Resultatet jämförs med tidigare år. Hur stor är nedskräpningen i Göteborgs Stad? Det mäter feriearbetare på utvalda punkter i staden under några veckor. “Huvudsyftet är att kunna jämföra med tidigare år för att se om nedskräpningen ökat eller minskat”, säger David Gutierrez Arvidsson, projektledare på park- och naturförvaltningen, Göteborgs Stad.

Carlos Lopez har handlett feriearbetarna som arbetat med skräpmätningen i sommar. Foto: Privat

Park- och naturförvaltningen brukar mäta nedskräpningen i Göteborgs Stad. I år är första gången som feriearbetare är med i arbetet. Nedskräpningen mäts i tätort (Wieselgrensplatsen, centrum och Majorna), parker (till exempel Slottsskogen och Vasaparken) och områden.

– I tätort mäter man på 200 punkter sex till åtta timmar per dag i tre veckor, säger David Gutierrez Arvidsson

Drönare i Slottsskogen

Det är befintliga punkter som man gjort mätningar på tidigare. En punkt är en yta på kanske en gånger två meter. Där mäts mängden skräp och efter mätningen plockas skräpet upp.

Under vecka 30 skedde manuella mätningar i Slottsskogen där mätytan var en cirkel med en radie på två meter. Samtidigt mätte Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, med drönare.

– Vi ska jämföra resultaten och se hur lika de är, säger David Gutierrez Arvidsson.

Hur används resultaten?

– De används främst internt på park- och naturförvaltningen för att kunna jämföra hur mycket skräp det är nu jämfört med tidigare mätningar, säger David Gutierrez Arvidsson.

Carlos Lopez arbetar som handledare åt ferieungdomar på Park- och naturförvaltningen har lett ungdomarnas arbete med skräpmätningen.

Hur har arbetet gått till rent praktiskt?

– Arbetet har gått till så att jag och två feriearbetande ungdomar gått till olika koordinater i staden. Koordinaterna är framtagna av Håll Sverige rent och Statistiska Centralbyrån och täcker olika områden i staden, till exempel Slottsskogen och Centrum. Vid varje koordinat identifierar och räknar vi allt skräp inom en bestämd yta, exempelvis antal cigarettfimpar, godispapper med mera. För att se koordinaterna och registrera skräpet använder vi en särskilt framtagen app som skickar mätdata vidare för sammanställning.

Det är första gången som feriearbetare får arbeta med skräpmätning. Hur har det fungerat?

– Mycket bra, tycker jag. Jag tar med mig två nya ungdomar varje dag på förmiddagen, så de flesta får prova på att göra skräpmätning. Genom detta får de delta i att föra statistik som ska leda till förbättringar i staden. Det är viktigt att förklara syftet för dom, när de förstår det så vill de göra ett bra arbete. De får turas om att använda surfplatta och leda oss till rätt plats och att mata in uppgifterna i appen. Det är väldigt mycket promenerande när man mäter skräp mellan olika punkter, men dom sköter det jättebra och så gott som alla har tyckt att det är en viktig uppgift dom gör.

Är det något som är tydligt för er redan nu, innan den slutliga sammanställningen har gjorts?

– Absolut. Det ligger alldeles för många cigarettfimpar på våra gator. Även snusprillor, plast från godispapper och snacks bidrar till mycket stor del till nedskräpningen. När man gör skräpmätning så märker man bland annat att det skulle behövas fler fimpstationer på fler ställen i staden. Förslagsvis kombinerade fimpstationer/soptunnor.

Hur bra är göteborgarna generellt på att hålla rent i sin stad?

– Generellt sett bra, men vi kan absolut bli ännu bättre. Man behöver fortsätta jobba både med medvetenhet men också med att strategiskt placera möjligheter för folk att göra av med skräp. Individen, staden och producenten kan alla hjälpa till på olika sätt.

Resultaten rapporteras i en app till Håll Sverige rent som gör en sammanställning.

Skräpmätningen pågår under vecka 27 till 31.