Ju fler lagliga, gratis ställen det finns att sätta upp reklam för kulturevenemang på, desto färre affischer blir det på lyktstolpar, husfasader och elskåp. Därför kommer det att dyka upp fler pelare och tavlor framöver, framförallt ute i stadsdelarna. Målet är att kunna ha både en ren och vacker stad och ett blomstrande kulturliv.

– Vi ska göra en översyn av behovet ute i stadsdelarna, sedan får vi se exakt hur många, hur de ska se ut och var de ska stå, säger Ingvar Brattefjäll på Trygg vacker stad.

Men att det blir fler pelare och tavlor där det är tillåtet att sätta upp affischer står alltså redan klart. Därmed följer man rekommendationerna i utredningen ”Var ska man sätta dem?”, som nyligen blev klar.

Många intressen ska samsas

I utredningen har man intervjuat företrädare för alla intressenter, både kulturutövare som vill göra reklam för sina evenemang, och kommunen, näringsidkare, allmänheten och polisen.

– Alla är överens om att vi vill ha en stad som både har ett blomstrande kulturliv och är ren och vacker. Det kommer fram flera förslag på hur situationen kan förbättras, men vi börjar alltså med det som de flesta efterlyser, det vill säga fler ställen att affischera lagligt, säger Ingvar Brattefjäll.

Osolidariska affischörer

Idag finns det ett 20-tal pelare och stortavlor, framförallt inne i centrum, för dem som vill göra reklam för sitt arrangemang.

– Sedan vi började sätta upp dem har det blivit bättre, även om det inte efterlevs helt. På Järntorget är det till exempel fortfarande väldigt mycket affischer uppsatta på lyktstolpar, husfasader och elskåp, säger Ingvar Brattefjäll.

Tre gånger i veckan åker personal från Park- och naturförvaltningen runt i stan och plockar ner otillåtna affischer, och en gång i veckan rensar man på de lagliga tavlorna. En del av problemet med de senare är att arrangörerna inte är solidariska, utan sätter upp mängder av affischer och inte sällan över varandras.

Budbäraren straffas – men inte ofta

Den olagliga affischeringen bryter mot den lokala ordningsstadgan och kan medföra böter på 1.000 kronor för den som grips under uppsättandet av affischer. Personen hamnar också i brottsregistret, medan den juridiska personen, alltså arrangören av evenemanget som affischen gör reklam för, inte riskerar någon rättslig påföljd.

Det är i och för sig väldigt ovanligt att polisen bötfäller någon eller ens får in anmälningar om olaglig affischering, i regel inte fler än tio per år.

I utredningen slår man fast att det bara är de arrangörer som får offentligt stöd som har minskat eller upphört med den otillåtna affischeringen, medan de stora, kommersiella arrangörerna, som till och med har anställda affischörer, fortsätter och därmed syns än mer än tidigare. Konkurrensen om informationsutrymmet har därmed så att säga blivit snedvriden.

Små arrangörer efterlyser ändrade regler

Därför efterfrågar de mindre kulturarrangörer som deltagit i utredningen en rad förändringar av reglerna och möjligheterna att sätta upp affischer. Max en A3 per arrangör och tavla, papperskorgar i anslutning till tavlorna, snyggare design på tavlorna, större tillgång till biblioteken och andra kommunala inrättningar är bara några av dem.