Miljöförvaltningens inventering av nätsnäckor i sju småbåtshamnar gav nedslående resultat. I samtliga fall är snäckornas hormonbalans störd av gifter i bottenfärger som totalförbjöds på småbåtar redan 1993. Om det är gammal färg som fortfarande spökar eller om den fortfarande används är oklart, men dyra åtgärder måste nu vidtas.

Ingen vet hur länge de skadliga, organiska tennföreningarna har legat i hamnbassängernas bottensediment, men att de fortfarande har stor påverkan på nätsnäckornas hormonbalans står klart efter den analys som miljöförvaltningen låtit göra i sju av Göteborgs marinor.

– Honorna blir sterila eftersom de utvecklar hanliga könsorgan. I flera hamnar hittade vi nästan bara vuxna nätsnäckor, vilket är väldigt illa eftersom det tyder på att snäckorna kanske inte kan fortplanta sig alls i området, utan det vi ser är snäckor som vandrat in i området. Lokalt kan det i förlängningen innebära att beståndet slås ut helt, säger Jenny Toth på miljöförvaltningen.

20 år gammalt förbud

Boven i dramat är ämnet tributyltenn, TBT, som tidigare fanns i båtarnas bottenfärger. I Sverige infördes ett förbud 1989 att måla med sådana färger, men man fick ha kvar gammal färg på båten.

45D0.jpg
1993 infördes ett totalförbud och det blev krav på att skrapa bort eller måla över färgen. Men detta gäller bara båtar under 25 meter i Sverige. För stora fartyg internationellt, exempelvis i Norge, dröjde ett liknande förbud till förra året.

– I syrefattiga miljöer kan TBT ta tiotals år att bryta ner och just nu vet vi inte om föroreningarna som ligger på hamnarnas botten är nya eller gamla. Att analysera bottensedimenten är dyrt, vi får se om vi får utrymme att göra vidare undersökningar, säger Jenny Toth.

Ingen testad hamn godkänd

Enligt EU:s vattendirektiv klassas vattenkvalitén i de här sammanhangen in i fyra kategorier: god, måttlig, otillfredsställande respektive dålig. I den nyss gjorda undersökningen klarar ingen av de sju Göteborgshamnarna gränsen för god vattenkvalitet.

Två småbåtshamnar, Killingholmen och Styrsö, klassas vattenkvaliteten som måttlig, i övriga fem är den otillfredsställande. Hamnen i Hinsholmen, Göteborgs näst största småbåtshamn, ligger farligt nära gränsen för att bedömas som dålig. I samtliga fall kräver EU:s vattendirektiv att åtgärder sätts in.

Dyra reningsanläggningar krävs

– Därför ställer vi krav på småbåtshamnarna att installera spolplattor med efterföljande reningsanläggning som kan fånga upp flagor och rester som åker av vid rengöring av båtarna, säger Jenny Toth.

– De ger också möjlighet att analysera vad den lossnande båtfärgen egentligen innehåller. Vad det kostar att installera spolplattor med reningsanläggning varierar beroende på hamnens storlek, val av teknik, markförhållande och så vidare, fortsätter hon.

En stor del av ansvaret faller dock fortfarande tillbaka på varje enskild båtägare. Att lägga en presenning under båten när den skrapas borde vara en självklarhet, liksom att lämna in avskrapet på återvinningscentral som farligt avfall.