Stickprov i fyra städer. Inga azofärgämnen, men både ftalater och kortkedjiga klorparaffiner. Det var vad miljöförvaltningarna i fyra av Sveriges största städer hittade när de gjorde stickprovskontroller i 24 sko- och 12 leksaksbutiker. Nu går de vidare och letar hälsofarliga kemikalier i våra vardagsrum, samtidigt som både handeln och konsumenterna skolas in i att efterfråga vad varorna innehåller.

– Det här var ju bara några få stickprov men de visar ändå att det tyvärr finns varor som innehåller farliga kemikalier ute och snurrar i handeln, säger Ulrika Siemers på miljöförvaltningen i Göteborg.

Tillsammans med kollegor i Stockholm, Malmö och Helsingborg har hon besökt sammanlagt 24 skobutiker och tolv leksaksaffärer och undersökt dels hur väl personalen har kunnat svara på frågor om kemikalier i varorna, dels gjort stickprov genom att köpa totalt 34 varor och låtit analysera dem. Resultaten var både positiva och negativa.

”Anmärkningsvärt att den överhuvudtaget finns i varor”
– Tyvärr hittade vi tre produkter med otillåtna halter av ftalater och tre med för höga halter av kortkedjiga klorparaffiner, varav en var ett par skor här i Göteborg, vilket leder till åtalsanmälan för den aktuella butiken, säger Ulrika Siemers.

– Sedan är ju gränsvärdena olika för olika produkter. Ett par skor får innehålla ftalater, men i en leksak skulle samma mängd vara förbjuden. Med tanke på att det är en hormonstörande, farlig kemikalie så är det ju anmärkningsvärt att den överhuvudtaget finns i varor, och informationsplikten gäller oavsett vara, fortsätter hon.

Skriftliga avtal sätter press
För att sätta press på branscherna vore det enligt miljöförvaltningarna önskvärt att konsumenterna satte lite hårdare press på butikerna.

– Fast det är ju inte rimligt att varje enskild butik ska göra den typ av analyser på alla sina produkter som vi nu gjorde på några få stickprov, men de borde vara hårdare med att pressa på sina leverantörer och ha skriftliga leverantörsavtal som reglerar kemikalier i varorna. Det skulle minska riskerna att få ut sådana varor i handeln. Nu var det ungefär hälften av de undersökta företagen som hade den typen av avtal, säger Ulrika Siemers,

Ett viktigt syfte med undersökningen har varit att höja butikernas kunskap om kemikalier i varor och vilka förpliktelser de har som försäljare. Informationsplikten innebär till exempel att den som säljer en vara som innehåller mer än 0,1 viktprocent av vissa särskilt farliga ämnen måste kunna informera om detta inom 45 dagar om kunden begär det.

Låg kunskap, bra rutiner
– Det visade sig att kunskapen om den här informationsplikten var låg bland personalen, men butikerna har ändå oftast bra rutiner för att ta hand om kundernas frågor, som skickas vidare till huvudkontoret eller leverantören. Samtidigt uppger personalen att det är väldigt sällan som de får den här typen av frågor från kunderna.

Efter att ha undersökt plastprodukter i sko- och leksaksbranscherna går man nu vidare med att besöka butiker som säljer varor vi ofta använder i våra vardagsrum, som möbler möbler och heminredning med plast och skinnimitationer, som till exempel kuddfodral.