialt ansvarstagande och slutna kretslopp har hans företag i Nepal både minskat avfallsmängderna och gett lokalbefolkningen utbildning och jobb.

– Det handlar om ett hållbart entreprenörskap. Ett företag måste vara socialt och affärsmässigt hållbart, inte bara miljömässigt. Alla tre komponenterna måste finnas med, säger Björn Söderberg.

Bränsle av jordbruksavfall
När han nitton år gammal reste till Nepal som volontär fann han två gigantiska problem – fattigdom och en flod full av sopor. Men soporna blev en tillgång när han startade sitt fösta företag som tillverkade papper. I dag görs briketter som används till bränsle. Råvaran utgörs av jordbruksavfall, bland annat växtdelar från majsodlingar.

Björn Söderberg menar att det är enkelt att tänka hållbart.

– Vad kan man göra av soporna? Hur kan man ta tillvara människors resurser? Om det inte finns något bränsle så tillverkar man det. Om personalen inte kan läsa och skriva så ser man till att de får undervisning.

– Så länge man väljer att se problem istället för resurser blir det ingen förändring.

Årets Göteborgspris för hållbar utveckling på en miljon kronor delas ut för trettonde gången. Prisceremonin sker i Göteborgs konserthus på tisdagskvällen, den 4 december.