Trivs på Margretebergsgatan. I mitten på mars flyttades en ek och dess fridlysta getlav, under stor medial uppmärksamhet, från Skanstorget till Margretebergsgatan nära Slottsskogen. Åtta veckor efter flytten ser både träd och lavar ut att må bra.
När getlaven, och dessutom ett exemplar av den lilla getlaven, hittades på en ek vid Skanstorget höjde botanikerna förvånat på ögonbrynen. Arten trivs normalt bäst i Medelhavsklimat och hör egentligen inte alls hemma på våra nordliga breddgrader.
Bara enstaka fynd var kända i Sverige sedan tidigare. Flera av dem i Göteborgsområdet. Mot den bakgrunden var det av största intresse att rädda eken och dess lavar från sin utsatta position mitt i trafikflödet vid Skanstorget.
Unik flytt räddade lavarna
– Så vitt jag vet har man aldrig flyttat ett träd på det här sättet i Göteborg tidigare, sade Lars Arvidsson som delar sin tid mellan en tjänst som biolog på park- och naturförvaltningen, och uppdraget som adjungerad professor i naturvårdsbiologi vid Göteborgs universitet.
Efter den framgångsrika flytten av trädet från Skanstorget, till sin nya plats vid Margretebergsgatan – mellan Slottsskogvallens entré och Bragebacken – är det nu många som med spänd förväntan följer hur trädet ska acceptera sin nya jordmån, och om de fridlysta lavarna ska finna sig väl tillrätta.
– Det finns tre möjligheter, säger Lars Arvidsson:
1. Allt går bra och både träd och lavar växer
2. Trädet dör – då är lavarna dömda på sikt
3. Lavarna dör men trädet står kvar.
Så här långt tyder emellertid allt på att trädet och lavarna mår bra på sin något lugnare position vid Margretebergsgatan. Med bättre plats för rotsystemet, mindre hårt packad jord och något lugnare trafik.
Närmare granskning på torsdag 
Lars Arvidsson var själv med vid flytten för att försäkra sig om att lavarna inte kom till skada och att trädet sattes ned i exakt samma väderstreck som det tidigare stått vid Skanstorget.
– Just nu håller trädets knoppar på att spricka ut. – och på torsdag planerar jag att granska trädet lite närmare, säger Lars Arvidsson och fortsätter:
– Jag vill göra exakta noteringar av hur många lavarna är, vilka dom är, var dom sitter – och se om det kanske finns ytterligare något spännande på trädet.
Lars Arvidsson följer noggrant processen för att så småningom dokumentera den i en artikel för Svensk Botanisk tidskrift.
”Det ser lovande ut”
– Det är ju principiellt intressant att se om den här tekniken kan användas vidare, säger han.
På lördag får tusentals löpare chansen att ta sig en titt på, det redan så uppmärksammade, trädet i samband med årets upplaga av Göteborgsvarvet.
– Först efter sommaren kan vi säkert säga om allt har gått bra, men det ser lovande ut, konstaterar Lars Arvidsson.
