Naturvårdande insatser inför stora byggen. Hasselsnok och mindre hackspett är två av de fridlysta arter som förlorar delar av sina livsmiljöer när det byggs nytt vid Halvorsäng och Kålsered på Hisingen. Nu arbetar park- och naturförvaltningen med att skapa nya boplatser åt de drabbade arterna.

− Tanken är att skapa miljöer som är ännu bättre än de gamla så att djuren själva väljer att flytta, men också att gynna de individer som redan finns i Svarte Mosse, säger Emil Nilsson, biolog och naturförvaltare på park- och naturförvaltningen.

Bakgrunden är den logistikverksamhet som just nu byggs i anslutning till Göteborgs Hamn. I området vid Halvorsäng och Kålsered drabbas flera fridlysta arter, men Länsstyrelsen anser att satsningen har så stort allmänintresse att de valt att ge dispens från artskyddsförordningen.

Har grävt ut dammar
Park- och naturförvaltningen genomför därför en rad olika kompensationsåtgärder för att rädda kvar arterna och få dem att bosätta sig i det närliggande naturområdet Svarte Mosse.

De arter som drabbas är hasselsnok, mindre hackspett, större vattensalamander och åkergroda.

− Vi har redan kommit igång med några av åtgärderna och grävt ut två dammar som tidigare hade torkat ut. Det gynnar många vattenlevande arter, inte minst groddjur. Dessutom är det en relativt enkel åtgärd som gör mycket nytta och som brukar fungera snabbt, säger Emil Nilsson.

Kapar träd åt hackspetten
Senare i år ska hällmarker röjas upp för att förstärka livsmiljöerna för hasselsnok. Dessutom skall konstgjorda övervintringsplatser skapas för ormarna. Träd ska kapas till högstubbar för att förbättra den mindre hackspettens möjligheter att hitta mat och häcka.

− Den mindre hackspetten är liten och klen och orkar inte hacka i levande träd, så vi får kapa några åt den. Egentligen är den mindre hackspetten inte jätteovanlig i Göteborg, men rödlistad och fridlyst, säger Emil Nilsson.

Hur kan ni garantera att till exempel hasselsnoken inte försöker ”flytta tillbaka”?

− Det kan vi inte. Just ormar har ett så kallat homingbeteende som gör att den gärna uppsöker samma övervintringsplats år efter år. Vi kan bara hoppas att den tycker att den nya platsen är bättre än den gamla, säger Emil Nilsson.

De naturvårdande insatserna ska vara färdiga under 2016. Under förra året genomfördes en inventering av arterna i området. Nästa år ska den följas upp och insatserna utvärderas.

− Först då kan vi se vad insatserna har gett, säger Emil Nilsson.

20A2.jpg

Hasselsnoken är vid en första anblick förvillande lik en huggorm men är helt ofarlig och fridlyst. Foto: Calluna